Liseberg åtsidosätter lagen om anställningsskydd - LAS. Möblerar om som de vill.

Jag lägger tråden här eftersom att Liseberg är ett av Göteborgs Stads kommunala bolag. Liseberg har en politiskt tillsatt styrelse. Styrelsen består av ordinarie ledamöter samt personalrepresentanter.

Just nu håller Lisebergs ledning på att möblera om hela sin organisation genom att flytta på fastanställda medarbetare som de vill. Turordning, LAS och fackliga förhandlingar lyser med sin frånvaro.

Liseberg genomför en rockad bland personalen för att kunna lägga ut stora delar av verksamheten på entreprenad. De medarbetare som har bruna tungor, får nya likvärdiga eller ännu bättre tjänster - med bibehållen eller högre lön lön.

Övriga "erbjuds" också att få stanna kvar. Men på betydligt sämre funktioner, och med en avsevärt sämre lön. Den som "tackar" nej, får höra att Liseberg "tyvärr inte har" motsvarande sysslor.

De fackliga representanterna sitter i knät på Lisebergs ledning och sover, fast de ska bevaka och tillvarata sina fackligt anslutna medarbetares främsta intressen.

Därför kan de medarbetare som vill ha öppna förhandlingar om vem som blir erbjuden vad, inte räkna med något som helst stöd från "sina" fackliga ombud.

Många av de anställda orkar inte ens ta en strid, utan kliver av självmant sina ofta mångåriga anställningar, både sårade, djupt kränkta och fly förbannade.

Inte ens arbetsledarna kan bemöta sina anställda med respekt och ett korrekt beteende. Istället väljer arbetsledarna att sjappa och undvika sina kränkta medarbetare.

Allt från serveringspersonal, elektriker, snickare, tekniker till ordningsvakter är berörda.

Här är en artikel om hur Liseberg agerar kring serveringspersonal.

https://www.hotellrevyn.se/liseberg-...ringspersonal/

Men nu till saken.

Hur kan Liseberg välja bort lagen om anställningsskydd? Hur kan Liseberg som en kommunal verksamhet, sköta en omorganisation så här fruktansvärt uselt?

Kom gärna med era tankar, idéer och skvaller!

Du säger att dom gör en massa saker.. men du säger inget om på vilket sätt dom bryter mot regler. Var glad över att dom möblerar om istället för att bara säga upp alla på ett bräde. Folk blir sura, ja... tough luck.

Den som är missnöjd över Lisebergs agerande kan ta striden i efterhand om dom så vill, och kanske få lite plåsterpengar på såren.

Det är typiskt för stora organisationer.

Liseberg har nog ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge nu. Det är väl därför de möblerar om och försöker göra det bästa för VERKSAMHETEN.

Det är inte så bra om man blandar ihop sin person med jobbet. Då blir såna här förändringar extremt känslomässiga och folk känner sig kränkta.

Däremot får man hoppas att det blir ett bra omställningsprogram för de som får gå.

Du säger att alla fackliga bara går företagets ärenden.

Grejen med detta är ju att det är ni som valt dom fackliga? Att jobba med det är en rövsyssla som ingen vill göra föränn den egna röven ligger illa till, då ska dom fackliga gå över lik för din skull.

Hade du haft lite driv i kroppen och varit det minsta intresserad av arbetsrätt när det inte brann i knutarna hade du kunnat sitta vid förhandlingsbordet och sätta stopp för vad du menar är en olaglig omorganisation. Nu är det försent

Att erbjuda någon som har mindre meriter, färre anställningsår och mindre erfarenhet, bättre villkor än den som enligt LAS och fackliga överenskommelser, borde få erbjudandet först, är att bryta emot reglerna på flera olika plan.

Tyvärr är de drabbade så less och trötta, att de ofta inte ens orkar dra igång en process. Plus att sannolikheten att vinna en sådan strid, är minimal.

Plus att tiden går, vilket gör att de som fått erbjudande om toalettjänster söker sig någon annanstans. Folk måste se om sitt eget hus och hålla ekonomin flytande.

Liseberg sköter tyvärr det här under all kritik dåligt.

Även de som haft medvind, och fått bättre villkor, är villiga att instämma i oegentligheterna. De är förvånade över att DE fått erbjudande om arbetsledarfunktioner, avdelningschefsposter och andra tjänster som andra borde blivit erbjudna före dem.


Det finns ett liv på andra sidan coronapandemin. Och att destabilisera sin organisation och skapa enorm otrygghet, missnöje och att spola ut åratal av branschunik erfarenhet, gör att verksamheten kan vara ännu svårare att dra igång, när restriktionerna väl lättar. Plus att Liseberg tar sig friheten att kringgå LAS och facket.

De fackliga ombuden, många av dem, stöttar inte sina medlemmar på något sätt. De är helt ointresserade av att diskutera att Liseberg sjappar det LAS stipulerar.

Att erbjuda den som har längst anställning och mest meriter, en anställningstrygghet före andra som både har färre år på företaget. Men som också har betydligt sämre meriter, utbildning och färre år.

Vad är regler värda, om inte facket står på de anställdas sida? Nej, det här kan Liseberg sköta betydligt bättre.

Jag tror inte att Andreas Andersen - Lisebergs VD - har detaljkoll på hur omorganisationen realiseras. Han brukar vara hederlig och rättvis, så den här soppan förvånar och upprör många drabbade som sagt. Tragiskt att lojalitet inte är mer värt än detta.


Jag har inte valt dessa företrädare. Och varför ska alla anställda behöva vara såpass fackligt aktiva, utöver sitt arbete, att de vill studera arbetsrätt och övriga relevanta kunskaper?

Många har barn, familj och annat i livet som drar tid och energi. Vissa passar bättre inom facket. Andra gör stor samhällsnytta på andra sätt och funktioner.

Och omorganisationen ÄR emot reglerna, eftersom att LAS ej beaktas. Det är alltså inget jag hävdar och menar. Det är ett faktum att Liseberg kringgår LAS med fackets goda minne. Men ingen verkar vilja beivra det.

Det finns ett liv här och nu också där ledningen måste se vad som är bäst för företaget och vad som krävs för verksamhetens fortsatta överlevnad. Jag lider med er som drabbas. Sådana här omfattande omorganisationer får alltid svåra konsekvenser för enskilda, men företag oavsett ägarskap kommer alltid att se till vad som är bäst för verksamheten, inte enskilda medarbetare.

Det är naturligtvis svårt att svara på om allt gått rätt till enligt din övergripande beskrivning och det går ofta att "runda" turordningsprincipen sist-in-först-ut vid omorganisationer med ändringar i den organisatoriska strukturen, befattningar, omförflyttningar eller genom att lägga delar av verksamheten på entreprenad men det innebär inte nödvändigtvis att man bryter mot lagstiftning eller fackliga överenskommelser. Därutöver väger kompetens ofta tyngre idag än anställningstid vid tillämpning av turordningregler och fackliga överenskommelser. Det krävs hur som helst mer detaljer om enskilda fall för att bättre förstå situationen.

Helt klart är i alla fall att företag kan göra ganska mycket i samband med omorganisationer. När de väl bestämt sig så har fack och medarbetare ganska lite att säga till om. När det gäller domstolstvister om turordningsregler och arbetsbrist så döms 8 av 10 fall till arbetsgivarens fördel. Jag har själv en del erfarenhet av allt detta.

Tack för omtanken.

Jag har all förståelse för att företag och organisationer ibland behöver göra strukturella förändringar. Även vad gäller sina anställda, och vem/vilka som behövs på olika positioner. Inget att invända emot det.

Däremot när somliga anställda, med lättvaliderade högre kunskaper, större meriter för arbetet och med fler anställningsår, ändå passeras av andra som varit anställda kortare tid och en lägre utbildningsgrad. Det är där huvudproblematiken idag ligger.

Här handlar det om mångårigt anställda som är mellan 35-55 år gamla som får höra hur andra kollegor blir utnämnda till bättre tjänster mitt framför ögonen.

Se bara på vaktavdelningen där somliga ordningsvakter får höra att det inte finns några andra tjänster än ickeförordnade parkvärdar att söka.

Dagen efter får de höra att yngre kollegor får både bättre lön, bättre arbetsvillkor och även bättre tjänster. Den som är populär klättrar uppåt i hierarkin. De andra "erbjuds" att arbeta som parkvärd med ibland hälften av sin ursprungliga lön.

Eller, att få lämna nöjesparken helt, och istället få börja arbeta på Lisebergs Camping uppe i Kärralund - med betydligt sämre villkor på alla plan. Det kommer ett liv efter pandemin.

Då borde Liseberg också ta höjd för en ökad anströmning av gäster. Och möta upp nyöppningen med glada och välmående anställda som vill fortsätta göra Liseberg till den park allmänheten förväntar sig.

Istället väljer Liseberg att röra om i hela organisationen, såra och skada lojala medarbetare och kränka dem genom att bolla undan befintliga regler och göra som man vill. Liseberg använder gärna ordet "kärnverksamhet" i tid och otid.

Men inget kan vara mer fel än så. Man är aldrig starkare än sin svagaste länk. Behandlar man människor så här respektlöst, sitter ingen säkert. Hamnar man på vissa arbetsledares shitlist, hamnar man också i frysen direkt. Den som är glad idag, kan vara den som gör en fempunktslandning i ån bakom staketet imorgon.

Det är där problemet ligger idag. Liseberg kunde definitivt skött det här betydligt snyggare. Stor skämskudde för de ansvariga som behandlar sina medmänniskor som något katten dragit in.

Men, tack igen för dina ord.

Jag tror att de flesta omorganisationer innehåller misstag av mer ellet mindre betydande karaktär. Samtidigt så gör man nog som enskild medarbetare allt som oftast själv ett misstag om man tror sig veta bättre vad som är bäst för verksamheten och hur ledningen bedömer kompetensen på de medarbetare som ska tillsättas i de nya tjänsterna, då man sällan sitter på hela bilden. Jag ska dock inte heller försvara omorganisationen då jag inte heller sitter på denna. Det jag i alla fall vet är att Liseberg på grund av pandemin gått mycket dåligt och att man troligen just därför vill anpassa verksamheten därefter. Vi ser heller ingen ljusning till sommaren då vaccinen verkar bli försenade. Man kommer antagligen anpassa verksamheten igen då besökarna kommer tillbaka.

Hur som helst, finns det enskilda fall där medarbetare bedömer att de har bättre kompetens än den som tillsätts på en viss tjänst så kan man driva detta med facket, om man nu är medlem. Man ska dock komma ihåg att man sällan brukar komma någonstans i sådana här fall. Det bästa man kan göra är nog att söka sig vidare då arbetsgivaren ändå inte tycks uppskatta ens prestationer.

De flesta söker sig, eller har redan sökt sig från Liseberg till andra arbetsgivare. Stämningen är på många håll, mycket låg. Och förtroendet för Lisebergs ledning är lika noll hos många som har insyn i omorganisationen.

Jag har själv inte arbetat på Liseberg på några år, men har genom tre nära väninnor full insyn i hur Liseberg sköter sin stora omorganisation under all kritik.

En väninna har genom sin andra arbetsplats kontakt med facket där.

Och enligt hennes fackliga ombud på denna andra stora kommunala arbetsplats, är Lisebergs hantering av sina anställda en stor snackis bland fackligt aktiva i hela västsverige. Många är förvånade över att en kommunal verksamhet kan gå så under radarn, och att facket i princip är frikopplat på Liseberg.

Att facket på Liseberg är lika tandlöst som en tiger med tandlossning. Och att ingen reagerar. Det borde bli flera arbetsrättsliga processeri domstolen. Men vi kanske inte har sett sista reaktionen än..

Fackförbunden är i princip alltid tandlösa vid omorganisationer. Allt detta är naturligtvis mycket tråkigt för de som drabbas men hela den situation med missnöje och upplevd orättvisa som du beskriver låter precis som en karbonkopia på de omorganisationer som jag själv varit med om. Jag vill inte förringa situationen och säger inte att allt gått rätt till, men en hög grad av missnöje är ofrånkomligt vid stora strukturella förändringar i en organisationen där folk omförflyttas eller arbetsbefrias på grund av arbetsbrist. Det är inget som är unikt för Liseberg.