Hur skiljer sig en patolog och biomedicinsk analytikers arbetsuppgifter?

När jag läser om dem så låter det ganska lika, men antar att det är mer komplicerade saker en patolog gör?

Det är jättestor skillnad. En patolog är ju en läkare, med specialistutbildning i patologi. Alltså typ 11-12 års utbildning sammanlagt. En biomedicinsk analytiker - finare namn för laboratorieassistent vilket beskriver arbetet bättre - har en treårig utbildning på samma nivå som en sjuksköterska. Jag tror inte ens att man behöver N-programmet i botten, men jag kan ha fel där. Han eller hon sköter det praktiska med de olika analysmetoderna och maskinerna, men får inte dra några egna slutsatser av resultaten. Det är det alltid en läkare som gör.

Jo, jag vet att utbildningen skiljer sig. Men vad är det en patolog får göra som inte biomedicinska analytiker får? Är det att dra slutsatser baserat på resultaten?

Ja, såklart. Det laboratorieassistenten gör är ju bara det praktiska, förberedande. Som att skiva preparatet och sätta det mellan objektglas, så att patologen kan titta på det i mikroskopet. Samt diska och sterilisera och sådant. Laboratorieassistenter som arbetar på klin-kem-labb på sjukhus har det nog lite roligare, för de får träffa patienter och ta t.ex. blodprov på dem.

Men biomedicinska analytiker utför väl inte enbart praktiska saker? Dem analyserar ju även proverna och resultat även om det inte är dem som ställer diagnoser.

Det är maskinerna som analyserar proverna. Labb. assistenterna antecknar bara svaret.

Vad är det då som kräver att de går en utbildning på 3 år och behöver ha gått naturvetenskapsprogrammet?

För maskinerna kräver kompetens och det är inte bara att trycka på en knapp. Håller inte med det Merwinna skrev, det är mer komplicerat än så. Särskilt analys av organkemi och biologiska prover är inte bara att läsa svaret på skärmen. Däremot hade jag helt klart läst kemist istället för BMA.

Urval av en patologs arbetsuppgifter:

Obduktioner för att fastställa dödsorsak vid de flesta sjukdomar.
Mikroskopering av biopsier för att urskilja dysplasier eller benigna/maligna cancerformer samt en mängd andra tillstånd.
Patologer utför obduktioner efter misstänkta brott vid rättsmedicinverket.

Patologi är en väldigt bred läkarspecialisering (i kunskap) där du ska kunna identifiera nästan allt. Däremot är arbetsuppgifterna möjligtvis smalare och patientkontakten mindre.

Biomedicinska analytiker jobbar i labb. Testar prover osv. Kortare utbildning.

Hur går det till när dem analyserar proverna i så fall?

Som sagts tidigare i tråden så är det väldigt stor skillnad. En BMA på patologlabb har ett nästan rent hantverksarbete (om var pratar "klassisk" patologi, finns ju andra nischer som molekylärpatologi, immunhistokemi, flödescytometri, etc). BMA fixerar proverna, bäddar in i paraffinklossar, snittar tunna snitt som man lägger upp på objektsglas och färgar glasen. Läkaren (patologen) läser av glasen i mikroskop och bedömer vad de ser, beställer eventuellt ytterligare färgningar som BMA då fixar, och så vidare.

Om man får in stora prover så är det läkaren som bedömer vilka delar som är intressanta och sköter utskärningen, BMA assisterar med det praktiska som att märka upp provlådor/kassetter. Jag minns att när jag pluggade till BMA i Umeå så var det diskussion om att BMA skulle få utbildning och delegation att sköta vissa enklare utskärningar, men jag har ingen aning om det ledde till någonting.

Personligen är jag väldigt intresserad av patologi som ämne - eller egentligen histologi - men jag är inte intresserad av att jobba som BMA på patologlabb just på grund av att det är mer av ett hantverksjobb. Men det beror helt på vad man är ute efter.

Jag vågar nog påstå att kem.labb och vårdcentraler är bland de minst eftertraktade arbetsplatserna för BMA, både med rätt och orätt. Stereotypen kring kem.labb är att man bara fyller på reagenserna i en maskin dagarna i ända och att bara sticka folk på löpande band ses inte heller som särskilt lockande. Sen finns det förstås de som stormtrivs med det och det finns även betydligt intressantare arbetsuppgifter på kem.labb om man så vill.

Även om vi bara tittar på landstinget så finns det ett väldigt stort spektrum av arbetsuppgifter, beroende på vilken typ av labb man jobbar på, mer specifikt vad man jobbar med och eventuella extrauppgifter/ansvar. Det finns absolut roller där det skulle ha räckt med en riktad utbildning på någon månad i stället för en kandidat på tre år, men Merwinna hårdrar det när hen säger att vi bara stoppar in ett prov i maskinen och antecknar svaret. Plus att i de fall det är så pass automatiserat så behöver vi sannolikt inte anteckna svaret, det förs antagligen över automatiskt.