Ekonomiskt oberoende. Sen då?

Riktigt tragiskt faktiskt, och väldigt många som verkar tänka så har jag märkt också. Något är verkligen fel enligt mig om man inte kan komma på någonting man hellre skulle göra 8 h om dagen än att gå till ett jobb man inte ens gillar.

Själv längtar jag tills jag kan sluta jobba och bli ledig på heltid, som det ser ut nu är det ca 10 år kvar dit.

Socialism folk är dresserade bli dumma djur i hagen endast som inte kan tänka själva eller något. Lite som en hund som lär sig sitta inte är smart bara dresserad.

Exakt, kommer på över 100 saker bara på måfå som finns att göra än att jobba och som man inte hinner med.
Dagen är för kort även som ekonomiskt oberoende utan något jobb!

Möjligheten bara att köpa en segelbåt och segla i medelhavet eller i karibien/stilla havet flera månader och utforska alla badvikar, småstäder och sitta käka med sin partner eller vänner är ju helt amazing.
Möjligheten kunna bo utomlands i varma länder mellan Nov-Mars och slippa dessa vidriga vintrar.

Man kan bosätta var man vill, i små pittoreska byar, en strandstad i Mexico eller roadtripa i Usa och uppleva allt med världen utanför turistresmålen.

Jaga när man vill.
Köpa och sälja bilar.
Åka på roadtrips.
Gå på museum, konserter, utställningar, föreläsningar.
Lära sig dansa, spela instrument, massor av olika språk.
Spela padel, tennis, golf hemma och i Spanien.
Skapa egna verksamheter.
Styrketräna mer och skapa sig drömkroppen.
Heminreda och renovera.
Köpa bostäder och renovera och sälja med vinst.
Matlagningskurser, laga mat hemma.
Åka skidor, längd, utför.
Bada, pimpelfiske, långfärdsskridskor.
Delta i olika event.
Arkelogiska och vetenskapliga expeditioner på exotiska mystiska platser i världen.
Jobba idéelt, i Sverige eller utland.
Bli god man.
Jobba på katthem, hundhem.
Jobba med saker som man verkligen tycker om ibland utan lön.
Hjälpa andra i sin familj med saker och projekt.
Gå på disko mer eller festa.

FInns 100-tals saker till!
Live it.se är en bra inspirationskälla och det finns mängder av sidor med inspiration till sevärdheter, upplevelser, saker att göra innan man dör.

Svenskar säger ofta såhär, för det är inte socialt accepterat att gå slå dank eller att man vill slippa jobba, likväl brukar många svenskar säga att de vill dö runt 75-80 eller inte är rädda för döden.
I verkligheten är nästan alla rädda för döden, det såg man b la under covid, och de flesta vill vara ekonomiskt oberoende.

Livet är för mig meningslöst som heltidsanställd och man saknar autonomi och makt över sitt eget liv och tid. Anser alla som tvingas löneslava i 40-45 år till pension vid 69 är fattiglappar.
Endast överklassen som är ekonomiskt oberoende och kan skapa sina egna liv utifrån sina intressen lever riktiga liv.
När man har 4-5 miljoner i kapital i aktiedepån och investeringar som genererar minst 15-20 000 kr/mån , då börjar man komma någon vart och livet börjar få mening.

De människor som säger de blir utråkade, ställer sig frågande till vad man ska göra och påstår att de skulle bli passiva och klappa ihop mentalt som ekonomiskt oberoende, de kommer aldrig bli ekonomiskt oberoende för de saknar både drivkraft och intelligens att bli det, har inget där att göra och saknar rätt mentalitet och klass och nyfikenhet på livet. De är bönder snarare än överklass och ledare.

Är inte själv ekonomiskt oberoende men önskar jag var det,du måste vara en av många här i Sverige som har dålig fantasi,,jag har haft många olika jobb inom flera branscher men jobbar enbart givetvis för pengarna..även om dom man känner jobbar så umgås man ju inte me dom när na är ledig alltid utan 90% av det man gör gör man själv..hade absolut inte haft problem o vara hemma om jag haft pengar.nu man är frisk o än så länge pigg så man kan göra saker

Håller med dig till viss del,men att gå hemma o slå dank tror jag inte egentligen är det stora bekymret utan vad skall man göra då säger dom alltid o det sociala? Folk har dålig fantasi att göra nånting själv o social,varför måste man umgås med folk hela tiden

Ni missar alla poängen.
95% av alla som skriver i tråden är löneslavar och har därför begränsade insikter att komma med.

Poängen är att ha ett syfte när man är ekonomiskt oberoende.

Ett syfte med sitt liv, sin tid, sina kompetenser. Allt annat leder till depression och självskadebeteende (alkohol/droger) eller kapitalförstöring.

Igen - ett syfte. Ett syfte med varför bli oberoende. Ett syfte med tiden när man är oberoende.

"Kommer fortsätta jobba..."

Det hoppas jag verkligen inte. Vad som helst är bättre än att vara fast i ett jobb man är trött på - och om du är en av få med ett jobb man stormtrivs med, hatten av. För all del, fortsätt kötta på. Men de allra flesta tror jag verkligen skulle må bra av att checka ut, vad samhället än säger om det (du måste jobba, jobba jobba! är konsensus i vårt samhälle, och det enda skälet till att jobba på som jag ser det om man blir ekonomiskt oberoende är att hålla kvar fasaden).

Jag har gått till samma ICA Maxi nu i snart 5 år i rad, nästan varje dag. Kanske inte varje dag, men lätt 4-5 ggr i veckan. De som arbetar där är trevliga, men jag kan se det på dem - de avskyr sina jobb. De är så trötta, de har gått in i väggen mentalt för länge sen men måste fortsätta slava. Det är inte så svårt att tolka ansiktsuttryck, man måste inte vara medlem i Mensa för att se när en annan person är död inombords, och det är precis vad de här personerna är - de har döda ögon, har gett upp på livet och framtiden sedan länge. Om jag blev ekonomiskt oberoende på Jeff Bezos nivåer hade jag nästan befriat hela bunten och gett dem en frirulle på 10 mille var eller något och gett dem deras livskraft tillbaka, på allvar. Det hade gett mig enorm glädje att se människor som var nere i gränden mentalt känna sig som kungar för ett par år.

Sen så tycker jag inställningen "vad skulle man annars göra med tiden?" visar på en enorm brist på fantasi, och, om man vill vara elakt lagd, intelligens. Finns ju för fan hur mycket som helst man kan göra. Jag hade utforskat världen och bockat av varenda grej på min bucket list men nej Svensson är oroad över att det kommer bli tråkigt att titta på Dansbandskampen-reruns varje kväll i mjukisbyxor. Total brist på fantasi och kreativitet.

Exakt. Vi är tillbaka till syftet.


Sedan är ju grejen - för att bli som Jeff B mf l - så når du inte den nivån genom att tänka på att ekonomiskt befria människor från monotona jobb.

Vi alla är olika. Blir jag ekonomiskt oberoende så kommer jag inte köra Joakim von Anka parollen, dvs skruva ned elementen för att spara 50 öre per månad eller att käka kallt grus till frukost, ge kalla handen till mina nära etc. Jag kommer vara generös, och är fullt medveten om att det bidrar till problem (folk som utnyttjar ens snällhet etc) men jag har personligen växt upp med så många Joakim von Anka-typer omkring mig att det skapat en rebound i min hjärna att jag vägrar vara en sån.

Vann en rätt stor tipsvinst för ett par år sen. Bjöd mina vänner och nära som in i helvete, pengarna tog slut snabbt. Korkat? Ja. Mådde jag bra under den tiden? Som in i helvete. Aldrig mått så bra som när jag spenderade pengar och folk runt omkring mig levde loppan.

Det där är också en viktig käpphäst a’la David Ramsey - att vara generös när man nått ekonomisk frihet. Att vara generös är dock inte samma sak som att ge bort alla pengarna.

Men igen, tillbaka till syftet. En del vill bli rika för att ge tillbaka till andra medan en sån som Musk vill bygga en bättre värld.

10 msek vardera till ICA-anställda är en fantasi som inte kommer infrias.

-dubbelpost

Vi får se! Återkommer om 10 år, fortsättning följer.