Global Inflation står för dörren.

Så du tror att det bara är "resursutnyttjande" som styr KPI-inflation? Var det högre "resursutnyttjande" som gjorde att Venezuela fick hyperinflation? Eller Zimbabwe? Eller Tyskland efter första världskriget? Eller berodde det på ökad penningmängd?

Hela idén med "NAIRU" är ju minskad arbetslöshet ger ökad köpkraft vilket ger högre inflation men tänk om denna "köpkraft" istället ökar med hjälp av pengar från himmelen? Tror du inte detta har samma effekt i så fall som ökad "resursutnyttjande"? (Samma princip gäller även i ökad skuldsättning)

Nej eftersom det är ditt påstående så får du argumentera varför det inte kan bli KPI-inflation utan ökat "resursutnyttjande".

Du tycker inte den jämförelsen är lite väl krystad?
Du har inget exempel på en utvecklad ekonomi i modern tid? Detta är ju inget nytt experiment för i år eller förra året. Jag har exempel på motsatsen, Japan.

Om det är något de senaste typ 15 åren har lärt oss är att de gamla nationalekonomiska teorierna inte verkar stämma längre. Kanske beror det på ökad globalisering, digitalisering etc. Varför fick inte USA inflation när arbetslösheten understeg deras NAIRU, Trump sänkte skatter, FED tryckte nya pengar etc? Varför fick inte Sverige inflation när Riksbanken hade minusränta under den hetaste högkonjunkturen på decennier? Hög inflation kan säkert komma i framtiden, men nationalekonomin ser ut att vara i ett desperat behov av nya förklaringsmodeller.

För att KPI ska öka måste ju stimulanserna för det första användas för konsumtion, sen ge ett efterfrågeöverskott i en storlek som inte har synts på decennier. Rätt osannolikt i och med världen backat rejält sedan 2019.

Du nämner att gamla nationalekonomiska teorierna inte verkar stämma längre men anser att NAIRU är valid?

Som du själv skriver "varför fick inte USA inflation när arbetslösheten understeg NAIRU". Jo för att idén om jämviktsarbetslöshet är felaktig/korkad/idiotisk.

Du säger ju emot dig själv.



Vad har detta med din "NAIRU" att göra? Då kan man lika bra säga att när arbetslösheten sjunker och köpkraften ökar så blir det först inflation när dessa arbetare använder dessa pengar för konsumtion vilket betyder att tesen om "NAIRU" blir helt felaktig. Du säger ju emot dig själv.

Förstår att du tycker det blev snurrigt. Min poäng är för välutvecklade länder verkar gängse nationalekonomiska teorier (penningmängd, NAIRU, repo-ränta etc.) de senaste 15-20 åren ha ett svagt samband med KPI. Jag anser därför man bör vara ödmjuk med att förutsäga "global inflation står för dörren". Hade önskat att ledande nationalekonomer hade gått ut och sagt det verkar vara mer komplicerat nu, vi vet faktiskt inte.

Vi har haft ökade "konsumentpriser" men det har inte visat sig i KPI utan i lägre löneökningar etc istället.

Genomsnittsmånadslönen 1971 i guld motsvarade c:a 600 gram guld, idag skulle motsvarande månadslön om man hade fått det i guld varit 288 000 kr.

Effekten av FIAT-pengar har varit "devalveringar" av löne/arbetsinkomster istället för KPI-inflation. Hade vi enbart behållit vår lönenivå jämfört med 1971 så hade vi haft en genomsnittlig månadslön om 288 000 kr dvs runt 8 ggr högre. Effekten av detta är att arbetar till medelklass bara får en liten del av tillväxten i ekonomin medan kapitalägare bara blir relativt rikare och rikare.

Då tillväxt generellt sätt verkar deflaterande på en ekonomi så är ett inflationsmål om 2 % med KPI som måttstock direkt bedräglig. Säg att tillväxten har en deflaterande effekt om 6 % och riksbankens mål är om 2% inflation så säger vi att riksbanken ökar antalet pengar med 8% för att få denna inflation (bara för att exemplifiera på ett enkelt vis). Då fackförbunden räknar med 2% inflation så ställer dessa krav om 3% så deras medlemmar får "reallöneökningar" om 1%. Av 8% nya pengar så tillfaller 3% löntagarna/arbetarna medan 5% tillfaller kapitalägare/inflation i kapital. (Obs extrem förenklat exempel)

I ett sådant system så kommer arbete för varje år tappa i värde jämfört med kapital. Att äga blir allt viktigare jämfört med att producera/va innovativ/arbeta hårt osv osv.

Inte konstigt att vi får massa "bubbeltrådar" etc på FB under ett sådant system.

Det stora problemet i ekonomin är just att vi använder KPI för att försöka styra ekonomin. Bankmän gör vad bankmän alltid gjort. Lever på andras individers produktivitet/slit genom att rigga systemet till deras fördel.

Edit: Läste igenom mitt inlägg och var lite hoppigt, kan försöka förtydliga efter jobb!

Vi har inflation men vi mäter den inte eftersom fastigheter inte ingår i KPI korgen, inte heller aktier.
Boendekostnader däremot.
Inflationen syns i våra fastighets och företagspriser.

Nej.

Försäljningen i nyproducerade bostäder är inte speciellt stor del av BNP. Skulle det blir något felestimat där så syns det inte ens i 3:e siffran i KPI.

Man har med boendekostnad, och där är ränta på köpeskilling med. Där får man med effekt av att folk säljer begagnade bostäder till varandra till de priser det nu blir. (Det kan man sannerligen fråga sig om det skall vara med).
Skulle nu bostadspriserna dra iväg så ökar det KPI.


Skulle penningvärdet minska så kommer det synas i KPI. Allt annat är helt verklighetsfrånvänt.

De som orerar om att ökad penningmängd skulle påverka något har inte förstått att velocity faller. Spelar ingen roll att penningmängden ökar om hushållen/företagen minskar ned på användningen av sina pengar.
Omsatt M1 ökar ytterst lite.

Hur marknadskrafterna fungerar är naturlagar och är ingenting som ändrar på sig.

Ditt problem, och du delar det med miljoner andra (och det känns tryggt för dig) är att du definierar inflation lika förljuget som den överhet som ställer till med den. USA har hög inflation, vi också, men du och alla andra envisas med att definiera den som det bedrägeri den är.

Vad lånar pengar till? Främst till bostäder.

Du ljuger alltid.

USA fick ingen ökad inflation när arbetslösheten skönk. Jag antar att det beror på att de som kom i arbete kom in i skitjobb som nolltimmarskontakt med minimilön och helt enkelt inte kunde betala särskilt mycket.

Inflationen drivs delvis av ökade inköpspriser men mycket beror på hur mycket folk kan betala. Om en vara plötsligt kostar mer i inköp men folk inte kan betala mer så ersätts den med något enklare. Vi ser detta i hur Sverige beräknar KPI, substitution används frekvent, delvis för att manipulera KPI.

Hella systemet hur man räknar inflation är ju dock riggat för dölja inflationen.

Den strösta scmen i den är hur de räknar CPI
What's in the CPI Basket?
https://www.thebalance.com/consumer-...lation-3305735

Där tar man varor och des priser men saken är att man viktar olika grupper och den viktingen kan man ju justera så tillåggnar som ökat i pris viktar man ner...

Eller så byter man ut en produkt när den på grund av kraftig prisökning substitueras för en annan. Rusar ris 1000% så köper folk pasta istället och vips så var ris inte längre en del av KPI-korgen och ingen KPI-ökning behöver registreras.

Det som dock är mest uppenbart och något som de på SCB själva tar upp är teknikutvecklingen där t.ex. telefoner konstant sänker KPI med ett par tiondelar eftersom de förbättras varje år.

Ett mer träffsäkert mått på inflationseffekter skulle se mer på den lokala ekonomin (produkter och tjänster) samt även ta med tillgångar. Teknisk utveckling, låga löner i Asien, oljepriser, valutaeffekter, tullar och annat borde inte tas i beaktning för att mäta inflation i Sverige.