Varför finns nämndemän - egentligen?

När dom ändå inte är jurister, vad har man för nytta av nämndemän i tingsrätt/hovrätt?

Vad är nämndemännens absolut minsta krav på kunskap? Nåt inom juridiken måste dom väl ha blivit undervisad om?

Eller sitter dom och helt enkelt funderar fritt och i princip kan komma med vilken åsikt som helst och i princip vilken argument som helst?

Om det är tre nämndemän i tingsrätten och dessa tre kommer fram till samma sak: frikänn den åtalade, och så kommer dom med lite olika argument som inte låter som juristexpert, då kör dom ju över juristdomaren - som är just jurist.

Tanken är helt enkelt att de ska bidra med sin okunskap för att domstolarna även ska ha förankring i folkviljan.

Det finns inga krav på juridisk kunskap för nämndemän. Dock får de en introduktionsutbildning när de först blir valda, och numer tydligen en repetitionsutbildning vid omval:

"Som nämndeman genomgår du en obligatorisk introduktionsutbildning när du börjar. I utbildningen får du bland annat lära dig mer om nämndemannauppdraget, Sveriges Domstolar, offentlighet och sekretess, lagstiftning och rättskällor samt vilka typer av mål som nämndemän är med och dömer i. Det är respektive domstol som ansvarar för dessa utbildningar.

Inför mandatperioden 2020-2023 ska de nämndemän som väljs på nytt dessutom genomgå en obligatorisk repetitionsutbildning på domstol."
(http://www.blinamndeman.se/Bli-namnd...et/Utbildning/)

Hur lång kursen är eller om det finns någon mer detaljerad kursplan vet jag inte.

Nämndemännen lutar sig en hel del på juristdomarnas kunskaper vad jag har hört. Dock så finns det ju en del nämndemän som dömer som de tycker. Går de för långt, dock, så kan det bli rabalder (som hon som ville fria från hustrumisshandel för den åtalade kom från en fin familj).

Det är ganska ovanligt att nämndemännen kör över juristdomaren. Det har hänt en hel del gånger, dock. Det mest kända exemplet är väl Christer Petterssons rättegång för Palmemordet.

Det du anför ovan skulle aldrig passera i en rättsstat.

Meningen med nämndemanna- och jurysystemet är att domstolarna skall företrädas av folket. Det är en gammal kvarleva att envar utan juridisk erfarenhet skall vara med och döma andra medborgare. I sunda nationer, som använder angliosaschisk rätt, utses folkets representanter just från allmogen, dvs de lottas från den allmännna populationen.

Sverige har däremot ett system där det är sittande kommunalpolitiker som utnämns av sina egna partier som blir nämndemän. Dessa är naturligtvis helt outbildade inom juridik (om man inte råkar vara jurist till yrket), se är dessutom bundna av partiets politiska agenda.

Det är därför vi får nämndemannautfall där GM frias och fälls för sin status i samhället eller för att GMs familj är bra. Vi får även utfall där straffet blir strängare för att GM är invandrare, helst när det sitter M och SD i som nämndemän.

Nämndemännen ska vara folkets representanter och insyn i rättsprocessen för att säkra demokratin.

”Bundna av partiets politiska agenda” - vad yrar du om?

För att vi lever i en demokrati och domstolsväsendet är en del av det demokratiska systemet. Med samma argument som du framför borde rösträtt endast ges till mig och andra som minst har en master i statsvetenskap.

Hört uttrycket "the people vs the defendant" från Hollywood? Tänk på att domstolarna har utvecklats från de ting som har funnits i bla Sverige sedan vikingatiden.

Lagstiftarens rational kan sammanfattas i en mening: Genom att som allmänhetens representanter utöva insyn i den dömande verksamheten bidrar nämndemännen till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. (Prop. 2013/14:169 s. 14.)

Flera bra inlägg hittills. Det man kan tillägga är att kvaliteten på nämndemännen och deras omdöme varierar väsentligt i våra domstolar. De rutinerade juristdomarna i tingsrätten har ganska god koll på nämndemännen i sin domsaga, i vart fall i domstolarna exklusive de allra största.

Juristdomarna redovisar regelmässigt under den interna överläggningen, då rätten ska försöka enas om domskäl och domslut, för nämndemännen vilken straffsats som föreskrivs i det aktuella lagrummet och var praxis brukar ligga. Därtill redovisas, vid behov får tilläggas, hus bevisreglerna ser ut och ska tillämpas. Därigenom minskar man risken för att nämndemännen hamnar helt snett. Men visst, varje ledamot i rätten har sin röst, juristdomarna röst är inte mer värd än nämndemannens.

Vanligtvis blir det inga problem och rätten kan avge en dom utan skiljaktig mening. Juristdomarna lotsar, skulle man kunna säga, nämndemännen genom de juridiska delarna. Kan rätten inte enas brukar oenigheten handla om bevisvärdering. Utan att ha vetenskapligt stöd vågar jag ändå påstå att situationen då vanligtvis är den att juristdomare vill fria pga. bristande bevisning från åklagarhåll medan en eller flera nämndemän vill fälla.

Nämndemannainstitutet har vid flertal tillfällen varit uppe till diskussion. Men hittills har Sverige valt att ha det kvar. En viss säkerhetsventil finns såklart också i juristdomarnas majoritet i hovrätterna.

Det största problemet som jag ser det med nämndemän är deras (definitivt inte alla) ibland bristande omdöme i stort och brist på förståelse för sin roll som nämndeman. Exemplen är flera där nämndemän berättat om vad som diskuterats under rättens överläggningar, uttryckt åsikter på sociala medier om tilltalade innan dom fallit, låtit sig intervjuas i media om pågående mål, inte berättat om uppenbara jävssituationer osv. Ett antal rättegångar har av sådana anledningar behövt tas om i Sverige. Bortsett från kostnadsaspekten i de fallen - som är betydande (miljontals kronor vid varje större rättegång) - så har ju dessutom åklagaren ofta redan bränt av sina starka kort. Hela rättegången måste alltså tas om med helt ny sits och med samtliga vittnesförhör på nytt. På det sättet har bl.a. mordåtalade först dömts för att sedan frias vid den ”andra” rättegången i samma instans.

Det pratas hela tiden om att bara politiker blir nämndemän i praktiken, men det står klart & tydligt att en nämndeman skall vara opartisk alla form av politik & objektiv i sin bedömning, trots detta skall all ansökan för att få bli nämndeman gå genom politiska partier (man får ansöka igenom alla i sin kommun men kan bara bli vald för en) & i vissa fall kan partier kräva att du skall vara eller måste bli medlem, hur fan går detta ihop med att vara opartisk i att döma i mål? Är detta verkligen, egentligen, rättssäkert?

Alla människor har politiska uppfattningar oavsett om de tillsätts av ett parti eller genom slump.
Nämndemännen skall vara opartiska i sitt dömande, det är inte samma sak som att de inte får ha en politisk uppfattning.
Man litar helt enkelt på att nämndemännen dömer opartiskt på samma sätt som man litar på att juristdomarna gör det och på samma sätt som man i länder med jury instruerar juryn att vara opartisk och man sedan litar på detta trotts att all dessa människor givetvis har personliga politiska uppfattningar och åsikter.

orsaken att man tillsätter nämndemän på det sätt vi gör är för att det skall spegla befolkningen.
Exempelvis:
I en domvärjo där 50% röstar S kommer ~50% av nämndemännen vara S.
I en domvärjo där 50% röstar SD kommer ~50% av nämndemännen vara SDare