Citat:
Ursprungligen postat av
sebnie
Varför skriver då rätten att:
” Med förhållande av hemlig natur får efter tillkomsten av sekretesslagen (1980:100) förstås uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag. Tillämpligt lagrum är i detta fall 2 kap 2 §, som avser försvarssekretessen. De uppgifter som åtalet gäller svarar mot innehållet i en av överbefälhavaren upprättad specialorientering som har hemligstämplats enligt den paragrafen. Att uppgifterna angår sådana förhållanden som kan föranleda sekretess enligt bestämmelsen är otvivelaktigt. Sekretess gäller dock endast om det kan antas att röjandet av en uppgift skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet. Att det krav för straffansvar som ligger i uttrycket men för rikets säkerhet i 19 kap 7 § BrB i allt fall inte kan vara lägre än kravet på skada enligt sekretesslagen följer av straffbestämmelsens utformning. Sekretesslagens krav på skada saknar därför självständig betydelse i ett mål om ansvar för vårdslös befattning med hemlig uppgift.”
Det finns inget krav på att uppgiften skall ha beslutats vara belagd med sekretess.
och:
Det andra citatet är överspelat av tre domar (ganska nyligen) mot personer som har hanterat uppgifter - de så kallade möparna som bland annat Mikael Holmström har skrivit om i SvD.
Av domarna framgår att sammanställning av var för sig ”oskyldiga” uppgifter leder till straffansvar.
Det finns en tråd om detta på Flashback.
