Tyvärr blev det ingen ny biträdande rektor med rätt språklig bakgrund. Men idag publicerade Sydsvenskan en artikel om missförhållanden på Östervångsskolan inom Spsm, Specialpedagogiska myndigheten:
(FB) Rektor Ann Holmström kritiserad för missförhållanden av personalen i Östervångsskolan
Sydsvenskan
Statlig skola i Lund: ”Många anställda är rädda”
5 november 2021 06:06
En skolledning som letar fel på medarbetare. Där anställda är rädda för repressalier om de uttrycker kritik. Nu larmar facket om missförhållanden på statliga Östervångsskolan. Enligt rektorn arbetar skolan hårt för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt.
Östervångsskolan fyller 150 år denna höst. Jubileet uppmärksammas med utställningar och filmer från förr i tiden när skolan låg i det parkomgärdade 1800-talshuset utmed Östervångsvägen.
För drygt fem år sedan lämnade skolan, som vänder sig till barn och ungdomar med hörselnedsättning, den pampiga byggnaden för mer ändamålsenliga lokalerna på Tunaskolan.
Men flytten blev inte den nystart som många hade hoppats på. Redan 2019 skickade fyra arbetsmiljöombud en skrivelse till ledningen för den specialpedagogiska skolmyndigheten. I skrivelsen som godkändes av skolans samtliga anställda, omkring 70 personer, påtalades stora brister på skolan.
– Vi bad om åtgärder. Men ingenting har hänt, säger Linn Öhman, lokal styrelseordförande för fackförbundet ST som representerar ett 40-tal medlemmar på Östervångsskolan.
Hon beskriver en*arbetsplats med tystnadskultur, där ledningen ofta letar fel på medarbetarna och påtalar brister i undervisningen.
– Många anställda är rädda för repressalier och sanktioner från skolledningen om man inte lyder. Jag ser hur ledsna medarbetarna är när de har haft samtal med skolledningen. De kommer ut därifrån gråtandes. Det är väldigt känslokallt, säger Linn Öhman.
Skolans kurator blev anklagad för brott som aldrig hade begåtts och anmäldes till personalansvarsnämnden.
Kuratorn påstods ha gjort sig skyldig till dataintrång vid två tillfällen och även ha diskriminerat och kränkt en hörselskadad elev genom att medvetet inte använda teckenspråk. Och när kuratorn vid ett tillfälle arbetade hemifrån på grund av coronasymptom ansåg arbetsgivaren att det var arbetsvägran.
Personalansvarsnämnden, Pan, friade i våras medarbetaren i samtliga ärenden.
– Anmälningarna var obefogade. Vi ser särskilt allvarligt på att medlemmen blev anklagad för brott som dataintrång utan att det fanns riktiga grunder. Arbetsgivaren försökte även påverka utredningen och använde falska vittnesuppgifter genom att bland annat använda våra namn från den fackliga styrelsen på ett felaktigt sätt, säger Linn Öhman.
Under utredningstiden och även efter den friande utredningen har skolledningen förhindrat kuratorn att arbeta med sina ordinarie arbetsuppgifter, enligt facket. Detta har gått ut över elevhälsovården, menar Linda Ödegården, som tidigare var vice ordförande i fackförbundets lokala avdelning. Hon gjorde sin sista arbetsdag på skolan nu i oktober.
– Det är helt enkelt katastrof. Vi är en specialskola och många elever har stort behov av särskilt stöd och sociala åtgärder. Elevhälsan lyser med sin frånvaro på skolan. Eleverna får inte den rätt till elevhälsa som de har enligt skollagen, säger hon.
Enligt facket är personalomsättningen hög.*Många anställda har lämnat skolan under de senaste ett och ett halvt åren.
Sydsvenskan har pratat med flera anställda och tidigare anställda. Monica Ågren arbetade som elevassistent när hon valde att sluta 2019.
– Jag älskade barnen så det var inte därför jag slutade. Det var på grund av ledningsstrukturen. Vi pressades hela tiden med nya arbetsuppgifter. Om man till exempel blev sjuk skulle man planera arbetet för vikarien, säger hon.
Linda Ödegården anställdes på Östervångsskolan 2019, efter arton år på Manillaskolan i Stockholm som också tillhör specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Jag ville bidra med mina erfarenheter och meriter från Manilla. Det fanns mycket jag ville ändra på men ledningen ville inte lyssna. Medarbetarna mår bara sämre och sämre. Vi lider med dem och måste larma eftersom läget är så allvarligt. Själv orkar jag inte vara kvar, säger hon.
Till skillnad från kommunala grundskolor*lyder Östervångsskolan under en myndighet, specialpedagogiska skolmyndigheten. Ove Englund, som arbetade som lärare på Östervångsskolan fram till 2020, menar att styrningen är otydlig.
– Jag upplevde att arbetsmiljön blev sämre under de tre åren jag var där. Det var otydligt om det var en myndighet eller en skola. Ledningen var väldigt kontrollerande och sparsam med beröm. Man tror att medarbetaren presterar bättre då. Men en tillitsbaserad styrning är särskilt viktigt på denna skola. Mår inte personalen bra mår inte heller eleverna bra, säger han.
Rektor Ann Holmström*menar att elevhälsan på Östervångsskolan är komplett med två specialpedagoger, en skolsköterska, en psykolog, en kurator, skolläkare och logoped.
– Vid byte av personal kan det bli glapp någon månad men förutom då har vi alltid haft en komplett elevhälsa.
Hon uppger att endast fyra anställda har slutat på skolan hittills i år.
– Däremot har vi utökat personalstyrkan kraftigt. Vi har gått från att vara 65 till 81. Vi växlar upp av flera skäl: vi är en växande skola, det ska vara två i varje klassrum och så vill vi minska undervisningstiden för lärarna, säger hon.
Ann Holmström vill inte uttala sig om utredningen där kuratorn friades på samtliga punkter.
– Jag är ledsen men jag kan inte prata om enskilda personalfrågor, säger hon.
Facket hävdar att arbetsgivaren försökte påverka utredningen?
– Jag kan inte kommentera ett pan-ärende.
Flera anställda och tidigare anställda framför kritik om att skolledningen är kontrollerande, sparsam med beröm och att det inte finns någon tillit till de anställda. Vad är din kommentar?
– Vi jobbar ständigt med vår arbetsmiljö och det gör vi i olika forum. Sådana här frågor lyfter vi med arbetsmiljöombuden, vår arbetsplatskommitté, på arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal. Sådant här lyssnar vi alltid på och försöker fånga upp. Vi jobbar hårt med tillitsbaserad styrning och ledning.
Facket uppger att många anställda är rädda för repressalier om de uttrycker kritik och att det råder en tystnadskultur. Finns det någon grund i det?
– Det är ingenting jag känner igen. Men självklart är vi lyhörda och vi vill ha en bra arbetsmiljö. Vi försöker alltid fånga upp om där är något som vi kan bli bättre på. Vi gör vad vi kan för att medarbetarna ska känna att vi tar till oss deras synpunkter för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt. Vi har också en uppföljning av vår arbetsmiljö på individnivå varje år.
Facket lämnade en rapport för tre år sedan med en rad synpunkter på arbetsmiljö. Men enligt arbetsmiljöombuden har inget hänt?
– Utifrån den rapporten har vi gjort en handlingsplan för vår arbetsmiljö tillsammans med personal och arbetsmiljöombud. Vi följer den och följer upp den noggrant varje månad.
Har det blivit bättre tycker du?
– Jag tänker att det vi har bestämt att vi ska prioritera att jobba med, de stegen har vi också tagit. Vi är inte klara med vår handlingsplan men vi håller i och tar steg för steg.
Varför tror du att det är så många som kritiserar skolledningen?
– Ja, det får vi prata med våra medarbetare om och lyssna in vad de säger. Vi har våra rutiner för att fånga upp deras synpunkter och perspektiv. Men självklart får vi lyssna in på medarbetarna om det är så.
Är det svårare att leda en skola som Östervångsskolan jämfört med andra grundskolor?
– Jag tänker att det alltid ett tufft arbete att jobba i en skola. Och vår personal är otroligt engagerad, skickliga och lägger ner jättemycket energi på arbetet i skolan.
Hur upplever du att flytten till Tunaskolan har blivit?
– Det finns både bra och sämre saker med flytten. Man såg ett klart behov av bättre anpassade lokaler för våra elever och våra elever uttryckte också tydligt att man ville vara i ett större sammanhang. Sedan är det alltid utmaningar i att komma i en annan kontext. Det är en utmaning som vi jobbar med.
Fakta
Östervångsskolan 2016 flyttade Östervångsskolans verksamhet till nybyggda lokaler vid Tunaskolan. Här går nu ett 80-tal döva eller hörselnedsatta elever, från förskoleklass till årskurs tio, som kommer från hela Skåne, Blekinge län, Kronobergs län och Kalmar län.
Den statliga skolan har en tvåspråkig inriktning, teckenspråk och svenska.
Journalist: Görel Svahn
