MP-politikern Sofia Bothorp Franke klarar inte av sitt jobb - Kommunen hyr extra chef

Det har blivit vanligt att man antar positionen som chef, även utan förkunskaper. Det blir en trevlig noteringen i CV:t, att man har varit chef - oavsett om man misslyckades totalt. Dessutom brukar det vara helt OK lön.

Hon har väl en usb med bevis för andra mäktiga personers sexuella avvikelser. Då sitter man tryggt.

Det beror ju en del på vad verksamheten består av också. Och vad det är för individer som rekryterats. Är det ett självspelande piano och uppgifterna är rakt på och enkla är det ju gränslöst hur många man kan ansvara över. Svårt att jämföra på det viset tror jag.

Chefer växer på träd. Ledare gör det inte däremot. Riktigt bra ledaregenskaper är en talang och ingenting man kan läsa sig till. Inte heller någonting som kommer automatiskt med erfarenhet, som mycket annat. Självklart kan man bli bättre av ovanstående, men den riktigt höga nivån fordrar talang och egenskaper. Det är inte helt olikt idrottsvärlden. En riktig bra ledare får lag att prestera. Viktigare än vad man kanske tror.

Jag tror du prickade in det mesta ang denna fröken. Bara att klänga sig kvar på en arbetsplats där man inte är önskad säger en del. Framförallt säger det att hon inte har massor med andra alternativ och erbjudanden.

Finns det verkligen någon MP-politiker som klarar sitt jobb?

Att man i Sverige anser detta har inget med huruvida det går eller inte - det har med lönestrukturer och arbetsmarkandsmodeller.
I alla andra länder på jorden kan man vara chef över 100 personer utan problem - men i Sverige krävs det en fruktansvärd massa meningslösa mellanchefer för att löneutveckligen ska fungera - och det är i grunden fackens fel. Problemet är att man inte kan höja en duktig medarbetares lön i all oändlighet - det som i utlandet kallas specialist (även om personen skulle vara värd det) - utan man måste förr eller senare skapa en tjänst där facket tillåter en högre lön - då hittar man på tjänsten "mellanchef"....

I grunden handlar trivsel om enkla saker som fritt kaffe, lagom arbetsbörda, minimalt med övertid osv. Det krävs inte en chef/fyra anställda till det. Det går att ordan med en chef och tusen anställda. Det är i mångt och mycket ett kulturellt problem och inte ett verkligt.

Exakt
Det finns en anledning varför i princip alla världens arméer är indelade i grupper om runt 10 soldater. Det är det optimala antalet att ledas av en person. Det visste redan Romarna

Ja, det är ju liksom inget jag hittat på. Sen är ju alla organisationer olika, men försvar, vård m.fl bygger ju på denna struktur sedan gammalt. Det funkar därför finns det. (Det går dock inte att rakt av översätta till alla verksamheter, trots att kommuner och privata bolag gärna vill).

Jag håller med så tillvida att specialister borde kunna ligga lika, om inte högre än sk.mellancheferna. Jag pratade tidigare mer specifikt om den verksamhet som baseras på indelning i militärt uppbyggd verksamt(läs offentlig vård). Personligen anser jag inte heller att modellen är den bästa, men för att driva viss verksamhet behöver det finnas ("nyckel")personer med driftsansvar. Så ock vid tillverkning. Jag vet inte om jag träffat på så många verksamheter som styrs som du nämner IRL. Vilka branscher tänker du på då?( 1 chef-100medarbetare). Ett mycket stort problem är överbyggnaden. HR bland annat. HR gjorde en gång i tiden det första linjens chefer idag förväntas göra. Där finns ibland svaren på varför verksamhet går kass. PA folk ska vara just det. Personal Administratörer. (Ej för många till antalet, noggrannhet bör prioriteras högre än kaftaner och lösnaglar).
Men se nej, det ville dom inte, nästan lika med verksamhetschef vill dom vara, dom små liven.

Alltså HR är lika mycket ett låtsasjobb som mellanchef och har inte funnits mer än i några år.
Gå 50 år tillbaka i tiden och du hade EN PERSONALCHEF på ett företag som Kockums med 6.000 anställda. Idag hade ett sådant företag krävt åtminstone 2.000 HR-personer vilket gjort gjort att man plötsligt haft 8.000 anställda. Kanske var det ändå tur att varvsindustrin i Sverige gick under när den gjorde...

Jag undrar om det stora problemet inte ligger i att vi glömt bort Luther och vår tidigare världsberömda arbetsmoral. Folk idag verkar inte kunna jobba om de inte ständigt har en chef som ger dem onda ögat och ser till att de inte ägnar all arbetstid åt långluncher, porrsurfning och sociala medier.
Kort och gott - arbetsmoralen idag är mycket sämre än förr.
Men också som vissa säger -att hållen en växande medelklass under armarna.... Det verkar ha väldigt lite med vad företagen faktist behöver att göra. Snarare vad samhället kräver.

Moral har väldigt lite med arbete att göra. En verksamhet av idag behöver tvärtom öka förtroendet för arbetstagaren. Inom vissa kommuner (välskötta) och delar av vissa regioner fungerar detta väl. Inga stämpel klockor a lá gruvan, flextider och hemarbete (pre-corona virus). Att det fungerar är mätbart via frånvaro, sjuktal, enkäter mm. Färre "chefer" har blivit resultat genom större antal löst sammansatta grupper som arbetar i projekt form (löner kan här sättas annorlunda, facken accepterar).Behöver kanske knappast påpeka att kommuner med detta arbetssätt ännu är få och blå. Ingen universallösning, men detta är snarare än fler fasta chefer en lösning. Detta är dock få förunnat. Jobb av idag är många gånger av naturen enformiga. Där har du problemet. Vi är inte gjorda för att stå eller sitta med samma uppgifter dag ut och dag in. Känsla av att vara"klar" med något infinner sig inte. Den behöver hjärnan.

Arbetsmoral - du är uppenbarligen för ung för att känna till ordet...