Citat:
Italien var nog långt mer korporativistiskt organiserat. Vad jag vet saknade man i Tyskland den korporativa företagsformen och även om man hade planekonomiska inslag så gick Hitlers ekonomiska doktrin främst ut på att placera de mest lämpade individerna på rätt position samtidigt som man hade omfattande sociala program baserat på värderingar som du nämnde.
Citat:
Sådan är demokratin. Hur som helst så förestråkade Engdahl en folkvald statsminister som valde sin egen regering. Att ge arbetarna plats i styrelserna i företagen skulle nog främst ämna till att göra parterna medberoende och kväsa klassförakt på båda sidor, och bristande nivå på arbetsvillkor.
Citat:
1. Kapitalägarna får inget betalt för risk. Idag är det just risk dom får betalt för. Det finns alltså ingen som helst anledning för kapitalägare att investera i något i Sverige.
Mycket bättre att placera i utländska företag. Där får man betalt för att ta risk.
2. pkt 1 innebär att det inte sker någon allokering av kapital till innovationer och förbättringar. Dels får man inte in något kapital för det. Dels finns inga som helst incitament för någon att allokera så.
Detta leder då till stagnation. Dvs 0-tillväxt som i Nordkorea.
Mycket bättre att placera i utländska företag. Där får man betalt för att ta risk.
2. pkt 1 innebär att det inte sker någon allokering av kapital till innovationer och förbättringar. Dels får man inte in något kapital för det. Dels finns inga som helst incitament för någon att allokera så.
Detta leder då till stagnation. Dvs 0-tillväxt som i Nordkorea.
Skulle vi kunna förmoda att korporationerna genom gemensamma satsningar företag emellan investerade kapital i innovation relaterad till branschen? Risken är då utspridd, dock bortfaller vinstmotivet för enskilda investerare även om investerare fortfarande får betalt.
Citat:
3. Om det mot förmodan ändå skulle föreslås ideer som innebär förbättring. T ex genom inspiration från utlandet. så kommer det att motarbetas av de som ser sig som förlorare. (Jfr de som var skickliga på att skriva på maskin. De motarbetade användning av ordbehandlare frenetiskt. De tappade sin status när det blev mer och mer obsolet med skrivmaskiner). Med #1 kommer de ha betydande inflytande i styrelse, och kan obstruera alla förbättringar.
I ett kapitalistiskt samhälle tas inga sådan hänsyn. Där är det effektivitet som gäller och som då leder till billigare produkter och högre levnadsstandard. De förbättringsobenägna ignoreras.
4. Ett stärkande av ledningen leder till Lysenko-effekter. Dvs någon som driver vansinniga ideer kan inte stoppas eller bytas ut. Och vansinnet kan fortsätta, trots att alla kan se att det är skadlig verksamhet.
5. Att man för ihop liknande företag i en enda organisation stärker effekten i pkt 4. Då finns ingen konkurrens. Inget som driver ned priser. Inget som eliminerar misslyckade/odugliga organisationer.
Med kapitalism konkurreras odugliga organisationer bort. Hade Lysenko verkat i ett kapitalistiskt samhälle hade hans företag försvunnit från marknaden.
I ett kapitalistiskt samhälle tas inga sådan hänsyn. Där är det effektivitet som gäller och som då leder till billigare produkter och högre levnadsstandard. De förbättringsobenägna ignoreras.
4. Ett stärkande av ledningen leder till Lysenko-effekter. Dvs någon som driver vansinniga ideer kan inte stoppas eller bytas ut. Och vansinnet kan fortsätta, trots att alla kan se att det är skadlig verksamhet.
5. Att man för ihop liknande företag i en enda organisation stärker effekten i pkt 4. Då finns ingen konkurrens. Inget som driver ned priser. Inget som eliminerar misslyckade/odugliga organisationer.
Med kapitalism konkurreras odugliga organisationer bort. Hade Lysenko verkat i ett kapitalistiskt samhälle hade hans företag försvunnit från marknaden.
Även planekonomi har ju skickat ut folk i rymden, och korporatism kastar ju inte ut fritt företagande med badvattnet heller. Konkurrents är ju i realitet främst något som förekommer bland mindre företag och även inom ett korporativt samhälle skulle företag kunna konkurrera ut varandra inom samma korporation. Man kan ju också hävda att dagens system är ett praktexempel på hur "galningar" kan klättra på varandra mot toppen helt utan hänsyn till människor överlag, och detta skulle knappast behöva vara en oåterkallelig bieffekt då man fortfarande väljer representanter på demokratiskt väg i Engdahls korporatism.
Citat:
6. Att man har en "moms" som finansierar politikernas utgifter med automatik gör att det inte finns några spärrar/hinder för politiker att öka utgifterna i offentlig sektor. "momsen" ökas då med automatik. Till slut har vi enorma påslag med "moms" och stora bidrag.
Detta gör att man med automatik hamnar i en Nordkoreansk situation.
Detta gör att man med automatik hamnar i en Nordkoreansk situation.
Fast momsen rusar ju inte idag heller av anledningar. Momsen skulle ju här ersätta skatteintäkter helt och baseras på en procentsats uifrån samhällets samlade utgifter, så visst skulle den vara högre men bara beröra människor genom deras deltagande i företagen de jobbar i.
Citat:
7. Ja, idag svenska aktiviteter i utlandet skulle flyttas till Sverige. Det skulle i praktiken vara omöjligt för den svenska korporationen att äga företag utomlands. Eller anlita utländska företag. Man har inte råd helt enkelt. Det är som om några bönder i Zimbabwe skulle anlita ett svenskt företag idag. Dom har ju inte råd att betala en timme ens.
Varför skulle inte korporationer kunna äga företag i utlandet? Dessa utgörs ju av mängder av företag, arbetare och både inom- och utomstående investerare. Det finns väl heller inget krav på att företag med korporativ företagsform i Sverige inte kan fortsätta köpa billigare arbetskraft från utlandet?
