Arbetsmoral + "jobba hemifrån"

Oj, måste man prestera också på jobbet?

Sanslöst: Är det vad som är förmånen med en kandidatexamen relativt att bara ha eftergymnasial utbildning? Dvs. att det räcker att infinna sig på jobbet utan att nödvändigtvis behöva prestera?

Självklart ska de nya få be om hjälp. Med den typ av jobb det är frågan om så behövs mycket handpåläggning. Dessutom tar det tid innan de kan göra mer avancerade planer. Nu är jag ju senior i yrket och har mycket kunskaper. Med tanke på yrkets beskaffenhet så är det mycket viktigt att de nya får handledning och möjlighet att fråga.

Det jag menade var att jag får mer gjort när jag jobbar hemma.

Rekommenderar att du läser denna tråd: (FB) "Att leka kontor" (om att slappa på jobbet /mod)

Det förstår jag, att din produktivitet stärkts. Men vi ser också problemen. Nu står kollegan där villrådig när han/hon tidigare snabbt hade fått hjälp.

Nu tar det längre tid, till hela organisationens nackdel.

Men om det nu är så bra för alla att jobba hemifrån: varför har det inte införts tidigare? Våra kompetenta och effektivitetssträvande företagsledare har inte kunnat förutse denna potential tidigare..? Man hade ju kunnat avveckla alla dyrbara lokaler och arbetsresor och sparat hundratals miljoner för länge sedan. Varför har det inte skett?

Exakt det du beskriver har jag sett som ett stort problem. Efter många turer har vi äntligen fått lite styr på den saken genom att en van person alltid är på plats.

Det är ett stort problem för kompetensutvecklingen att de som är lite gröna inte inte har möjlighet att fråga. Det gör ju att det tar stopp och de inte utvecklas så som de och vi alla vill. Det är i många fall mycket lättare att diskutera på plats än att de ska ringa över telefon, även om vi lätt kan koppla upp oss mot varandra. Dessutom drar många sig för att ringa, det är lättare för dem att bara titta in och fråga om någon är på plats.

Enkelt förklarat: ledningsgrupper är inte kompetenta nog att kunna skapa aktieägarvärde och de intalar sig själva att en stor administration är nödvändig.

Det gamla gardet, de som nyss gått i pension, litade inte på oss yngre när vi arbetade hemifrån.

Men jag minns mitt kontorsjobb. Utsikt ut i skogen, milfarna överallt, kaffe och ergonomiskt bra. Toppen-arbetsklimat. Klart det fanns någon sur-gubbe där någon gång men i stort slog det hemma-kontoret (köksbordet hemma) på alla sätt.

Fast många kontorsjobb har kanske försämrats. Kan tänka mig skit-lägen nere i gyttret och "aktivitetsbaserade" kontor. Stackars satar som jobbar så.

Hur effektivt det är att jobba hemma är beror på både person, livssituation och typ av arbete. Jag hoppas att det kommer bli möjligt med större flexibilitet i framtiden utifrån vad som passar en.

Kan tänka mig att det finns en rätt stor varians även inom en del företag. För vissa avdelningar/grupper så går det toppen. För andra går det sämre. Hoppas då att ledningen inte enbart kollar på ett medelvärde av något slags mått på produktivitet utan vågar dyka lite djupare.

Vad som passar en beror också på vilken situation man har i livet. Med barn och lång pendling är arbete hemifrån en välsignelse. Det är min situation och det har gjort att min personliga prestation har höjts.

För ensamstående och unga personer verkar det däremot vara enormt jobbigt att ständigt arbeta hemifrån.

Jag får mycket mer gjort hemifrån. Dels slipper jag ödla tid på att resa till kunderna och dels slipper jag mycket av meningslöst kollegialt struntprat.

Nu kan man ta en kund på morgonen och nästa efter lunch, något som tidigare krävt flera dagars resande. Problemet är att jag hinner så mycket att hjärnan inte hänger med. Jag blandar ihop kunder, minns inte möten eller personer och blir mer beroende av bra anteckningar.

Så jag har aldrig haft så bra produktivitet och ser inte direkt fram mot den dag när kunderna förväntar sig att man dyker upp i egen hög person. Lite resor är ok, men det blir inte som förr.

Jag presterar sämre. Blir mycket tinder och gym.

Khrosh Nori

Gillar ni alltjämt ert hemarbete? Nu på andra året.

Läser att folk lätt tröttnat på video-konferenser. Det har blivit för många av dessa.

Segt att sitta i massa möten då folk gärna vill fördriva tiden med babbel, i och för sig vanligen något man har (hade) på kontoret också när man satt på plats. I vissa team har man regelbundna morgonmöten (känns mest som ett sätt att få en pratstund dock) men det är något jag själv slipper.