Hade min katt i 10 år. Har 10 år av dokumenterade vetrinär besök. Världens finaste och snällaste kisse. Han var min bästa vänn, jag tog otroligt bra hand om honom, han sov i min säng i 10 år och han fick vara ute varje dag och grannarna älskade honom. Slutet av 2018 tog jag honom till vetrinären för han hade problem med ögat. Det var återkommande problem som kom varje 2-3 år, de tror det var klamydia i ögat. Gick till vetrinären för få den ögon salvan han brukade få. De gjorde standard undersökning, tog blodprov osv. Kostade mig ca 3000 kr, efter undersökningen sa vetrinären att det var nått med hans vita blodkroppar och att det kunde vara tecken på cancer men kunde också bero på kosten men hon ville jag skulle åka till en annan stad och göra nytt blodprov då deras testmaskiner i den lilla byn vi bor i inte var lika bra som i den stora staden. Dvs ytterligare 3000 kr undersökning som jag verkligen inte hade råd med. Jag var väll naiv och valde tänka att det säkert var hans kost och jag bytte ut hans foder mot en dyrare variant istället. Mitt tankesätt var att även om det var cancer så ingen chans jag har råd med röntgen, kirurgi, strål-kemo terapi, vara inlaggd osv. Har redan skuld i kronofogden och vill inte göra den skulden ännu större.
Våren/sommaren 2020 började min kisse tappa vikt, jag gav honom olika tarmflora bakterier osv för jag trodde det var nått med hans mage. Det hjälpte inte och han fortsatte gå ner i vikt. Till slut var han väldigt svag och det blev tydligt att han inte skulle klara sig. Jag tog honom till vetrinären juli 2020 och de avlivade honom. Har aldrig gråtit så mycket i mitt liv och hans bortgång gör fortfarande ont. 3-4 månader ringer polisen och kallar mig på förhör ang katten, länsstyrelsen/vetrinären hade anmält mig för djurplågeri för jag inte hade tagit in katten tidigare. Vetrinären sa han hade en cancer cysta osv. Jag gick på förhöret och erkännde att jag gjorde fel och jag inte borde väntat så länge med att ta in honom och ge honom behandling men jag sa också omständigheterna kring det att jag var arbetslös och inte hade råd med cancer behandlingar osv. Nu har åklagren valt att ta detta till domstol och jag står nu åklagad för djurplågeri trots jag tog väl hand om min katt i 10 år och aldrig lagt ett finger på honom.
Som sagt jag vet jag gjorde fel och inte borde väntat så länge med att avliva honom men jag hade otroligt svårt att skilja mig från min katt och ville gärna ha honom i 10 år till. Jag tänkte inte klart för jag var för emotionellt fäst vid min katt, ville inte förlora min bästa vänn. Förstår dock inte att det här går till rättgång och varför jag inte bara får böter känns väldigt överdrivet att ta det så långt.
Läste på om olika djurplågeri fall o hittade en kvinna som hade över 100 döda kattungar i sin frys, hon hade lagt de levande i frysen. Hon fick böter och villkorlig dom... Medans jag riskerar 2 år fängelse för det här men känns otroligt osannolikt att jag skulle få det högsta straffet.
Vad tycker ni, är det fair ta mitt fall till rättegång och har ni några tips till mig då jag ladrig varit anklagad eller i domstol innan
Våren/sommaren 2020 började min kisse tappa vikt, jag gav honom olika tarmflora bakterier osv för jag trodde det var nått med hans mage. Det hjälpte inte och han fortsatte gå ner i vikt. Till slut var han väldigt svag och det blev tydligt att han inte skulle klara sig. Jag tog honom till vetrinären juli 2020 och de avlivade honom. Har aldrig gråtit så mycket i mitt liv och hans bortgång gör fortfarande ont. 3-4 månader ringer polisen och kallar mig på förhör ang katten, länsstyrelsen/vetrinären hade anmält mig för djurplågeri för jag inte hade tagit in katten tidigare. Vetrinären sa han hade en cancer cysta osv. Jag gick på förhöret och erkännde att jag gjorde fel och jag inte borde väntat så länge med att ta in honom och ge honom behandling men jag sa också omständigheterna kring det att jag var arbetslös och inte hade råd med cancer behandlingar osv. Nu har åklagren valt att ta detta till domstol och jag står nu åklagad för djurplågeri trots jag tog väl hand om min katt i 10 år och aldrig lagt ett finger på honom.
Som sagt jag vet jag gjorde fel och inte borde väntat så länge med att avliva honom men jag hade otroligt svårt att skilja mig från min katt och ville gärna ha honom i 10 år till. Jag tänkte inte klart för jag var för emotionellt fäst vid min katt, ville inte förlora min bästa vänn. Förstår dock inte att det här går till rättgång och varför jag inte bara får böter känns väldigt överdrivet att ta det så långt.
Läste på om olika djurplågeri fall o hittade en kvinna som hade över 100 döda kattungar i sin frys, hon hade lagt de levande i frysen. Hon fick böter och villkorlig dom... Medans jag riskerar 2 år fängelse för det här men känns otroligt osannolikt att jag skulle få det högsta straffet.
Vad tycker ni, är det fair ta mitt fall till rättegång och har ni några tips till mig då jag ladrig varit anklagad eller i domstol innan
