Dummaste personen som ni någonsin har träffat på jobbet?

De absolut dummaste människorna man kan stöta på i arbetslivet är indier och filipiner. Lismande småglin som tror de vet vad det är de pratar om och drar sig inte en sekund från att sätta dolken i ryggen när man tittar bort. Tyvärr finns det enormt många rika investerare i min bransch som kommer från Indien så det blir en balansgång ibland.

Känner du dig träffad din jävla mongoafrikan? Bidra till tråden eller dra åt helvete med dig.

Här nämns ju inga namn på personer. Inte ens namn på företag. Lugna ner dej.

Folk som tror dem är avdelningschef, men i själva verket vanlig knegare och inte kommer vidare p.g.a sin käft

Det måste ha varit en sekreterare på en arbetsplats jag inte orkade stanna länge på. Ett exempel:

Jag skulle ta 2 månaders semester och hade inför det avslutat alla uppgifter vilket innebar en del brev som skulle postas. Jag lade dessa brev i sekreterarnas fack enligt arbetsplatsens rutiner och reste iväg.

När jag kom tillbaka låg alla dessa brev i mitt mitt postfack med en post-it ”signera med din underskrift”.
Jag frågade sekreteraren vad det var frågan om och hon sa att hon inte hade skickat dem eftersom hon tyckte att det vore ”snyggare” med en handskriven underskrift av mig på breven än enbart datortext!! Det fanns inte någon bestämmelse över att det skulle skrivas under för hand. Breven kom alltså iväg 2 månader för sent för att hon själv tyckte att det vore finare men även en handskriven underskrift.

Jag tog upp detta med chefen som inte reagerade nämnvärt och struntade i det. Och det var jag som fick stå till svars för varför breven kommit iväg så sent.

Om det är arbetsbrev som du skrivit så ska du definitivt skriva under dem.

Sedan kanske breven var så viktiga att få iväg att sekreteraren borde låtit det passera och skickat dem ändå, eller bett någon annan signera, det går inte att avgöra på flashback. Men du gjorde helt klart fel som lämnade en bunt osignerade brev.

Du kan ju inte vara så här dum på riktigt? Tror du inte personen som skrev breven VET om de ska skrivas under eller ej innan denne lämnar dem i postfacket och då GIVETVIS inte lämnar dem utan påskrift när den går på semester? Och om denne nu hade gjort denna miss så hade den ju GIVETVIS inte skrivit detta inlägget och beskrivit en kollegas dumhet i ärendet.

Vad vet jag, mer än att det normala när man skickar brev (vilket iofs görs mindre och mindre), är att man skriver under. Chefen på arbetsplatsen hade uppenbarligen samma uppfattning. Nu bevisar det ingenting, men skulle säga att om en chef och en sekreterare han en uppfattning gällande brevskrivning, och en random flashbackare har en annan, så har chefen och sekreteraren rätt i åtminstone 95% av fallen .

Och att personen inte skulle dumförklarat andra om han/hon själv gjort en miss, det tror jag inte det minsta på. Generellt är människor som lägger stor energi på att kritisera andra inte de som har bäst koll, i många fall precis tvärtom. Gäller egentligen alla inlägg i denna tråd, vi har aldrig den andra personens historia. I vissa fall tycks det iofs vara totalt uppenbara kunskapsluckor eller misstag. I andra fall konflikter där vi bara har den ena sidans version. Och så detta fall, där det utifrån den info som kommit i denna tråd är klart mest sannolikt att den som skrivit inlägget har fel.

Hade en mentalsjuk ung vegantjej på mitt jobb.
Om man inte delade hennes åsikter och värderingar var man nazist och skulle utrotas.

Hon var dessutom svår mytoman och narcissist. Ljög om allt och skulle alltid stå i centrum.
Tyvärr är vår chef ett ryggradslöst mähä och lät henne hållas länge och väl innan hon tillslut straffade ut sig genom återkommande olovlig frånvaro, men det tog över ett år.


MVH/Gnomegirl.

Knyter du näven eller låter du vederbörande höra sanningen?

Jag är rak med dem.

Jag hade en kollega och kund som stod och diskuterade timers. Såna man sätter i väggen för typ julbelysningen.
Efter lite samtal så va dom rörande överens om att dygnet hade 25 timmar.