Om vanliga partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet, partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet och eventuella imaginära partiklar bara kan färdas snabbare än ljusets hastighet, vad skulle då hända om man förutsatte att partiklar kan ha både reell och imaginär massa? Hur skulle dessa te sig?
Om vanliga partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet, partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet och eventuella imaginära partiklar bara kan färdas snabbare än ljusets hastighet, vad skulle då hända om man förutsatte att partiklar kan ha både reell och imaginär massa? Hur skulle dessa te sig?
Det där var en intressant frågeställning.
Innan man ställer frågan så behöver det först fastställas att #1 (partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet) och #2 (partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet ) verkligen är sanna.
Det här kan bli en upplysande tråd ifall de vilka funderar kring och studerar dessa ämnen kunde steg för steg reda ut var vi står i dag.
Om vanliga partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet, partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet och eventuella imaginära partiklar bara kan färdas snabbare än ljusets hastighet, vad skulle då hända om man förutsatte att partiklar kan ha både reell och imaginär massa? Hur skulle dessa te sig?
CERN i Schweiz håller ju på med sådant vad jag förstått.. små partiklar som byter skepnad och tycks finnas på två platser samtidigt.
Om man spekulerar vidare i det kan man ju hypotetiskt förutsätta att detta ingår i avancerad rymdteknologi hos betydligt mera avancerade civilisationer än den vi har på jorden.
Kanske man kan utnyttja detta såsom genom att passera igenom och besöka andra multiversum exempelvis.. resor genom universum underlättas förmodligen genom sådan här avancerad teknik.
Det gäller bara att lära sig hantera hur man styr olika materiella frekvenser så att man kan skifta mellan fast och imaginär massa. Kanske det blir svårt till en början att göra det på biodynamiska varelser, så jag skulle tro att man gör ett genombrott först med avancerad AL teknik någon gång i framtiden.
Innan man ställer frågan så behöver det först fastställas att #1 (partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet) och #2 (partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet ) verkligen är sanna.
Det här kan bli en upplysande tråd ifall de vilka funderar kring och studerar dessa ämnen kunde steg för steg reda ut var vi står i dag.
Bra Denom, jag ser fram emot en intressant tråd.
Jag har svårt att se den fysikaliska tolkningen av imaginärdelen av massan.
Reell massa har ju två egenskaper: tung massa (dvs tyngd) och trög massa (motstånd mot acceleration). Dessa har visat sig vara ekvivalenta.
Massan tröga aspekt gör ju att man inte kan accelerera den till ljushastighet, eftersom kraften som behövs då går mot oändligheten.
För en komplex massa har ju realdelen ett värde (som kan vara noll) och som därmed bör följa vanliga fysiklagar.
Är massan komplex blir ju också kraften som behövs för att påverka massan komplex, vad detta nu skulle kunna tänkas betyda.
Om vanliga partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet, partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet och eventuella imaginära partiklar bara kan färdas snabbare än ljusets hastighet, vad skulle då hända om man förutsatte att partiklar kan ha både reell och imaginär massa? Hur skulle dessa te sig?
Det korta svaret på din fråga är så tråkigt att det inte går att ha varken en imaginär massa(eller annan imaginär egenskap) eller då heller en komplex massa.
Imaginära/virtuella partiklar är trots namnet någonting annat, men en kul slump av att dessa koncept blandades inom just denna kontexten så blir det jättesvårt att inte ge ett förvirrande svar känner jag.
Jag droppar några punkter och ber att få återkomma så hoppas jag någon som kan formulera ett svar på detta bättre än jag föreställer mig att jag skulle klara.
I kvantmatte så använder man i. Ingenting som observeras beror på i. Rollen som i fyller är att den representerar en lösnings motsats, kanske jag kan komma undan med att säga. En lösning kan bero på förhållandet mellan positiva och negativa värden, men svaret är alltid ett reellt tal även om det blev positivt eller negativt.
Så att säga "imaginär massa" skulle man kanske kunna tolka betyder att man byter dess tecken mellan positiv och negativ. Men skulle ett svar ge en negativ massa så skulle det ändå vara och bero på reella tal.
De lärde tvistar om frågan huruvida man kan göra kvant utan imaginära tal och personligen så är jag övertygad om att man kan det.
På frågan om imaginära/virtuella partiklar färdas snabbare än ljuset och då även bakåt i tiden så kan matten visa sånt ja men observationer nej.
En komplex massa kan då kanske med lite fantasi motsvaras av att positiva och negativa lösningar tar ut varandra så man blir utan massa, men det vore en skämtsam sak att säga och inget som består av något allvarligt reellt.
Jag passar vidare så länge känner jag då jag inte riktigt vet vad jag ska svara.
__________________
Senast redigerad av Bara-Robin 2021-04-18 kl. 22:48.
Om vanliga partiklar med reell massa bara kan färdas i hastigheter under ljusets hastighet, partiklar utan massa bara kan färdas i ljusets hastighet och eventuella imaginära partiklar bara kan färdas snabbare än ljusets hastighet, vad skulle då hända om man förutsatte att partiklar kan ha både reell och imaginär massa? Hur skulle dessa te sig?
Det har jag inte sett något som påminner direkt om, men som du säger måste ju en ev tachyon (med v>c) ha imaginär massa om formeln för total energi,
E = mc²/√(1-v²/c²)
ska få ett reellt värde. Med samma tänk skulle m behöva vara komplex om hastigheten v är komplex. Hur då? Verkar dumt, men faktiskt finns en del gjort om komplex rumtid: https://en.wikipedia.org/wiki/Complex_spacetime ,
där man t ex kan läsa om ett försök där de extra imaginära variablerna hade att göra med elektronagnetism. Kanske där elektrisk laddning motsvaras av imaginär massa? Vet inte.
Som nämns där är också Wicksrotationer ett standardtrick i kvantfältteori, där man man räknar i imaginär tid it istället för reell tid t. Med imaginär tid it och reell sträcka x, blir ju även hastighet x/(it) imaginär, så varför inte..? Dock är det inte riktigt så det används i kvant.
Att komplexa tal används mycket i fysik är ju iaf klart. Räcker ju med vanlig ellära där induktanser och kapacitanser ger reaktanser som kan ses (och räknas på!) som imaginära resistanser. EN anledning är att komplexa tal, om man vill, bara kan ses som en sorts 2D vektoralgebra, med en del grymt praktiska egenskaper.
Speciellt har man då multiplikationsregeln
(a,b)(c,d) = (ac-bd,ad+bc)
vilket iaf inte är en konstigare sorts formel än vanlig kryssprodukt i 3D.
(a,b,c)×(d,e,f)=(bf-ce,cd-af,ae-bd)
Med denna produkt får man t ex regeln att de polära vinklarna adderas. Formeln ovan kan om man vill motiveras från produkt av "vanliga" komplexa tal enl
(a+bi)(c+di) = ab + aci + bci + bdi² = ab-bd + (ad+bc)i .
Ang kvantfysik visar t ex Susskind i sin bok Quantum Mechanics, the theoretical minimum att komplexa tal är absolut nödvändiga för att kunna representera alla spinntillstånd. Gillar man verkligen inte den "magiska" relationen i²=-1 finns det dock helt ekvivalenta formuleringar utan det, som t ex den nämnda 2D-algebran. Ett annat alternativ är matriser.
2×2 matriser av typen
a E + b I
där enhetsmatrisen E=[1,0;0,1] och I=[0,1;-1,0] fungerar på samma sätt under multiplikation som komplexa tal a+bi (notera speciellt att I²=-E, dvs I kan ses som en kvadratrot -E. Komplexa tal kan också ses som bara en alternativ vektoralgebra i 2D.
Det har jag inte sett något som påminner direkt om, men som du säger måste ju en ev tachyon (med v>c) ha imaginär massa om formeln för total energi,
E = mc²/√(1-v²/c²)
ska få ett reellt värde. Med samma tänk skulle m behöva vara komplex om hastigheten v är komplex. Hur då? Verkar dumt, men faktiskt finns en del gjort om komplex rumtid: https://en.wikipedia.org/wiki/Complex_spacetime ,
där man t ex kan läsa om ett försök där de extra imaginära variablerna hade att göra med elektronagnetism. Kanske där elektrisk laddning motsvaras av imaginär massa? Vet inte.
Jag menar om det går att förutsätta partiklar som färdas bakåt i tiden vad skulle det innebära för komplexa partiklar?
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!