Var medeltiden en färgglad tidsperiod?

När jag läser om medeltiden och tittar på autentiska målningar och illustrationer från tidsperioden, verkar människorna avbildas i väldigt färggranna kläder. Var det så i verkligheten, eller hörde det till konstnärlig praxis att utsmycka modellerna i färgglad skrud?

Exempelbilder:
https://upload.wikimedia.org/wikiped...s_85_f109.jpeg
https://upload.wikimedia.org/wikiped...bury_Book.jpeg
https://upload.wikimedia.org/wikiped...ry_Janvier.jpg

Jag har svårt att se att den fattige bonddrängen eller pigan skulle gå runt i fina blåa klänningar.
Vanligt folk hade praktiska kläder utan starka färger.

Konstnärlig praxis som du skriver. Färgpigment var dyrbara så bara förbehållet de välbeställda. Gemene man gick i växtfärgade kläder av rätt instabila färger, om ens någon färg förutom ullens gråvita färg. De färger man använder på tavlor och bokillustrationer blir inte verklighet för gemene man förrän i 1800-talets slut.

Medeltiden var absolut färgglatt! Det fanns många sätt att färga kläder på med naturliga pigment. Till skillnad från 45Lokar så skulle jag gissa på att blått var en av de vanligaste färgerna för pöbeln, eftersom vejde växer som ogräs över stora delar av världen. Naturliga färger är dock mer dämpade än syntetisk färger och bleks snabbare. En stark blå färg som på tavlorna skulle nog ha varit för dyrt för de flesta.

Sen fanns det konsumtionslagar som reglerade hur man klädde sig i stora delar av Europa, iallafall under senare medeltiden och fram mot renässanstiden. Vissa material var reserverade för adeln. Jag är rätt säker på att lila var förbjudet för gemene man.

Här är några exempel på garn färgade i medeltida färger:
https://medievaltailor.files.wordpre...lorsyellow.jpg
https://medievaltailor.files.wordpre...=500&h=&zoom=2
https://medievaltailor.files.wordpre...e.jpg?w=875&h=

Man fick välja brun grå eller ljusbrun.

Att tillverka tyg och kläder var relativt skitdyrt under medeltiden, men att färga (så länge man undvek vissa färger som t.ex. ultramarin) var relativt billigt, så självfallet så valde folk att lägga lite extra resurser på att färga kläderna.

Nej, det fanns grått också.

Tror som sig. I så fall var det nog överklassen som var färgglada och inte det vanliga majoritetsfolket.

En sak som vi inte förstår när vi går runt och tittar på ruiner av slott och borgar är att de (oftast-) var väldigt färgglada. Stora delar var målade och draperade i starka färger. Idag är ruinerna bara grå och stenfärgade.

Jag misstänker att även hus som är många hundra år gamla var färgstarkare när de var nya. Människors uppfattning om husens naturliga färg har ändrats i takt med att färgerna bleks. Så när det är dags att måla om så har man gjort det i alltmer nedtonade färgskalor.

Glömde det,,,,,, hejdå.

Man hade får och den vita ullen gick att färga (växtfärgning). Medeltiden var betydligt mer färggrann än vad man kan tro. Bland annat fanns det massa ängar överallt med färgsprakande växter och blommor. En bondby var ofta omringad av dessa ängar.

Japp. Även utvändigt målades ofta t.ex. borgar i varierande grad.

Tower of London, var t.ex. känd som "The white tower of London" och kyrkor var målande invändigt i starka färger, som sedan målades över med vitt i och med reformationen.

Vad gällde färger till tyg, så änvände man bland annat växter som färgreseda, gurkmeja, saffran, lökskal, krappväxter, vejde, havtorn, lavar, ringblommor m.m. för att färga tyger.