Substans: Lsd shiva
Dos: Osäkert
Ålder: 19 Kön: Tjej Vikt: 58
Tid: Ca 12 h
Utvärdering: 6/10
Jag hade läst på om LSD i ungefär 1,5 månad. Jag hade läst om både de negativa och positiva effekterna och visste att psykiskt instabila personer inte ska ge sig in i den här världen. Men hur farligt kunde det vara? Nu i efterhand ångrar jag inget men det är inget att leka med. Jag har aldrig mått så dåligt som jag gjorde under de här timmarna och då har jag varit med om en del i min barndom som satt sina spår.
Ca 10:00 : Jag och N tar 1/3 av varsin lapp. Han vi köpte av sa att en lapp var på 300ug men det stämmer inte, dock ville vi inte chansa ifall det stämde. Därför tänkte vi att ”Äsch i värsta fall fyller vi på”. Efter att vi har lagt de på tungan drar vi ut. Vi går en bit medan vi leker med lapparna och när vi kommer fram lägger vi oss i snön.
Ca 10:30 : Nu har det gått 30min och vi har svalt lapparna. Det börjar redan bli tråkigt ute. Vi har satt på lugn musik men blir snabbt rastlösa och går därför tillbaka hem. Medan vi går hemåt känner jag hur jag är gladare än vanligt. Jag tycker att livet är enkelt och skrattar åt det mesta, men inget mer än det.
Ca 10:55 : Vi har varit hemma en stund och jag har aldrig varit såhär glad. Jag har tagit ecstasy innan men jag är lyckligare än jag någonsin har känt mig under ett rus på E. Jag som lider av ångest känner inte av en gnutta av den. Alla bekymmer har försvunnit. Jag känner mig så lätt! Jag hoppar runt av lycka. N är inte lika glad. Han känner sig ångestfylld men jag förklarar att en del gör det innan allt sätter igång.
Ca 11:30 : Vi ser fortfarande ingenting utan känner enbart saker i kroppen. N tycker att vi ska ta lite mer men jag insisterar att vi väntar tills det har gått 2h. Det här är en drog man ska ha respekt för. Du vill inte ta för mycket, utan hellre för lite.
Ca 12:00 : Nu har klockan slagit 12 och vi tar ännu 1/3 av lappen. Jag känner mig inte så nervös längre utan är väldigt exalterad!
Ca 12:30 : Det tar inte länge alls innan jag ser hur handtaget på garderoben svävar och jag blir riktigt exalterad! Hur kan hjärnan skapa det här? Allt ser så coolt ut. Jag drar handen framför mig och ser hur jag ser det i slowmotion. Mitt leende når mina ögon samtidigt som jag nästan skriver ”KOLLA!!” till N som först ser lite rädd ut. Han ser min hand och hans ögon spärras upp och blir jätteglad. Jag som har läst en del vet att det här är något som händer men han visste inte om att man såg det i slowmotion.
Vi har gjort en lista på saker vi ska göra och en av sakerna är att vi ska kolla på trippy videos. Jag har sparat en del och trycker upp en av dem. Det är en person som filmar byggnader och det här är bland de coolaste jag har skådat. Man åker in i videon på ett otroligt sätt som är magiskt! Det blir nästan 3D.
Ca 13:00 : Nu börjar obehaget krypa fram. Det känns konstigt i hela kroppen och att byta rum funkar inte. Jag har läst på om exakt hur man ska göra, massvis med tips men inget funkar. Jag förstår nu att psyket måste vara i perfekt form för att du ska kunna må bra under trippen. Men det är försent. Det är bara att stå ut.
N tycker att mitt ansikte ser obehagligt ut och vill typ inte kolla på mig.
Ca 14:00 : Vi går ut på verandan för att röka (vanliga cigaretter) då det brukar lugna nerverna. Det hjälper litegrann. Att få se den riktiga världen utomhus, lite människor och röka får mig att inse att ”Det kommer gå bra”. Jag märker att musklerna inte är med mig här. Benen viker sig lätt och jag känner inte ens cigaretten i handen. Något coolt är det ändå med det hela. Man ser allt in i minsta detalj! Hur cigaretten bränns neråt mer och mer.
Ca 15:00 : Vi har lagt oss i soffan. Musiken är avstängd då den bara ger mig ångest och ledslingan i sovrummet ger mig extrem ångest. Dagsljuset är skönt samtidigt som det är starkt för ögonen. Det värsta är dock att man aldrig hittar en skön position. Det kryper i hela benen och det känns som att ingen kroppsdel egentligen tillhör mig. Jag tänker inte på min kropp som min, utan som små världar. Hjärtat är en egen värld medan benen är en värld. Tanken att hugga av de kommer då och då men jag är så medveten att jag bara skrattar bort den. Högra armen är inte alls min vän idag. Musklerna fungerar inte. Jag måste hålla i mobilen för kung och fosterland för att ens orka. Hur orkar folk ens göra något när de tar lsd? Man blir som en zombie.
Vi har intressanta konversationer. Varför är vi här? Varför bryr vi oss så mycket om andra? Man hur stor världen är och hur små vi människor är. Det är det bästa med lsd. Man inser så otroligt djupa saker. Saker som jag nu i efterhand inte riktigt kan förstå. Minnet är dock inte helt med. Ena sekunden kan jag inte komma ihåg att jag ens var rädd för lsd och ena sekunden tappar jag bort mig i en dröm. Det är lite läskigt.
Ca 17:00 : Jag har fått i mig mat men är fortfarande hungrig och vi drar oss mot affären. Vi är höga som hus och jag skrattar åt precis allt, men vafan! Man måste ha mat. N är lite nojig men det är bara att titta neråt och vara självsäker. Det tar ca 5 min till affären men det känns som 10 år. Jag svettas ihjäl och glömmer ibland bort att vi ens är här. Men det går bra!
Det är först när jag gör maten som jag inser att jag känner inte av värme. Jag tar en tugga av den i vanliga fall SVINvarma maten, men nu är den nästan kall. Lsd ger en superkrafter! Den är dock ganska äcklig och åker ganska snabbt ner i sopporna.
Ca 18:00 : Nu börjar allt komma tillbaka. Det är dock här det går utför som mest. Vi tar lustgas. Jag vet att det kan vara jobbigt under tiden man är som högast men nu är vi ganska okej. Lustgasen som i vanliga fall sitter i 10 sekunder, sitter i bra mycket längre. Det är lite läskigt i början men vi fortsätter ändå. Jag tar dock ganska mycket mer än N och därför kommer han tillbaka till verkligheten snabbare än mig.
Ca 20:00 : N är helt tillbaka, förutom att huvudet bränner sönder och att titta är påfrestande för ögonen. Det känns som att huvudet ligger i en fritös. Jag har dock hallucinationer kvar och nu börjar jag dessutom få brutal jävla ångest. ”Tänk så hamnar jag i det här för alltid?!” ”Det är nu jag måste ta mitt liv för jag orkar inte med det här”. Jag gråter så mycket att N blir orolig. Jag kan inte prata utan gråter och gråter och gråter. Jag känner mig livrädd för allt. N kan inte ens lämna mig utan att jag gråter av rädsla. Mörkret gör mig livrädd, allt gör mig livrädd! Vafan gör jag nu?!
Det är nu jag inser att man ska inte leka med lsd. Har man ett svagt psyke så kan det sluta i självmord i värsta fall. Jag försöker på alla sätt som går att intala mig själv att det kommer lägga sig när jag har sovit ut, men jag bara gråter.
Ca 22:00 : Tårarna är slut men ångesten är kvar. Jag tar en sömntablett som egentligen är svag och förmodligen inte hjälper men det kanske lugnar mig lite. N får också en. Vi somnar någon gång runt 23:30 och jag har fått höra att man inte drömmer något efter lsd, men drömmer enbart mardrömmar. Tex att jag blir mördad.
Vi vaknar vid 10 och mår väldigt bra. Jag har ingen ångest, inte bakfull. Jag ångrar inget men jag råder alla som vill testa att se till att du är psykiskt stabil. Tänker du ändå testa så ha en sittare och/eller benso eller antipsykotisk medicin. Vi hade ingen sittare eller medicin och det ångrar jag. Min ångest hade inte varit så brutal om jag fick samtala med en nykter person under trippen eller hade medicin tillhands när det var som värst.
Var försiktiga <3
Dos: Osäkert
Ålder: 19 Kön: Tjej Vikt: 58
Tid: Ca 12 h
Utvärdering: 6/10
Jag hade läst på om LSD i ungefär 1,5 månad. Jag hade läst om både de negativa och positiva effekterna och visste att psykiskt instabila personer inte ska ge sig in i den här världen. Men hur farligt kunde det vara? Nu i efterhand ångrar jag inget men det är inget att leka med. Jag har aldrig mått så dåligt som jag gjorde under de här timmarna och då har jag varit med om en del i min barndom som satt sina spår.
Ca 10:00 : Jag och N tar 1/3 av varsin lapp. Han vi köpte av sa att en lapp var på 300ug men det stämmer inte, dock ville vi inte chansa ifall det stämde. Därför tänkte vi att ”Äsch i värsta fall fyller vi på”. Efter att vi har lagt de på tungan drar vi ut. Vi går en bit medan vi leker med lapparna och när vi kommer fram lägger vi oss i snön.
Ca 10:30 : Nu har det gått 30min och vi har svalt lapparna. Det börjar redan bli tråkigt ute. Vi har satt på lugn musik men blir snabbt rastlösa och går därför tillbaka hem. Medan vi går hemåt känner jag hur jag är gladare än vanligt. Jag tycker att livet är enkelt och skrattar åt det mesta, men inget mer än det.
Ca 10:55 : Vi har varit hemma en stund och jag har aldrig varit såhär glad. Jag har tagit ecstasy innan men jag är lyckligare än jag någonsin har känt mig under ett rus på E. Jag som lider av ångest känner inte av en gnutta av den. Alla bekymmer har försvunnit. Jag känner mig så lätt! Jag hoppar runt av lycka. N är inte lika glad. Han känner sig ångestfylld men jag förklarar att en del gör det innan allt sätter igång.
Ca 11:30 : Vi ser fortfarande ingenting utan känner enbart saker i kroppen. N tycker att vi ska ta lite mer men jag insisterar att vi väntar tills det har gått 2h. Det här är en drog man ska ha respekt för. Du vill inte ta för mycket, utan hellre för lite.
Ca 12:00 : Nu har klockan slagit 12 och vi tar ännu 1/3 av lappen. Jag känner mig inte så nervös längre utan är väldigt exalterad!
Ca 12:30 : Det tar inte länge alls innan jag ser hur handtaget på garderoben svävar och jag blir riktigt exalterad! Hur kan hjärnan skapa det här? Allt ser så coolt ut. Jag drar handen framför mig och ser hur jag ser det i slowmotion. Mitt leende når mina ögon samtidigt som jag nästan skriver ”KOLLA!!” till N som först ser lite rädd ut. Han ser min hand och hans ögon spärras upp och blir jätteglad. Jag som har läst en del vet att det här är något som händer men han visste inte om att man såg det i slowmotion.
Vi har gjort en lista på saker vi ska göra och en av sakerna är att vi ska kolla på trippy videos. Jag har sparat en del och trycker upp en av dem. Det är en person som filmar byggnader och det här är bland de coolaste jag har skådat. Man åker in i videon på ett otroligt sätt som är magiskt! Det blir nästan 3D.
Ca 13:00 : Nu börjar obehaget krypa fram. Det känns konstigt i hela kroppen och att byta rum funkar inte. Jag har läst på om exakt hur man ska göra, massvis med tips men inget funkar. Jag förstår nu att psyket måste vara i perfekt form för att du ska kunna må bra under trippen. Men det är försent. Det är bara att stå ut.
N tycker att mitt ansikte ser obehagligt ut och vill typ inte kolla på mig.
Ca 14:00 : Vi går ut på verandan för att röka (vanliga cigaretter) då det brukar lugna nerverna. Det hjälper litegrann. Att få se den riktiga världen utomhus, lite människor och röka får mig att inse att ”Det kommer gå bra”. Jag märker att musklerna inte är med mig här. Benen viker sig lätt och jag känner inte ens cigaretten i handen. Något coolt är det ändå med det hela. Man ser allt in i minsta detalj! Hur cigaretten bränns neråt mer och mer.
Ca 15:00 : Vi har lagt oss i soffan. Musiken är avstängd då den bara ger mig ångest och ledslingan i sovrummet ger mig extrem ångest. Dagsljuset är skönt samtidigt som det är starkt för ögonen. Det värsta är dock att man aldrig hittar en skön position. Det kryper i hela benen och det känns som att ingen kroppsdel egentligen tillhör mig. Jag tänker inte på min kropp som min, utan som små världar. Hjärtat är en egen värld medan benen är en värld. Tanken att hugga av de kommer då och då men jag är så medveten att jag bara skrattar bort den. Högra armen är inte alls min vän idag. Musklerna fungerar inte. Jag måste hålla i mobilen för kung och fosterland för att ens orka. Hur orkar folk ens göra något när de tar lsd? Man blir som en zombie.
Vi har intressanta konversationer. Varför är vi här? Varför bryr vi oss så mycket om andra? Man hur stor världen är och hur små vi människor är. Det är det bästa med lsd. Man inser så otroligt djupa saker. Saker som jag nu i efterhand inte riktigt kan förstå. Minnet är dock inte helt med. Ena sekunden kan jag inte komma ihåg att jag ens var rädd för lsd och ena sekunden tappar jag bort mig i en dröm. Det är lite läskigt.
Ca 17:00 : Jag har fått i mig mat men är fortfarande hungrig och vi drar oss mot affären. Vi är höga som hus och jag skrattar åt precis allt, men vafan! Man måste ha mat. N är lite nojig men det är bara att titta neråt och vara självsäker. Det tar ca 5 min till affären men det känns som 10 år. Jag svettas ihjäl och glömmer ibland bort att vi ens är här. Men det går bra!
Det är först när jag gör maten som jag inser att jag känner inte av värme. Jag tar en tugga av den i vanliga fall SVINvarma maten, men nu är den nästan kall. Lsd ger en superkrafter! Den är dock ganska äcklig och åker ganska snabbt ner i sopporna.
Ca 18:00 : Nu börjar allt komma tillbaka. Det är dock här det går utför som mest. Vi tar lustgas. Jag vet att det kan vara jobbigt under tiden man är som högast men nu är vi ganska okej. Lustgasen som i vanliga fall sitter i 10 sekunder, sitter i bra mycket längre. Det är lite läskigt i början men vi fortsätter ändå. Jag tar dock ganska mycket mer än N och därför kommer han tillbaka till verkligheten snabbare än mig.
Ca 20:00 : N är helt tillbaka, förutom att huvudet bränner sönder och att titta är påfrestande för ögonen. Det känns som att huvudet ligger i en fritös. Jag har dock hallucinationer kvar och nu börjar jag dessutom få brutal jävla ångest. ”Tänk så hamnar jag i det här för alltid?!” ”Det är nu jag måste ta mitt liv för jag orkar inte med det här”. Jag gråter så mycket att N blir orolig. Jag kan inte prata utan gråter och gråter och gråter. Jag känner mig livrädd för allt. N kan inte ens lämna mig utan att jag gråter av rädsla. Mörkret gör mig livrädd, allt gör mig livrädd! Vafan gör jag nu?!
Det är nu jag inser att man ska inte leka med lsd. Har man ett svagt psyke så kan det sluta i självmord i värsta fall. Jag försöker på alla sätt som går att intala mig själv att det kommer lägga sig när jag har sovit ut, men jag bara gråter.
Ca 22:00 : Tårarna är slut men ångesten är kvar. Jag tar en sömntablett som egentligen är svag och förmodligen inte hjälper men det kanske lugnar mig lite. N får också en. Vi somnar någon gång runt 23:30 och jag har fått höra att man inte drömmer något efter lsd, men drömmer enbart mardrömmar. Tex att jag blir mördad.
Vi vaknar vid 10 och mår väldigt bra. Jag har ingen ångest, inte bakfull. Jag ångrar inget men jag råder alla som vill testa att se till att du är psykiskt stabil. Tänker du ändå testa så ha en sittare och/eller benso eller antipsykotisk medicin. Vi hade ingen sittare eller medicin och det ångrar jag. Min ångest hade inte varit så brutal om jag fick samtala med en nykter person under trippen eller hade medicin tillhands när det var som värst.
Var försiktiga <3
