Substans: LSD, MDMA, Gräs och Hash
Dos: 150-200ug, oklar mängd MDMA men väl tillräckligt
Ålder: 19 år
Kön: Man
Vikt: Under 60kg
Tid: Ca 10 timmar
Kommer inte gå in med så mycket detaljer om syra trippen då vi tog MDMA lite senare under peaken och det är där som det veerkligen började.
Kvällen började med att vi skulle ha "fest" hos en nära vän, vi skulle bli några stycken vänner och till en början var vi väl runt 6-7st.
Min polare som vi kan kalla D hade LSD planerat för kvällen och ville att jag skulle joina, var osäker med tanke på att det skulle drickas och ville egentligen inte trippa bland fulla människor, men när vi väl var där överväger jag mer och mer syrans väg
-Okej vi kör! Säger jag.
D hade en del lappar med sig, allt som allt har jag för mig att det var 700ug. Jag väljer att inte ta mer än 200ug då jag trippar väääldigt lätt på just syra och ville i det läget inte tappa greppet helt och hållet.
19:30 Vi tar lapparna, jag tar min del och D tar resten av syran, jag förstår ännu inte hur D klarade av såpass mycket LSD och ändå kunna hänga med såpass bra med oss andra som han faktiskt kunde.
Med oss under kvällen har vi också två nära vänner, C och W, dem dricker till en början.
20.30 Vi hoppar fram till syrans peak. Ni som vet ni vet, vi sitter ialafall inne i soffan och allt är så knepigt, ingenting hänger ihop samtidigt som allting hänger ihop, syra mönstrerna har tagit över mitt synfält och allt är fantastiskt. Det känns underbart, vi skrattar och känner hur trippen intensifieras mer och mer.
22.00 Vid denna tidpunkt är jag och D fullt inne i syrans peak, vi alla går ut för att röka en holk och vi flummar ut i hallen, på med skor och jacka och sen vidare ut. När vi går över gräset utanför lägenheten fryser jag till i panik för en sekund, dem andra har lämnat oss, på LSD!
D tittar bak mot mig och säger samma sak direkt efter att jag tänkte det, några sekunder därefter visade det sig att dem bara hade gått före och var bara några meter framför oss, vi skrattar åt detta medans vi försöker ta oss framåt.
När vi sedan kommer in säger D, "tänk vad mycket man kan göra under tiden", titta, jag kan göra såhär, såhär och såhär medans han gör ett litet skutt, klappar med fingrarna osv, och så förklarar han väldigt insiktsfullt hur vi kan nyttja tiden. Efter denna rant säger han, "det är det jag har tänkt på den senaste sekunden iaf", och vi skrattar hysteriskt!
23:30 Jag känner hur peaken börjar lugna sig men är fortfarande väldigt påtaglig och är djupt inne i syrans värld.
Runt denna tiden tar C fram en kristall, jag tittar på den och den ser fantastisk ut, MDMA. Jag och W har aldrig provat förut och jag är vid detta laget väldigt nyfiken.
Vi alla blir tilldelade MDMA i en bomb, jag sväljer den och fortfarande i mitt trip stadie, kan jag "se" hur den faller ner i halsen och fortsätter ner genom kroppen.
00:30 W tittar på mig och säger, "jag vet inte vart det har tagit vägen! Det är slut, jag har druckit upp allt!
Jag förstår först inte vad han menar men sen får jag en minnesblick, inser här hur jävla borta jag faktiskt är, kommer på att han har sagt detta flertal gånger till mig och vad han syftar på är hans sprit. Han har druckit upp nästan hela flaskan och vi glömmer gång på gång allt som händer.
01:00 Jag sitter på soffan med ångest, jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, jag får insikten av att detta INTE är normalt, jag borde inte känna såhär, jag vidrör mig själv och det känns underbart, jag sitter och tar mig på benen och smeker mina armar men är orolig för känslan jag upplever, kan inte riktigt greppa den.
D tittar på mig och ler. "Jag ska visa dig en sak", säger han och D och C hämtar en filt.
D lägger ut en på golvet och jag lägger mig på den och kramar om den.
Får sånna extrema glädjeutsläpp av minsta lilla ljud i musiken, gitarren ändrar ton och det är som om jag upplever mitt gladaste tillstånd i livet x1000, och det kommer gång på gång på gång.
Jag upplever känslor som jag inte ens kan förklara, så otroligt mycket glädje, lycka och kärlek för allting, musiken är helt underbar och den är kopplad till mina känslor och min kropp, jag känner allting.
Det händer så mycket sjuka grejer och känslor, det går som elektriska "stötar" i hjärnan, det zappar till liksom och jag kan visuellt se dem.
Simmar liksom runt i mitt huvud och fysiska kropp i den renaste formen av eufori man troligtvis kan uppleva, det känns och jag hoppas att det aldrig kommer ta slut.
Kollar man utifrån så ålar jag runt på golvet med filten och jag ser helt galen och psykotisk ut i ansiktet, men det är oviktigt just nu och jag bryr mig inte för fem öre.
Jag försöker under allt detta meddela mina vänner om hur jag mår men kan knappt få fram ord. Det kommer bara slöddrande ljud och stönanden ifrån mig.
Lyckas tillslut sätta mig upp och känns som om jag har kommit ur en slags trans lite, jag mår så oförklarigt jävla bra och jag flåsar ur mig orden "hur är det ens möjligt"! Går det att må såhär, är det ens på riktigt? Jag förstår det verkligen inte ens själv.
02:00 Vi går ut för att röka en cigg, jag, W och D, vi står utanför lägenheten och pratar. Jag och W har inte umgåts så mycket när denna kvällen inträffade så våran vänskap var ganska ny vid detta laget. Jag känner att jag kan öppna upp mig på ett helt annat sätt och förklarar massa saker om mig själv, jag berättar att jag har social fobi och förklarar anledningar till att jag är som jag är på olika plan och får förståelse och stöd tillbaka på ett sjukt fint sätt av båda två.
Vi alla ger varandra fistbumps och handskakningar och kramar nästan konstant under mestadels av kvällen.
04:00 Bam... vad fan hände? Fyfan vad tråkigt allt blev, det känns hemskt, mår så sjukt dåligt psykiskt och är fortfarande "väck" på något sätt så förstår inte vad som hände och att jag är på nergången.
Jag kollar på C och frågar vad som har hänt, hon kollar på mig och säger att jag är påväg ner, jag ser i ögonen att samma sak händer henne. Vänder uppmärksamheten till D och W och fattar att denna hemska känslan har kommit över oss alla. D är fortfarande inne i sin syra trip också och om jag inte minns fel så hade han rätt starka hallisar största delen av dagen efter också.
Dem kommande dagarna efter var hemska, ingen glädje fanns i något, fanns inte mycket annat att göra än att ligga och stirra. Vet att jag kollade mig i spegeln när jag kom hem och kände inte igen mig själv, såg helt förstörd ut och var väldigt dissorienterad i huvudet, började repa mig efter 3 dagar ungefär och var helt mig själv igen efter en vecka ungefär.
Detta var en helt galen upplevelse och skriver mest ner den här för att kunna läsa tillbaka i framtiden, har mer rapporter som också kommer komma
Dos: 150-200ug, oklar mängd MDMA men väl tillräckligt
Ålder: 19 år
Kön: Man
Vikt: Under 60kg
Tid: Ca 10 timmar
Kommer inte gå in med så mycket detaljer om syra trippen då vi tog MDMA lite senare under peaken och det är där som det veerkligen började.
Kvällen började med att vi skulle ha "fest" hos en nära vän, vi skulle bli några stycken vänner och till en början var vi väl runt 6-7st.
Min polare som vi kan kalla D hade LSD planerat för kvällen och ville att jag skulle joina, var osäker med tanke på att det skulle drickas och ville egentligen inte trippa bland fulla människor, men när vi väl var där överväger jag mer och mer syrans väg
-Okej vi kör! Säger jag.
D hade en del lappar med sig, allt som allt har jag för mig att det var 700ug. Jag väljer att inte ta mer än 200ug då jag trippar väääldigt lätt på just syra och ville i det läget inte tappa greppet helt och hållet.
19:30 Vi tar lapparna, jag tar min del och D tar resten av syran, jag förstår ännu inte hur D klarade av såpass mycket LSD och ändå kunna hänga med såpass bra med oss andra som han faktiskt kunde.
Med oss under kvällen har vi också två nära vänner, C och W, dem dricker till en början.
20.30 Vi hoppar fram till syrans peak. Ni som vet ni vet, vi sitter ialafall inne i soffan och allt är så knepigt, ingenting hänger ihop samtidigt som allting hänger ihop, syra mönstrerna har tagit över mitt synfält och allt är fantastiskt. Det känns underbart, vi skrattar och känner hur trippen intensifieras mer och mer.
22.00 Vid denna tidpunkt är jag och D fullt inne i syrans peak, vi alla går ut för att röka en holk och vi flummar ut i hallen, på med skor och jacka och sen vidare ut. När vi går över gräset utanför lägenheten fryser jag till i panik för en sekund, dem andra har lämnat oss, på LSD!
D tittar bak mot mig och säger samma sak direkt efter att jag tänkte det, några sekunder därefter visade det sig att dem bara hade gått före och var bara några meter framför oss, vi skrattar åt detta medans vi försöker ta oss framåt.
När vi sedan kommer in säger D, "tänk vad mycket man kan göra under tiden", titta, jag kan göra såhär, såhär och såhär medans han gör ett litet skutt, klappar med fingrarna osv, och så förklarar han väldigt insiktsfullt hur vi kan nyttja tiden. Efter denna rant säger han, "det är det jag har tänkt på den senaste sekunden iaf", och vi skrattar hysteriskt!
23:30 Jag känner hur peaken börjar lugna sig men är fortfarande väldigt påtaglig och är djupt inne i syrans värld.
Runt denna tiden tar C fram en kristall, jag tittar på den och den ser fantastisk ut, MDMA. Jag och W har aldrig provat förut och jag är vid detta laget väldigt nyfiken.
Vi alla blir tilldelade MDMA i en bomb, jag sväljer den och fortfarande i mitt trip stadie, kan jag "se" hur den faller ner i halsen och fortsätter ner genom kroppen.
00:30 W tittar på mig och säger, "jag vet inte vart det har tagit vägen! Det är slut, jag har druckit upp allt!
Jag förstår först inte vad han menar men sen får jag en minnesblick, inser här hur jävla borta jag faktiskt är, kommer på att han har sagt detta flertal gånger till mig och vad han syftar på är hans sprit. Han har druckit upp nästan hela flaskan och vi glömmer gång på gång allt som händer.
01:00 Jag sitter på soffan med ångest, jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, jag får insikten av att detta INTE är normalt, jag borde inte känna såhär, jag vidrör mig själv och det känns underbart, jag sitter och tar mig på benen och smeker mina armar men är orolig för känslan jag upplever, kan inte riktigt greppa den.
D tittar på mig och ler. "Jag ska visa dig en sak", säger han och D och C hämtar en filt.
D lägger ut en på golvet och jag lägger mig på den och kramar om den.
Får sånna extrema glädjeutsläpp av minsta lilla ljud i musiken, gitarren ändrar ton och det är som om jag upplever mitt gladaste tillstånd i livet x1000, och det kommer gång på gång på gång.
Jag upplever känslor som jag inte ens kan förklara, så otroligt mycket glädje, lycka och kärlek för allting, musiken är helt underbar och den är kopplad till mina känslor och min kropp, jag känner allting.
Det händer så mycket sjuka grejer och känslor, det går som elektriska "stötar" i hjärnan, det zappar till liksom och jag kan visuellt se dem.
Simmar liksom runt i mitt huvud och fysiska kropp i den renaste formen av eufori man troligtvis kan uppleva, det känns och jag hoppas att det aldrig kommer ta slut.
Kollar man utifrån så ålar jag runt på golvet med filten och jag ser helt galen och psykotisk ut i ansiktet, men det är oviktigt just nu och jag bryr mig inte för fem öre.
Jag försöker under allt detta meddela mina vänner om hur jag mår men kan knappt få fram ord. Det kommer bara slöddrande ljud och stönanden ifrån mig.
Lyckas tillslut sätta mig upp och känns som om jag har kommit ur en slags trans lite, jag mår så oförklarigt jävla bra och jag flåsar ur mig orden "hur är det ens möjligt"! Går det att må såhär, är det ens på riktigt? Jag förstår det verkligen inte ens själv.
02:00 Vi går ut för att röka en cigg, jag, W och D, vi står utanför lägenheten och pratar. Jag och W har inte umgåts så mycket när denna kvällen inträffade så våran vänskap var ganska ny vid detta laget. Jag känner att jag kan öppna upp mig på ett helt annat sätt och förklarar massa saker om mig själv, jag berättar att jag har social fobi och förklarar anledningar till att jag är som jag är på olika plan och får förståelse och stöd tillbaka på ett sjukt fint sätt av båda två.
Vi alla ger varandra fistbumps och handskakningar och kramar nästan konstant under mestadels av kvällen.
04:00 Bam... vad fan hände? Fyfan vad tråkigt allt blev, det känns hemskt, mår så sjukt dåligt psykiskt och är fortfarande "väck" på något sätt så förstår inte vad som hände och att jag är på nergången.
Jag kollar på C och frågar vad som har hänt, hon kollar på mig och säger att jag är påväg ner, jag ser i ögonen att samma sak händer henne. Vänder uppmärksamheten till D och W och fattar att denna hemska känslan har kommit över oss alla. D är fortfarande inne i sin syra trip också och om jag inte minns fel så hade han rätt starka hallisar största delen av dagen efter också.
Dem kommande dagarna efter var hemska, ingen glädje fanns i något, fanns inte mycket annat att göra än att ligga och stirra. Vet att jag kollade mig i spegeln när jag kom hem och kände inte igen mig själv, såg helt förstörd ut och var väldigt dissorienterad i huvudet, började repa mig efter 3 dagar ungefär och var helt mig själv igen efter en vecka ungefär.
Detta var en helt galen upplevelse och skriver mest ner den här för att kunna läsa tillbaka i framtiden, har mer rapporter som också kommer komma
