Vad var/är Bra På Franska Bilar - Om Något

Jo, R15 o R17 byggdes på R12-chassi. R17 var riktigt sportig tyckte vi då.

R16 var en riktigt cool och nyskapande bil. Nördigaste killen i klassens familj hade en sådan.

Min pappa var så tråkig som hade en R12 tyckte jag då. Grannen med en SAAB tööörbo(eller EMS?) med hönstrappa, en annan med en fet pony car (som jag cyklade in i ) som väckte halva kvarteret, och en kompis med en R17.

R17
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Renault_17

Har haft peugeot 205 Gti (minns ej årsmodell) och Renault Clio år 2012. 205:an var kul att köra men bedrövlig kvalite och burkig som fan. Motortvätta? Glöm det, då blev det kortis i elsystemet. Clion som var en betydligt modernare bil var bullrig som fan, motorn på tok för klen och svindyr att serva/reparera. Den var dubbelt så dyr att serva som min audi (hur är det ens möjligt?) Verkstaden skyllde på "Gammal design" som orsak till priset, hmm... Elfel på löpande band, stolsvärme, AC display och bakrutevärmare.

Min känsla är att det man tjänar i inköpspris förlorar man i service och reparationskostnader. Blir aldrig mer franskt för min del. Fula är bilarna från frankrike också, men det är ju subjektivt.

205:an var riktigt busig att ratta. Som du skriver så var den burkig. Var och tittade på en riktigt fin begagnad för runt 15 år sedan, och det var klonkande dörrar, rackiga säten, och pedaler som tändstickor. Det var en lågmilad 1.9:a i mycket fint originalskick. Jag provkörde inte ens.

Höll på att köpa en 504:a i mint condition med läderklädsel och taklucka för 14’ kr då. Blev inte av, vilket jag så klart ångrar nu.

R15 & R17 kunde ofta tugga upp i astronomiska miltal men så var det ju inte riktigt någon lynnig, bräcklig sportvagn utan till stora delar baserad på den skottsäkra, slitstarka R12.

Det med låsningen av dreven trodde jag var standard på alla bilar men efter lite surfande ser jag att
det inte är så vanligt. Olika slags specialverktyg måste till.

Ja, jag måste säga att jag ger rejält med pluspoäng till fabrikörer (oavsett produkt) som även tänkt på att det dom tillverkar ska vara såväl enkelt som snabbt att kunna serva och helst utan specialverktyg. Särskilt när det gäller produkter som måste servas och bytas regelbundet, typ kamrem.

I detta tänk är inte japanerna ledande, där verkar det viktigare att produkten kan sättas ihop snabbt. Har sett hemska exempel på motorcyklar och fyrhjulingar där man måste riva bort kåpor, tank och massa annat för att komma åt batteriet.

Nä, att man måste köpa en uppsättning (dyra) specialverktyg för att utföra enkla underhållsarbeten är inte kul. Även till fransmannen fanns det en uppsättning "pinnar" att köpa för ändamålet men det gick ju lika bra med olika längder och storlekar av bultar. Jag tycker denna lösning är lika genial som enkel; jag menar: vad kostar det att borra några extra hål när en motor väl konstrueras och hur mycket underlättar inte detta för den som ska byta remmen - även på en verkstad - i stället för att hålla på och jiddra med en klumpig låsanordning för kammarna som sen även är i vägen under bytet.