Svenska Amerika Linien

Jodå, det är också det enda rederi som har riktiga oceangående passagerarfartyg i sin tjänst.

Dvs samma som de gamla med Titanic osv.


Även om de flesta av västindienkryssarna osv faktiskt åker över Atlanten de med, en gång varje ny säsong för att byta rutt, så är det ju inte fartyg som är designade för de stora oceanerna.


Det enda som jag tycker är lite trist med Cunards nya Atlantångare är ju att de inte ens är i närheten av den "lyx" som de traditionella föregångarna alltid var så omtalade och högt beundrade för.

Visst har de tre nya sin "första klass" (som kallas "Grill" av någon dum anledning) så ser det ju mer ut som någon trist företagsfoaje än en klassisk Förstaklass-salong.

Ingen lys alltså.
Inget överdåd.
Ingen spektakulär Design ens ...

De har ju inte ens i närheten av det nöjesutbud som tex de karibiska kryssningsfartygen har.
SÅ egentligen är Cunard under all kritik.
Det enda som får folk att vilja åka med är ju för att återuppleva det som så många gjort för dem.
Dvs åkt över Atlanten.

En vecka tar det.
Däromkring, beroende på väder och vind.

Det roligaste med Cunard är klädkoden vid speciellt kvällsmålet. Då gäller antingen smoking (Formal), semiformal samt Casual. När jag åkte med QM2 för ca 10 år sedan följde faktiskt, vad jag kommer ihåg, 99% av passagerarna klädkoden. QM2 är det ena av världens 2 aktiva RMS (Royal Mail Ship).
Det andra RMS-fartyget är St Helena, som trafikerar ön med samma namn. Cunards mat är dock i mitt tycke inte någon hit.

Under passagerarfarygens tid var rekordet Southampton-NYC något i stil med 3,5 dagar och hölls av SS United States som hade en toppfart på runt 36 knop, jmf QM2s ca 30knop eller de vanliga kryssningsfatygens 20-22 knop.

Jo, men det är ju som jag skrev - att de flesta som väljer att åka kryssning över Atlanten gör det för att de vill försöka återuppleva det som så många andra gjorde före dem.
Och att klä upp inför kvällsmaten, tillhör.

Det är ju själva drömmen om Atlantångarens sägenomspunna flärd man vill få uppleva.
Ett slags - inte jättedyrt faktiskt, men inte gratis - "historiskt lajv" med andra ord.


Men, som jag skrev så finns det ju även ett annat däck, men som bara "första klass-passagerarna" har rätt att beträda. Dvs "Grill-klassens" passagerare.
De har egen restaurang och egen uppassning, osv, däruppe.
Och den skiljer sig något från de allmänna restaurangerna där nere bland "hoi polloi."

Fast inte ens där är det ju något som ens kan komma i närheten av att vara i närheten av de gamla Atlantångarna.
Jag förstår inte riktigt varför. Att lägga till med lite Art Deco-design hade ju inte skadat.


Och det är ju inte bara Cunard-båtarna som har missat den möjligheten.
För det finns ju trots allt några av de gamla hotellen i New York (och Chicago, Detroit, osv) som verkligen var "lyx personifierat" då, när det begav sig - och det är ju så folk fortfarande förväntar sig att få möjlighten att återuppleva det.

Bara det att allt sådant är bortrenoverat numera.
Nu ska allt vara ljust, tråkigt, sterilt - inte varmt och mörkt, levande som förr.

Det är synd att man aldrig kommer få uppleva det.
När man ser på de gamla korten från de rummen och sviterna, så förstår man ju att det verkligen måste ha varit något utöver det vanliga - som gjorde det värt att betala de där extra sedlarna.

Öppen spis på rummet tex, direkt bredvid sängen.
Det hade ju fan Aldrig gått idag.
Eller hur ... =)

Visst har de den öppna spisen kvar, men den är ju tillbommad och bara till för att titta på.

Men ... bara blunda och dröm dig bort ... Tänk att ringa efter personalen på kvällen, och be om att få brasan tänd. De kommer in, iklädda livré och hela köret - tänder brasan och lägger på några extra klabbar.
Släcker ljuset i taket, osv.
Sen är det bara du, ensam med de tjocka duntäckena, och den stilla knastrande brasan bara nån meter från sängsidan. Alla de ljus och skuggor som spelar varmt över den de mörka tapeterna och de tunga sammetsgardinerna, som räcker hela vägen ner till golvet.

Det hade faktiskt inte varit helt fel.

En annan detalj som dessa atlantkryssningarär att man vanligen inte kör samma rutt som de gamla passagerarfartygen gjorde. Cunard kör vanligen direkt Southampton-NYC. Titanics rutt gick bl a via Cherbourg och med Cobh som sista stopp innan man började segla över Atlanten. I Cherbourg har man totalrenoverat delar av den terminal som Titanic använde, och i biljetthallen i Cobh är idag museum. QM2 har i samband med 100-årsdagen för Titanics gjort denna rutt. I Cobh finns oxå ett monument över torpederingen av Lusitania.

Jag har åkt såväl Cunards Britanniaklass som Queens grill. Då fanns det tre olika klasser. Dels Britannia som Princess och Queens grill. Skillnaderna mellan dessa är som nämnts restaurangerna och dess al a Cart menyerna, där Queens grill har hela menyn och de lägre klasserna har delar av menyn.
Maten lagas i samma centralkök, och är väl sådär.

Grillklasserna har större hytter, dvs sviter placerade midskepps eller i aktern. Lite kul att det var speciella nyckelkort som man behövde när man skulle bl a till restaurangerna. Grillklasserna hade egna däcksavdelningar.

Numera har övriga rederier oxå separata svitklasser, t ex MSC med sitt yacht Club eller NCLs Heaven. Speciellt MSCs yacht club har jag bara hört gott om, och den stora skillnaden mellan Yacht Club och resten av MSC-fartygens nedre däck. Icke yachtklubb på MSC har inget vidare rykte.

St Helena som RMS pensionerades 2018 efter att flygplatsen på ön med samma namn som fartyget öppnades:

https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Helena_Airport
https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_...yal_Mail_Ships
http://rms-st-helena.com/

Kanske har RMS inte så många år kvar, i nuläget är det ffa. Scilly-öarna som betjänas (Scillonian III) men där har de på huvudön sedan tidigare en flygplats och båten är från 1970-talet. Andra avlägsna brittiska öar som Pitcairn verkar betjänas av rederier baserade i närheten, Nya Zeeland i Pitcairns fall, med stöd från brittiska staten.