Hur viktigt är det med LGBTQ-representation för er i filmer?

Well.. Vår Loke, han var nog rejält hedonistisk och knullade allt han ville. Det samma gäller nog för Marvels Loki.

Men grejen är ju att både Loke och Loki föddes som pojkar så även om dom shape-shiftar till något annat, så är han ändå samma person. När han förvandlade sig till ett sto, så var han en man i en kvinnlig hästs kropp. Han slutar aldrig vara Loke/Loi, son av Laufey.

Det gör i sig inget att den är kvar. Men det är ändå krystat och ham-fisted. Det tillförde noll. Annat än att Disney kunde göra en bock på Inkluderingslistan.

Jag skulle vilja se en remake av Schindlers List, med lite rullstolsbundna flamboyanta läderbögar å annat skrikigt SJW-vänster skräp. Ondingens (Amon Goeth) barnbarn är tillåme halv-svart.

Noll vet jag inte, det säger väl ändå nåt om karaktären (och jag vet som sagt inte vad det var för replik). Om könet spelar roll för personens val av sexpartner (och hur det uttrycker sig) så vet man ju om karaktären är mer som sagt "hedonistiskt lagd" (stereotypiskt förvisso) eller mer konservativ. Så, personligen tycker jag inte det är helt irrelevant.

För trådstarten då, jag måste inte ha med nån representation men om den är där vill jag inte att den är stereotypisk och platt och att karaktärens enda roll är att vara tex homosexuell som i Emily in Paris (enligt en videoessä, har inte sett den heller)

Det säger ingenting om karaktären som hittills har varit relevant för vare sig Loki själv eller serien. Än så länge så är det bara just den tokenism som du säger dig ogilla.

Författaren Anton Tjechov sa en gång att om det hänger ett gevär över den öppna spisen i första akten, och ingen har använt det vid slutet av tredje så har det inte där att göra till att börja med. Du får ursäkta den slarviga parafraseringen men andemeningen är densamma.

Milda spoilers för S01E04 av Marvels Loki men samtidigt inget någon som sett en film de senaste 20 åren blir överraskade av.

Det går att applicera på exakt vad som helst. Allting som sker i en scen, om det så är en pjäs, en bok eller en film, bör vara relevant för den historia som berättas. I fallet Loki så verkar det som att pojke gillar flicka och vice versa och således var det heeeeelt irrelevant att ta upp att ingen av dom är straighta.

Det var bara för att visa hur woke dom är. Hade dom velat vara inkluderande på riktigt, så hade dom låtit pojke gilla pojke (eller flicka och flicka, whatever) och visat det på samma sätt som dom visade hur pojke och flicka började tycka om varandra.

Ja, okej, som sagt har jag inte sett mer än första avsnittet och blev inte lockad att fortsätta så jag vet inte hur just detta replikskifte gick till. Det kan vara relevant, det kan också inte vara det, allt beror ju på. Kanske jag skulle känna att det var relevant om jag såg det, kanske inte. Vi uppever ju alla saker olika.

Men å andra sdan: Även ifall de vill visa hur "duktiga" de är, spelar det egentligen någon roll? Förhoppningsvis blir ju resultatet det samma, att fler förstår att det finns annan smak än vanilj och en som är bisexuell känner igen sig och får en representation.

Det handlar inte om "att dom gör det" utan "hur dom gör det".

Snyggt och organiskt = ingen tänker på det
Skrivet på näsan och hamfisted = det sticker ut och skaver.

Ingen bryr sig om Yukio och Negasonic i Deadpool 2. För att det görs inte en grej av att dom är ett lesbiskt par, det görs en grej av att dom är ett par. Snyggt och organiskt.

Show. Don't tell.

Hm, okej. Men då är vi ju typ överens
Fast jag tar nog hellre hamfisted än inte alls.

Världen kretsar inte kring bögar, transor m:fl tyvärr.

Världen består fortfarande av en stor majoritet heterosexuella människor. Övriga har fått bra med utrymme, men woke dårskapet vill ju kontrollera allting så det har verkligen gått för långt.

Yes, majoriteten är heterosexuell, ingen säger nåt annat. Jag förstår inte problemet med att karaktärer är lbtq+? Oftast är det ju inte ens huvudpersonerna som är det utan nån biroll. Och kontrollera vaddå? Utveckla gärna.

Som jag sa tidigare så har jag inte problem med att det existerar. Har sett flertalet filmer med fokus på hbtq+ som Daisies och Happy Together för att namedroppa två stycken. Så jag påstår inte att det aldrig ska existera överhuvudtaget.

Dock så har det blivit att allting ska kretsa kring det på något sätt och vis.

Istället för att försöka vara kreativ så använder man idealismen som ett politisk vapen inom filmens värld. Vilket för mig inte gör något rättvist överhuvudtaget.

Kan du ge exempel på film där det varit ett politiskt vapen? På vilket sätt är det inte rättvist?
Menar att inte låta anklagande om det låter så, jag försöker förstå.