Köpare som tror att de bestämmer priset...Tankar på detta?

Alltså nu har jag gjort en upptäckt. Jag har liksom satt fingret på vad det är som sker i samspelet mellan köpare och säljare vid en viss typ av kund.

Ett återkommande fenomen är att kunden tror att denna bestämmer priset och vilkoren för affären.
Att det är sedan är säljarens uppgift att möta det för att få varan såld.

Så är det ju inte. Det är säljaren som bestämmer vilkor och pris och sedan får den kund som kan möta det köpa varan.

Är det någon annan som sett detta mönster i beteende?

Det är inte säljaren som bestämmer pris och villkor.

Säljare och köpare måste mötas för att en försäljning ska komma till stånd.

Nja.. inte riktigt..

En säljare sätter ett pris..kommer det köpare som accepterar priset så är det säljarens pris.

Det KAN ju hända att det är flera köpare och de bjuder över varandra. En del säljare vill då höja priset och gör det.. Medans "old school personer säljer för det utannonserade priset och skiter i girigheten.. Det är viktigare att vara en Bra säljare.''

Kommer ingen köpare.. får säljaren fundera på om denne vill behålla sin sak eller sänka priset..Det kan ta ett tag men många kan vänta tills de får det pris de önskat för saken de säljer.

Så i alla lägen så är det ju säljaren som bestämmer till vilket pris en sak skall säljas inte köparen.

Har stött på sådana personer och har aldrig sålt till dem.. Jag vet i regel vad en sak har för värde och vad köpare är beredda att betala.. om jag får vänta 1 vecka eller en månad.. eller rent av ett år.. så gör jag det så länge jag får det pris jag vill ha för prylen.

Enbart absolut felsatta priser kan påverkas av köparen till allt detta kommer även beslutet av att tillåta visst prutande eller inte. Har en köpare ett bra och reellt argument för en varas pris så kan man som säljare fundera på detta eller vänta in nästa köpare..

Båda parter har precis lika mycket att säga till om rent teoretiskt.

Rent avtalsmässigt bygger teorin på samstämmiga anbud och accept. Förts då har man ett ”avtal” om exempelvis ett köp. Ett annat sätt att uttrycka saken är att båda sidor - potentiell säljare respektive köpare - har ovillkorligt veto i fråga om avtalets ingående och innehåll. Vare sig säljare eller köpare kan så att säga diktera villkoren. Teoretiskt.

Praktiskt däremot kan marknaden för den aktuella varan/tjänsten vara förmånlig för ”säljarsidan” respektive ”köparsidan”, vanligt beroende på för tillfället rådande konjunktur. Man säger ibland att det på fastighetsmarknaden är ”säljarens marknad” respektive ”köparens marknad”. Det är ett i allt väsentligt krasst synsätt. Båda parter har även under skiftande konjunkturer samma principiella rätt att inte acceptera den potentiella medkontrahentens föreslagna villkor avseende exempelvis pris.

Bara att tacka nej till någons förslag om man tycker sig ha bättre alternativ. Eller att ta ett eget initiativ och kontra med ”motbud”. Eller att strunta i affär överhuvudtaget. Att kort sagt ta initiativet och äga situationen själv istället. Men såklart måste man då förhålla sig till hur marknaden just för stunden ser ut.

Texten ovan bygger på den teoretiska, men fullt ut gällande, mekanismen rörande alla avtal.

Ok, så du menar alltså att du tycker att köparen som uttrycker sig som följande:
"Jag ger 7 tusen idag. Snabb affär. kontant. snälla. Din bil är inte värd mer." etc. är den som har rätt?

Jag: Nej, jag vill ha xxxxx kr.

Köpare: Jag bjuder 7 tusen idag. kontant.

Jag: Nej.

Köpare: Du säljer skräp.

Sedan skall köparen hålla på och försöka bestämma var affären skall äga rum, hur det skall betalas osv.
Det är inte alls en gemensam grej. Säljaren bestämmer alla dessa saker själv och sedan kan köpare anta eller låta bli. Köparen har ingen som helst rätt att bestämma dessa saker. Om man tror det är man en idiot oavsett om man doktorerat på handelshögskolan.

Du pratar ju bara ren skit ju.
Om du säljer en bil som privatperson kan inte någon jävla tönt komma till dig och bestämma vad han skall betala för varan. Ägaren säljer så klart till det pris denna önskar. Vill ingen köpa för det priset så blir det inget affär.

Det är ju det jag skriver.

Jag som köpare av en bil bestämmer vilket pris jag vill betala, vill inte säljaren gå med på det blir det ingen affär. Enkelt, logiskt och helt självklart, men inte för alla tydligen...

Jo det är det, vill säljaren göra affär utan visning så säljs den utan visning, dito om begärt pris.

Att man sedan måste mötas ... jadu

Vad babblar du om?

Haha, vet inte hur du läste in detta i mitt inlägg?

Det enda jag förklarade var att säljaren inte ensam kan diktera villkor/pris - båda parter måste vara överens för att det ska bli affär. Du kan självklart vägra sälja till en motpart som du inte gillar - precis som den potentiella köparen kan välja att inte göra affärer till dina villkor.

Att det visst är säljare som bestämmer villkor/riktpris, är du trög?