Gifta bort sina barn för att få allierade, sämsta deal någonsin

Jag som älskar historia, har aldrig sett en lönsamhet i denna affär.
Hela Europas kungafamiljer var ju släkt med varandra men likt förbannat så fördes det krig ändå mot varandra.

Så varför fortsätta man gifta bort sina barn är för mig obegripligt.
Då hade det vart bättre och gifta bort dom inom landets adel istället men det hade nog vart lika meningslöst

Det låter som klanmentalitet, fungerar säkert jättebra i mellanöstern men här?

Nja, folk hade knappast gjort det i tusentals år om det inte funkade. Överklassen hade intresse av att hålla ihop och expandera sina egendomar (kom ihåg att jord stod för majoriteten av förmögenheten långt fram i historien) och på högsta nivå fanns också behovet av politiska allianser.


Krigen i Europa hörde ihop med statsbildningsprocessen och peakade på 1600-talet för att sen minska. Jag vet inte hur giftandekurvan såg ut men tror inte den påverkade så mycket.

Notera att politiska äktenskap förekom redan i antikens Rom; till exempel gifte sig Caesar med Pompejus syster för att cementera deras allians, och den höll faktiskt så länge hon levde.


Att ordna ett bra giftermål åt sina barn var en av föräldrarnas viktigaste uppgifter. Sen kunde "bra" förvisso tolkas på ett annat sätt än idag, och man såg ofta till familjens snarare än individens bästa. För kungligheter ingick statens bästa också i kalkylen.

För döttrar var problemet att betala hemgiften och för söner skulle helst en stabil försörjning arrangeras. På högsta nivå kunde det betyda att man skickade med hela landsdelar i äktenskapskontrakten.

Ja det kan ju verka som att dessa giftermål var helt värdelösa, men så var det inte riktigt. Dessa giftermål skapade och garanterade ofta fred mellan nationer, eller till och med allianser eller ickeangreppspakter. Att gifta in dig i en mäktig familj var även ett sätt för dig att förbättra din prestige. Problemet mellan dessa allianser var dock att de endast existerade så länge giftermålet var vid liv.

På andra sidan kunde även giftermålen på lång sikt leda till krig, eftersom man kunde genom ett giftermål skaffa ett legitimt anspråk på en främmande tron.

Funkade alldeles utmärkt för svensk del. Svenskar gifte sig av tradition med någon söder om dödfienden Danmark (Schleswig-holsstein). Angrep de oss anfölls de i ryggen av våra vänner. Anföll de söderut anföll vi danskarna. De råder väl ingen tvekan om vilken nation som vann dessa krig? halland , skåne, rätten att använda tre kronor.

Låg man däremot mitt i europa så var taktiken naturligtvis mindre framgångsrik. Men visst har det funkat på kontinenten också med dessa allianser.
Napoleonkrigen är ju ett utmärkt exempel på att det fungerade. Du måste ha bättre argument än att "jag tycker" si eller så. Dessa allianser har räddat många många länders existens. I synnerhet mot maktgalna människor som napoleon. Det har förhindrat större stater från att svälja de mindre.

Giftermålstaktiken känns som ett bra ämne för en simulering. Låt några spelare gifta sig strategiskt och och några låta bli. Kör sen ett par tusen iterationer.

Jag misstänker att de de giftaslystna kommer at vinna. De kan utöka både sina riken och sina chanser i konflikter (fler allierade) genom giftermålen.

Har du inte spelat Crusader Kings?

Men den här synen på äktenskap ledde också till till exempel habsburgarnas extrema inavel.
Man kan ju också fråga sig hur bra det var på individnivå, när man skulle gifta sig med en främling av pliktskäl.

Fast barnen växer upp och blir vuxna. Och gifter man bort en dotter med grannkungens äldste son, så kommer denne äldste son att sedan bli kung när hans far dör. Då är din dotter drottning och gift med kungen, med troligen en hel del inflytande över honom medans du naturligtvis har inflytande över din dotter.
Inte minst så finns det en kontaktlinje där, där man som far kan prata med sin dotter och där man som hustru kan tala med sin make.
Ser man dessutom till att upprätthålla kontakten med släkten så kommer sedan den nyfödde att få träffa både sin farfar och sin morfar (om dessa fortfarande är vid liv vill säga) och uppfostras både av sin pappa och sin mamma, som båda i sin tur uppfostrades av sina föräldrar och därmed går arvet vidare.
Och visst fördes det fortfarande krig, det är ju inte som så att alla i släkten alltid håller överens med varandra, eller ens att gifta alltid håller sams. Det finns många exempel på där make dödat hustru och även vice versa, samma med mord mellan bröder och kusiner. Men man får se till normalfallet snarare än avvikelserna, och man stärker banden även med någon man har otalt med om man gemensamt går på en begravning för en släkting som båda tyckte gott om och sörjer.

Jo, det var ju tanken.
Sanningen är dock att de "perfekta" arrangerade äktenskapen ofta inte var så perfekta.

Visst funkade de gränsöverskridande äktenskapen. Ailtså att kungahusen var släkt med varandra. Exempel
vis var Katarina I av Ryssland kusin med Gustaf III av Sverige. Och krigade ändå med varann.. För att förstå allt detta behöver man förflytta sig själv till den här tiden. 1) Historiska museet i Stockholm har haft en utställning i ämnet krig. Kom ihåg att alla var bönder. Det fanns få yrkesmän och utbredd arbetslöshet. Krig var på den tiden en viktig arbetsmarknad
Och stod för mångas försörjning. Inte vara kungar oxh adel utan även soldater hustrur barn och vapendragare. En hel industri. Kanske den viktigaste undustrien sim stod för BNP. Man hade helt enkelt inte klarat sig utan krigen. 2) Äktenskapen var också viktiga. Tänk dig att få ett slott i morgongåva. Med land och jordbruk.. men det var ingen gåva utan en lön till hustrun. För det fanns unga banker ich inga lån. Ingen kunde köpa en gård. Inte förrän penninglotteriet. Men chansen att vinna en lott var ju bara en liten tur. Slutsats: ett lyckat krig och äktenskao = succ'e.

Du har jättefel när du säger att man inte klara sig utan krig.

Ett krig kostade på 1600 ca 20 miljoner Daler medans Sveriges inkomst låg på hälften.
80-90 % av dom som gick ut i krig dog.
Ca 50k dog i krigen vilket innebär ett tapp på 400k människor. Sverige skrek efter arbetskraft.


Däremot när Sverige gick i krig så hade man inte råd att sluta. Sverige var skuldsatt överallt, plus att dom fick betalt också av vissa länder för att fortsätta kriga.