Jag är en 28-årig man som i mångt och mycket är väldigt nöjd med mitt liv. Jag läser min drömutbildning på ett välansett universitet och trivs med mig själv i övrigt, framförallt med mitt sociala liv. Jag har dock i flera år haft oklara hälsoproblem som kommer och går.
Flera dagar i veckan blir jag påtagligt trött och får svårt att dra djupa andetag. Det känns som att det bara tar stopp i bröstet när jag andas in. När detta sker får jag också ont i magen och min aptit sjunker, har minskat rejält i vikt de senaste åren. Jag blir också väldigt orolig mentalt när detta sker, då jag verkligen känner mig "sjuk" och känner hur något är fel i kroppen. Känner mig som en 80-åring i muskler och leder. Jag har aldrig diarré eller dylikt, men blir ofta förstoppad. Trycker jag runt naveln gör det aktivt ont, men det är ofta helt försvunnet de bra dagarna.
Några dagar senare försvinner problemen spontant och jag mår bra igen. Då jag trivs så pass bra med mitt liv i övrigt så är min livssituation mycket märklig. Jag lever ett superbra liv hälften av tiden men får regelbundet ta pauser från detta. Har blivit väldigt bra på att strukturera studier med mera kring detta de senaste åren, och har ett bra upplägg. Jag kan dock fortfarande känna mig oerhört orolig över att det inte kommer gå över och att det kommer begränsa mig i livet. Jag är livrädd inför diagnoser som CFS/ME och liknande men påminner ständigt mig själv om att jag kan må bra - vad som än händer.
Jag har sökt vård flera gånger för detta och fått en hel del oklara besked. En läkare menade att det är psykiskt. Där och då köpte jag det inte, men nu i efterhand har jag mer och mer börjat fundera på om det kan ligga någonting i det, då jag helt klart har problem med stress och oro som person. Samtidigt känns det så tydligt intuitivt att någonting inte stämmer - men det kanske är en del i det.
En annan läkare menade tvärtom att det rörde sig om kronisk gastrit, detta efter att ha känt på min mage och förhört mig om kostvanor. Jag äter hyfsat men dricker mycket kaffe, något jag nu uteslutit. Jag har följt läkarens instruktioner kring detta och tar just nu PPI och väntar och ser om någonting händer. Man gjorde även en gastroskopi som var normal, däremot kunde man se att jag hade ett så kallat bråck som lågt "aktivt" klämt på gastroskopin. Har tagit PPI i snart två veckor och inget konkret har hänt, förutom de "vanliga" svängarna mellan bra och dåligt.
Kan det vara något annat? IBS? Dyspepsi? Någon näringsbrist? Äter jag något jag inte tål? Jag tänker så det knakar men ser inte mönstret.
Har tagit en mängd blodprov också och ett par avvikelser har dykt upp, frågan är om de är relevanta. Jag hade lätt hyperkalcemi en gång, men det var normalt vid efterföljande prover. Jag hade D-vitaminbrist (som de flesta svenskar?) vilket jag åtgärdat med tabletter under vinterhalvåret. I övrigt har jag haft högt homocystein och lågt HDL-kolesterol, men inget mer konkret än så.
Något här som går att ta fasta på? Eller är det bara stress och oro som framkallar fysiska symptom, sen fastnar jag i en negativ spiral? Det jag försöker hålla kvar vid i kämpandet är att jag verkligen kan må bra. Jag kan känna mig riktigt trött under tisdagen och redan under torsdagen känna mig i toppform. Så det är någonting riktigt konkret som händer och förändras, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt. Att det kan slå om så fort från dåligt till bra tänker jag måste säga något.
Vore väldigt tacksam för lite perspektiv och vinklar på detta kluriga problem. Det ska också sägas att jag är comittad till att hålla detta på en vetenskaplig nivå, så jag undviker helt obskyra kosttillskott, alternativ-diagnoser med mera i nystandet.
Vore outsägligt tacksam för lite hjälp på traven.
Mvh H
Flera dagar i veckan blir jag påtagligt trött och får svårt att dra djupa andetag. Det känns som att det bara tar stopp i bröstet när jag andas in. När detta sker får jag också ont i magen och min aptit sjunker, har minskat rejält i vikt de senaste åren. Jag blir också väldigt orolig mentalt när detta sker, då jag verkligen känner mig "sjuk" och känner hur något är fel i kroppen. Känner mig som en 80-åring i muskler och leder. Jag har aldrig diarré eller dylikt, men blir ofta förstoppad. Trycker jag runt naveln gör det aktivt ont, men det är ofta helt försvunnet de bra dagarna.
Några dagar senare försvinner problemen spontant och jag mår bra igen. Då jag trivs så pass bra med mitt liv i övrigt så är min livssituation mycket märklig. Jag lever ett superbra liv hälften av tiden men får regelbundet ta pauser från detta. Har blivit väldigt bra på att strukturera studier med mera kring detta de senaste åren, och har ett bra upplägg. Jag kan dock fortfarande känna mig oerhört orolig över att det inte kommer gå över och att det kommer begränsa mig i livet. Jag är livrädd inför diagnoser som CFS/ME och liknande men påminner ständigt mig själv om att jag kan må bra - vad som än händer.
Jag har sökt vård flera gånger för detta och fått en hel del oklara besked. En läkare menade att det är psykiskt. Där och då köpte jag det inte, men nu i efterhand har jag mer och mer börjat fundera på om det kan ligga någonting i det, då jag helt klart har problem med stress och oro som person. Samtidigt känns det så tydligt intuitivt att någonting inte stämmer - men det kanske är en del i det.
En annan läkare menade tvärtom att det rörde sig om kronisk gastrit, detta efter att ha känt på min mage och förhört mig om kostvanor. Jag äter hyfsat men dricker mycket kaffe, något jag nu uteslutit. Jag har följt läkarens instruktioner kring detta och tar just nu PPI och väntar och ser om någonting händer. Man gjorde även en gastroskopi som var normal, däremot kunde man se att jag hade ett så kallat bråck som lågt "aktivt" klämt på gastroskopin. Har tagit PPI i snart två veckor och inget konkret har hänt, förutom de "vanliga" svängarna mellan bra och dåligt.
Kan det vara något annat? IBS? Dyspepsi? Någon näringsbrist? Äter jag något jag inte tål? Jag tänker så det knakar men ser inte mönstret.
Har tagit en mängd blodprov också och ett par avvikelser har dykt upp, frågan är om de är relevanta. Jag hade lätt hyperkalcemi en gång, men det var normalt vid efterföljande prover. Jag hade D-vitaminbrist (som de flesta svenskar?) vilket jag åtgärdat med tabletter under vinterhalvåret. I övrigt har jag haft högt homocystein och lågt HDL-kolesterol, men inget mer konkret än så.
Något här som går att ta fasta på? Eller är det bara stress och oro som framkallar fysiska symptom, sen fastnar jag i en negativ spiral? Det jag försöker hålla kvar vid i kämpandet är att jag verkligen kan må bra. Jag kan känna mig riktigt trött under tisdagen och redan under torsdagen känna mig i toppform. Så det är någonting riktigt konkret som händer och förändras, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt. Att det kan slå om så fort från dåligt till bra tänker jag måste säga något.
Vore väldigt tacksam för lite perspektiv och vinklar på detta kluriga problem. Det ska också sägas att jag är comittad till att hålla detta på en vetenskaplig nivå, så jag undviker helt obskyra kosttillskott, alternativ-diagnoser med mera i nystandet.
Vore outsägligt tacksam för lite hjälp på traven.
Mvh H
__________________
Senast redigerad av redrecon 2021-06-16 kl. 18:17.
Senast redigerad av redrecon 2021-06-16 kl. 18:17.
