Ja, det är precis styrningen som är anledningen.
- Hur skulle man lösa kommuteringen i likströmsmotorn? Borstar som slits ut och ger gnistor?
- Hur bestämma åt vilket håll den går så man slipper ha en mekanisk backväxel?
- Hur reglera momentet på ett mjukt och smidigt sätt?
- Hur ska man få den att agera broms och återvinna energin?
Inget är väl i och för sig omöjligt, men den enklaste lösningen är helt enkelt att använda en trefasmotor och styra strömmen med switchteknik, eftersom det finns effekthalvledare som klarar det nu. Eftersom man dessutom kan utnyttja motorns induktans som ändå redan finns där så blir strömriktaren förhållandevis smidig, jämfört med när man bygger växelriktare för godtyckliga laster.
Eftersom frekvensen på trefasmotorn varierar med varvtalet, så skulle det heller inte vara önskvärt att lagra växelspänning i batteriet, utan likspänning är den optimala utgångspunkten när man vill skapa växelström med godtycklig frekvens. I frekvensomriktare likriktar man först den inkommande växelströmmen för att skapa ett likströmsmellanled, som man sedan utnyttjar för att skapa den frekvens man vill ha.