Det är ju ändå midsommar så jag tänkte bjuda på ett bisarrt hopp ned i kaninhålet kring tidigare ompratade Clas Svahn. OBS att jag inte tror på detta själv, men det dök upp som en teoretisk möjlighet:
Minns ni mitt tidigare pladder om att de eventuella besökarna kan ha ett så slimmat upplägg som möjligt? Jag tänker mig att de själva (grejer eller varelser) är väldigt, väldigt små och att de helt enkelt inte finner det resursmässigt vettigt att flyga runt och se ut som tex störda drönare, inför bland annat den amerikanska flottan.
Denna hypotes menar att det är smidigare att, om man tex vill boosta inspirationen hos en känd ufolog, kan få (på något sätt) en visserligen verklig men egentligen ganska alldagliga händelse på himlen att, för dennes syn, se ut som något
oerhört märkligt (undre klippet). Något som fick honom att känna att vägen han var inne på var rätt. Kanske hade han börjat tvivla?
Istället gjorde upplevelsen att han tog nya tag med övertygelsen att det faktiskt skulle göra nytta för oss alla.
Clas Svahn har genom åren undervisat oss i hur man kan behandla frågan om ufon/utomjordingar seriöst. Han ger oss en ständig lektion i kritiskt tänkande.
Det går här att påtala att det som jag själv ägnar mig åt här är helt frikopplat från kritiskt tänkande. Jag köper det.
Jag ser det här som en form av grundforskning, med ett stötande och blötande av allt möjligt.
Och kanske finns det en väldigt intelligent läsare av detta som nu plötsligt skiftar riktning i livet? En ny väg som leder till något intressant?
Jag tackar Alice i Underlandet för att du gav mig modet till detta inlägg.