Jag börjar med en liten bakgrund. Året var 2017 och jag var less på livet. Efter en xanor eller två och lite alkohol bestämde jag mig för att lämna jordelivet. Tömde medicinskåpet på och åt okänd mängd av lamotrigin, mirtazapin, quetiapin och andra mediciner jag hittade.
Att krossa alla tabletter tog säkert över en timme så det var mååånga piller. Hällde i allt pulver i ett stort ölglas och svepte. Det som händer sen är att jag går och lägger mig. Härifrån och 7 dagar framåt minns jag ingenting.
Min dåvarande flickvän hittade mig medvetslös på soffan och ringt 112. Har spytt och dragit ner kräk i lungorna som sedan resulterade i en lunginflammation. Mitt hjärta höll tydligen på att stanna och jag kunde inte andas på egenhand så dom bestämde sig för att lägga mig i konstgjord koma. När jag vaknade upp sju dagar senare och med allt vad det innebar (kunde inte gå) och en brutal förvirring och vad jag uppfattade som några dagar bestämde dom sig för att skicka mig till psykosavdelningen.
Innan dom skickade mig till psykosavdelningen hade jag dom grövsta hallucinationerna jag någonsin haft och den värsta paranoian du kan tänka dig. Men eftersom det inte är detta som ska diskuteras så fortsätter jag med att berätta om det fenomen jag upplevde som förbryllar mig än idag.
När jag kom till psykosavdelningen kunde jag gå nästan obehindrat och jag minns inte så mycket eftersom att jag var fullproppad med både stesolid och säkert antipsykotiska läkemedel.
För er som inte orkar läsa texten ovan börjar själva händelsen här nedanför
Jag har legat på rygg i sängen i vad jag uppfattar som timmar utan att röra en muskel. Jag får för mig att toaletten som har öppen dörr och är i samma rum rakt framför sängen sänder ut onda energier. Börjar få en obehaglig känsla i kroppen och tänker springa ut ur rummet och påkalla personal. Då hände det. Det som är så svårt att beskriva, men det var som att hela kroppen laddades med energi och pulserade genom hela kroppen (önskar jag kunde beskriva detta bättre). Då jag försökte resa mig upp fattade att något var fel, så jag la mig ner direkt i sängen. Denna energi kom i tre omgångar och sen vips var jag utanför min kropp :O
Jag såg kanten av sängen men kollade aldrig om jag själv låg kvar i sängen, nu när jag var utanför min kropp. Men det var som att jag svävade och det var väldigt svårt att manövrera kroppen. Jag kommer ihåg att jag tänkte, "shit, det här är en astarl projection". Som jag försökt att uppnå i flera år.
Sakta försökte jag att lära mig att manövrera min svävande kropp men då hände en annan sak. SWISH sa det bara och jag flög sidled genom väggen och i en så snabb fart genom hela byggnaden, ska tillägga att det blev svart också, och då tänkte jag "NEJ JAG VILL INTE", och då landade jag i min kropp igen. Då jag kom tillbaka till min kropp fick jag en sömnparalys, ni vet, kroppen sover men man är vaken i medvetandet. Då såg jag en gammal gumma i fönstret till dörren och jag försökte vinka till henne men eftersom jag var i paralys så gick det inte. Men när jag väl kom ur paralysen så vinkade jag och då försvann hon.
Vad var det som hände egentligen? Höll jag på att dö, om ja: är detta bevis på att det finns liv efter döden?
Var det en OBE (out of body experience)?
Hade jag hamnat i en annan dimension om jag tillåtit mig själv att flyga vidare när det blev svart?
Att krossa alla tabletter tog säkert över en timme så det var mååånga piller. Hällde i allt pulver i ett stort ölglas och svepte. Det som händer sen är att jag går och lägger mig. Härifrån och 7 dagar framåt minns jag ingenting.
Min dåvarande flickvän hittade mig medvetslös på soffan och ringt 112. Har spytt och dragit ner kräk i lungorna som sedan resulterade i en lunginflammation. Mitt hjärta höll tydligen på att stanna och jag kunde inte andas på egenhand så dom bestämde sig för att lägga mig i konstgjord koma. När jag vaknade upp sju dagar senare och med allt vad det innebar (kunde inte gå) och en brutal förvirring och vad jag uppfattade som några dagar bestämde dom sig för att skicka mig till psykosavdelningen.
Innan dom skickade mig till psykosavdelningen hade jag dom grövsta hallucinationerna jag någonsin haft och den värsta paranoian du kan tänka dig. Men eftersom det inte är detta som ska diskuteras så fortsätter jag med att berätta om det fenomen jag upplevde som förbryllar mig än idag.
När jag kom till psykosavdelningen kunde jag gå nästan obehindrat och jag minns inte så mycket eftersom att jag var fullproppad med både stesolid och säkert antipsykotiska läkemedel.
För er som inte orkar läsa texten ovan börjar själva händelsen här nedanför
Jag har legat på rygg i sängen i vad jag uppfattar som timmar utan att röra en muskel. Jag får för mig att toaletten som har öppen dörr och är i samma rum rakt framför sängen sänder ut onda energier. Börjar få en obehaglig känsla i kroppen och tänker springa ut ur rummet och påkalla personal. Då hände det. Det som är så svårt att beskriva, men det var som att hela kroppen laddades med energi och pulserade genom hela kroppen (önskar jag kunde beskriva detta bättre). Då jag försökte resa mig upp fattade att något var fel, så jag la mig ner direkt i sängen. Denna energi kom i tre omgångar och sen vips var jag utanför min kropp :O
Jag såg kanten av sängen men kollade aldrig om jag själv låg kvar i sängen, nu när jag var utanför min kropp. Men det var som att jag svävade och det var väldigt svårt att manövrera kroppen. Jag kommer ihåg att jag tänkte, "shit, det här är en astarl projection". Som jag försökt att uppnå i flera år.
Sakta försökte jag att lära mig att manövrera min svävande kropp men då hände en annan sak. SWISH sa det bara och jag flög sidled genom väggen och i en så snabb fart genom hela byggnaden, ska tillägga att det blev svart också, och då tänkte jag "NEJ JAG VILL INTE", och då landade jag i min kropp igen. Då jag kom tillbaka till min kropp fick jag en sömnparalys, ni vet, kroppen sover men man är vaken i medvetandet. Då såg jag en gammal gumma i fönstret till dörren och jag försökte vinka till henne men eftersom jag var i paralys så gick det inte. Men när jag väl kom ur paralysen så vinkade jag och då försvann hon.
Vad var det som hände egentligen? Höll jag på att dö, om ja: är detta bevis på att det finns liv efter döden?
Var det en OBE (out of body experience)?
Hade jag hamnat i en annan dimension om jag tillåtit mig själv att flyga vidare när det blev svart?