Stör sig engelsmän på hopskrivningar?

Hej!

Vi som besitter normal språkkänsla reagerar över och ogillar särskrivningar.
Särskrivningar skapar otydlighet och ibland rent komiska effekter som i det klassiska exemplet "Brun hårig sjuk sköterska".

Utöver att det spårkligt tvivelaktiga i att särskriva så ger särskrivaren ett obegåvat, ibland nästan efterblivet, intryck.

Men hur är det i England? I det engelska språket särskrivning normen. Stör sig engelsmän med hyfsad språkkänsla på hopskrivningar istället för särskrivningar?

Ser de ner på någon som till exempel skriver powerplant istället det riktiga power plant (kraftverk) eller busstop istället för bus stop (busshållplats)?

Är det så att säga omvänd arbetsuppgift för språkpoliserna i England jämfört med i Sverige?

Både power plant och bus stop känns så fel intuitivt, bara tanken ger mig obehagskänslor som när någon drar naglarna över en griffeltavla. Är fullständigt allergisk mot särskrivningar.

Kan inte tänka mig att de stör sig lika mycket hopskrivningar som vi gör på särskrivningar. De är nog glada om du öht kan stava, stor del av engelskspråkiga länder har svårt att urskilja "Their/they're" och liknande.

Den engelskspråkiga världen är inte särskilt konsekvent vad gäller att skriva ihop sammansatta ord eller inte. I stort sett kan man kalla det för total kaos.

Tack och lov är den skrivna svenskan betydligt mer konsekvent på alla sätt jämfört med den skrivna engelskan.

Power plant var extra dåligt exempel på vad du ville visa eftersom det lika gärna kan skrivas powerplant utan att någon tycker det är fel.

Hittade denna lista på ord som de tydligen illa sedda ihopskrivarna i England skriver som ett ord trots att de är två.

Evereyday
Thankyou
Alot
Allright
Workout
Catchup
Nevermind
Pickup
Alltogether
Getaway
Highschool
Icecream


Tydligen finns det problem med ihopskrivningar i England motsvarande de med våra särskrivningar i Sverige.

Det fetmarkerade ska vara all right med alternativformen alright.

Good to veta!

Everyday är helt korrekt i fall man avser adjektivet (vardaglig). Det finns ju många knepiga fall som man lätt missar, t ex. everyone (alla) och every one (var och en). Everyone was happy vs. every one of us was happy.

Problemet är att det är en betydelseskillnad mellan "brun hårig sjuk sjöterksa" och "brunhårig sjuksköterska". Dina exempel är dåliga i att de inte resulterar i någon betydelseskillnad mig veterligen. Har du någon exempel där hopskrivning faktiskt ger en betydelseskillnad så har du nog ett bättre case.

Visst ser det obildat ut att skriva fel, men det är nog något som förekommer i andra sammanhang än just särskrivning/hopskrivning, men problemet med särskrivning/hopskrivning blir ju med detta i en klass för sig (vissa felstavningar är av samma kaliber, men blir inte i regel lika illa).

Ja, eller skillnaden mellan en brun hårig sköka, och en brunhårig kuksköterska. Små förändringar i skriften kan således innebära stora förändingar i betydelsen.

Amerikaner vill åtminstone ha så korta ord som möjligt, och over there använder dom gärna bindestreck - vilket vi HAR kunnat en gång i tiden, här i Sverige !

Skönt att vi har kommit förbi bindestrecksstadiet, det fyller ju ingen funktion annat än i sällsynta fall då man behöver förtydliga. Och när man binder ihop ord där de första två orden utgör en separat enhet: ”Dagens Nyheter-journalist”, "Röda armé-fraktionen” t ex.

Tyskarna och ungrarna har för länge sedan kommit förbi det ängsliga bindestrecksbruket och sätter nu problemfritt samman ord som hör till de längsta världen skådat.

Men det kan lätt bara se ingröpt och fult ut.
Bindestreck har utan tvekan en funktion (det erkänner du ju själv) och ska inte underskattas.

Läste en artikel i en engelsk tidning/forum som beskrev hur ihopskrivning fungererar.
Det var något nytt svenskt modeord som beskrevs och hur enkelt man kunde skapa nya ord i svenskan.

Kommentarerna var positiva med många "aha" och "wow".