Är det konstigt att ingen egentligen vill anställa kvinnor?

Mannen är nr 1 när det gäller anställningar inom många områden, inte alla förstås.
Jag har arbetat på kraftigt mansdominerande arbetsplatser och lika så motsatsen. På de manliga arbetsplatserna var det sällan problem. På en industri jag arbetade på i 6 år kunde det nästan gå ett helt år utan att det dök upp ngt problem. Män skvallrade inte ner kollegor osv, var kamratliga och framförallt hederliga

På kvinnliga arbetsplatser.....Jisses säger jag bara

* Falska. De kramas och pussas i fikarummet med samma person som de snackar skit om så fort denna lämnar arbetsrummet.
* Köer in till chefskontoret för att skvallra ned kollegor om oväsentliga saker
* Gråter och söker bekräftelse nästan dagligen
* Försöker upprätta rutiner som helt saknar förankring bara för att bevisa att de gör ngt
Etc etc. Listan kan göra lång
Därtill
Föräldraledighet
VAB ( stup i kvarten)
Sjukskrivningar ( fysiska och ffa psykiska)

Jag skulle ha väldigt svårt för att anställa kvinnor. Det är rent kaos i verksamheterna. Kvinnor klarar inte hålla sams. Måste bråka bara för att bråka. Har man ingen att bråka med så hittar de på rena lögner.

Med risk för att bli beskyllda för incel så glöm det. Frågeställningen handlar enbart ur perspektivet företagande och arbetsliv.

Vad föredrar ni att anställa?

På min avdelning anställde dem en tjej för ungefär ett år sedan. Har nog aldrig jobbat en tjej på den avdelningen tidigare
Och det är bara strul. Man undrar om de kvoterat in henne för det ska se bra ut.
Kan ingenting. Ljuger för kollegor om utfört jobb. Lyssnar inte vad vi andra säger.
Sjuk hela tiden. Har mer sjukdagar på 6 månader än vad jag har på 4 år. Massa strul med olika gamla ragg/ligg som ringer upp och drar massa historier som inte har med arbetet och göra osv.

Nej tack. Inga tjejer på min avdelning mer.

Mannen är nr 1 när det gäller anställningar inom många områden, inte alla förstås.
Jag har arbetat på kraftigt mansdominerande arbetsplatser och lika så motsatsen. På de manliga arbetsplatserna var det sällan problem. På en industri jag arbetade på i 6 år kunde det nästan gå ett helt år utan att det dök upp ngt problem. Män skvallrade inte ner kollegor osv, var kamratliga och framförallt hederliga

På kvinnliga arbetsplatser.....Jisses säger jag bara

* Falska. De kramas och pussas i fikarummet med samma person som de snackar skit om så fort denna lämnar arbetsrummet.
* Köer in till chefskontoret för att skvallra ned kollegor om oväsentliga saker
* Gråter och söker bekräftelse nästan dagligen
* Försöker upprätta rutiner som helt saknar förankring bara för att bevisa att de gör ngt
Etc etc. Listan kan göra lång
Därtill
Föräldraledighet
VAB ( stup i kvarten)
Sjukskrivningar ( fysiska och ffa psykiska)

Jag skulle ha väldigt svårt för att anställa kvinnor. Det är rent kaos i verksamheterna. Kvinnor klarar inte hålla sams. Måste bråka bara för att bråka. Har man ingen att bråka med så hittar de på rena lögner.

Med risk för att bli beskyllda för incel så glöm det. Frågeställningen handlar enbart ur perspektivet företagande och arbetsliv.

Vad föredrar ni att anställa?

Vad var det för arbetsplats