Det man vanligtvis byter vid "eftermarknadskonvertering" är mjukvara och tändstift. Mjukvaran får således samma funktion som hos bilar som såldes som BioPower, där man genom att kika på lambda värdet vid vissa förhållanden, kan beräkna etanolhalten i bränslet och därmed anpassa styrparametrar för aktuell bränsleblandning. Det finns en kort förklaring om det här:
https://saabwisonline.com/c9/9-5/200...ol-adaptation/
Tändstiften är ett steg kallare än vad som normalt används med bensin och dessa skall dessutom inte vara av platina typ, dvs. rekommenderat tändstift är NGK BCPR7ES-11. Kallare tändstift är sämre på att bränna bort sot men sot är ett icke-problem hos dessa motorer om de drivs på E85. Att man använder kallare tändstift beror på att tändstiften går något varmare när man kör på E85. Detta beror på att man med E85 får något snabbare förbränning, kan utnyttja något mer förtändning, samt kan låta motorn arbeta lite magrare än med bensin på grund av knacktåligheten hos E85.
Observera att originalspridarna i en 9-5 Aero inte räcker till att ta ut 250 hk med E85, utan maxeffekten sjunker till ca 230 hk om man inte byter till större spridare. Med större spridare så brukar man vanligtvis ta ut 270-280 hk utan några andra modifikationer.
Bilar sålda som BioPower har en helt annan bränsletank än bensinbilarna (med inbyggt bränslefilter) och en annan bränslepump. Denna tank har även något mindre volym. Dvs dessa delar inte är inte kompatibla med en 9-5 Aero annat än att man byter hela bränsletanken.
Oljebytesintervallen som rekommenderades av Saab var 1500 mil/1 år.
E100 används inte i bussar utan dessa kör på Ed95, en blandning av etanol och 5% tändförbättrare. Saab gjorde dock några E100 prototyper med högre kompressionsförhållande.