Bright green lies - grön teknonarcissism

Jag har sett dokumentären "Bright green lies" och den kanske inte direkt är en ögonöppnare för mig men den klargjorde en del.

Bright Green Lies undersöker förändringen av fokus för den vanliga miljörörelsen, från dess ursprungliga intresse för att skydda naturen, till dess nuvarande besatthet med att driva ett ohållbart sätt att leva. Filmen avslöjar lögnerna och fantasitänkandet att sol, vind, vatten, biomassa eller grön konsumtion kommer att rädda oss från klimatförändringar. Att ta itu med de mest pressande frågorna i vår tid kräver att vi tittar bortom de vanliga tekniska lösningarna och ställer djupare frågor om vad som behöver förändras.

Dvs klimat- och miljörörelsen har kidnappats av makten, politiker och stora företag och planterat en tro på att fortsatt "grön" teknikutveckling kommer att lösa alla problem och vi kommer att kunna fortsätta med vårt lyckliga "gröna" konsumtionssamhälle i evig tid.

Frågan är om det finns några lösningar alls som är politiskt möjliga att genomföra?

Å så ser jag en rubrik i dagens SvD https://www.svd.se/miljon-far-inte-sta-i-vagen-for-klimatet
Gäller att tillståndsprocesser är tröga.

Miljörörelsen har alltid varit delad i den frågan om möjligheten att bibehålla en vettig materiell standard eller om vi drastiskt måste minska vår konsumtion.

Länken fungerar inte.

Du kan dela upp miljörörelsen i två delar.

Ljusgrön, folk som tror att individuella val kring konsumtion kan påverka miljön i positiv riktning.

Mörkgrön (rödgrön), folk som tror att befolkningsmängden är roten till miljöproblemen.

De båda grupperna förenas ideologiskt genom sin tro på totalitär maktbruk är tvunget (Se typ Dalunde, Kunke eller väder-Per som exempel) för att lösa miljöproblemen och ekonomisk regressionism (tillbakagång till ett mycket enklare sätt att leva).

Den mörkgröna ideologin har länge varit förhärskande inom den Svenska miljörörelsen i allmänhet och miljöpartiet i synnerhet. Oklart varifrån detta tankesätt ursprungligen kommer ifrån men Romklubben skrev en rapport på tidigt 70-tal (Limits to growth) som har varit grundläggande för miljörörelsen och där populationstillväxten ses som ett rejält problem. Ingen i denna grupp vill egentligen inte prata om praktiska lösningar på befolkningsproblemet men Pentti Linkola har vid något tillfälle uttryckt åsikten att kärnvapen faktiskt har ett vettigt användningsområde. En åsikt som sannolikt delas av många på den mörkgröna sidan men som ingen lär erkänna offentligt.

När Per Gharton startade miljöpartiet bjöd han in folk som var så extrema att dåtidens VPK inte ville ha med dessa att göra, han var förmodligen på lyret eller desperat att få ta del av de medel som dessa personer kunde locka fram från Sovjet som vid tiden flitigt låg bakom finasnsiering av diverse gröna grupper runt om i Europa i syfte att begränse den ekonomiska tillväxten på längre sikt.

Idag har den gröna rörelsen, som mycket annat, utvecklats till en bidragsindustri. Det finns mycket stora pengar att hämta från alla möjliga håll, industrin, samhället m.m. Lobbyorganisationer och politiker är idag så sammanvävda att det inte går att skilja dem åt (se exempelvis Naturskyddsföreningen där det är svängdörrar mellan deras kansli och högre poster inom MP) eller Rebecka Le Moine som direkt kan kopplas till WWF, Greenpeace och NSF.

Dock håller miljöpartiet på att lösas upp men skadorna de orsakat ligger djupt då vi har myndigheter som är fulla av tjänstemannaaktivister, exempelvis energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten.

Henrik Jönsson gjorde en bra video för några veckor sedan som går igenom de gröna lögnerna på ett mycket föredömligt vis. Jag gillar inte HJ (påminner mig för mycket om Carl Bildt) men ibland gör han riktigt bra genomgångar som är värda att lyssna på och analysera vidare kring.

Just nu handlar diskussionen om "decoupling" som jag förstår det. Går det att frikoppla utsläppen av CO2 från den ekonomiska styrkan? Därifrån leder det till att i grunden bygga om infrastrukturen på det sätt som nu sker.

Man är alltså just nu produktionsorienterad snarare än den tidigare fixeringen vid konsumtion.

jag skulle även vilja använda andra färger än dig. En grönblå färg istället för din ljusgröna och en rödgrön istället för den mörkgröna.

De mörkgröna (rödgröna) riktar systemkritik som i grunden är densamma som de gamla röda. de ljusgröna (blågröna) vill arbeta inom det kapitalistiska systemet.

Ser man på dagens (mp) och (c) är det de blågröna som håller i taktpinnen och som vill skifta infrastrukturen. I (mp) finns även folk som vill byta ut systemet och det kom ju en hel del folk från VPK under Ohlys tid. Så det är inte konstigt, det är en hel del gamla leninister i (mp).

Det går men är mycket kostsamt, Sverige har visat att det går och en del andra. Att bygga om infrastrukturen på det sätt som nu sker är inte hållbart. Energifattigdomen i Europa ökar i rasande tempo, även före pandemin.


Jag vet inte om du är färgblind eller bara naiv, jag tänker inte analysera det särskilt djupare... Kuhnke är väl Maoist, Bolund är förvisso Leninist och Stenevi har gett uttryck för Marxistiska och Stalinistiska teorier och torde också vara djupt ideologiskt rotad i det röda träsket, samt hela partistyrelsen är i stort djupt rotade i samma träsk.

Dock finns det några som vill förändra partiet till att bli mer liberalt men de kämpar i rejäl motvind, Vändpunkt dränerade partiet på reell kompetens (säger inte så mycket i sammanhanget) och det är i stort bara nötter och tokstollar kvar idag. Säger dock en hel del om de Stockholmare som fortfarande röstar på partiet.
Schlyter är nog den enda jag har någon form av respekt för, hans politik är fortfarande skogstokig men han brukar i alla fall ha något på fötterna när han pratar om den.

Varför du drar in (C) i denna diskussionen begriper jag inte, de har nog med andra problem dock verkar det som om väljarna inte bryr sig om problemen just nu...dock kan jag inte hålla med om att de är blågröna. Möjligen gröna...vad det nu betyder.

Ja, paradoxen är att klimatvurmarna är de som är mest bortkopplade ifrån naturen. Dvs teknologidyrkande stadsbor som vill rena sitt samvete via gröna produkter och högtflygande agendor, och samtidigt fortsätta sitt moderna innerstadsliv. Kvinnor vill ju fortsätta kunna köra bil, köpa mobiler, handla kläder, åka till jobbet och vara fria på andra sätt.

Det är ingen som vill lösa några klimatproblem på riktigt. Och de som vill det kommer aldrig vara socialt populära. Teknologi är boven, inte lösningen. De som är för teknologiska lösningar och vill "rädda" det moderna samhället har redan övergivit naturen.