Helt ärligt nu, vart finns den riktiga vänsteroppositionen?

Det kan inte ha undgått någon att vänstern i Västvärlden sedan 1990-talet gått allt mer från att varit antiglobalistisk, antiimperialistisk och antietablissemanget till att idag mest slåss för ickefrågor som identitetspolitik, symbolpolitik och att vara allmänt jobbiga. De är också extremt självförhärligande och använder alltid begrepp för att höja upp sig själva som exempelvis "woke" i USA och "medveten" i Sverige och i allmänhet verkar de se sig själva som moralistiskt överlägsna alla andra och lite finare och lite smartare än gemene man. Deras retorik är manipulativ där de använder stigmatiserande begrepp för att tysta motståndare och drar sig inte heller för att ropa på censur så fort något inte faller dem i smaken. Denna typ av vänstermänniskor är ju extremt lätta att känna avsky mot, det tror jag de flesta är överens om, till och med andra typer av vänstermänniskor.

Men nu till saken: Jag är själv klassiskt liberal, men jag uppfattar att bakom denna pryda fasad denna typ av vänstermänniskor uppvisar där de kallar sig för socialister döljer sig en liten liberal. För i slutet av dagen verkar dessa människor inte vara emot kapitalismen eller frihandeln utan verkar istället bejaka den. De verkar faktiskt vara så att de flesta av denna typ av vänstermänniskor inte ens är socialister utan liberaler, men har valt att kalla sig vänster eftersom de anser att om man identifierar sig som vänster är man god och fin. Detta är något jag är väldigt bekymrad över för jag tycker verkligen att min egen ideologi behöver opposition för att den inte ska kunna härja helt fritt. Vi ser ju hur liberalismen idag i praktiken är den allenarådande politiska ideologin som alla partier från höger till vänster förhåller sig till. Detta har lett till att liberalismen nu för tiden håller på att spåra ur med allt för stora klasskillnader och allt för mycket makt åt den privata sektorn. Jag anser att liberalismen är den bästa samhällsideologin, men jag vill att det alltid ska finnas en opposition mot den så att den inte spårar ur. Visserligen har vi högerpopulismen som gjort motstånd mot liberalismen på ett rätt omskakande sätt, men ändå är högerpopulismen inte en ideologi som på allvar utmanar liberalismen i sina fundamentala delar. Den enda ideologin som idag finns tillgänglig som faktiskt går i polemik mot den liberala ekonomin är just socialismen, men socialismen är som sagt idag en rörelse som bara består av en massa medelklasshippies som bara går runt och är medvetna om strukturell rasism osv.

Så nu undrar jag var den riktiga oppositionen mot liberalismen finns? Finns den bland socialister eller är det som jag uppfattat det att socialismen idag blivit kidnappad av en massa manipulativa narcissister? Och ni som är vänster men inte identifierar er med den "medvetna" vänstern jag tidigare beskrev, hur ser ni på detta? Anser ni att jag har rätt eller tycker ni att det jag säger är helt galet?

MVH

Så du är socialliberal, inte klassisk liberal, som du skriver?
Klassisk liberalism förespråkar individens frihet och ansvar, en liten stat som inte i onödan lägger sig i medborgarnas val, utan endast löser det marknaden eventuellt inteklarar. Laissez-faire, typ.

En socialliberal (tänk Prussiluskan) vill lägga andras liv tillrätta, få dem att göra som hon tycker är bäst, och tillåter inte gärna oliktänkande.
Så vilken liberal är du, som tycker 'den privata sektorn' har för mycket makt i ett samhälle med ett skattetryck på nästan 50%, dvs hälften av det vi producerar hanteras av politiker?

Jag är, som jag sa, klassiskt liberal. Tycker dock att vi ska ha en välfärdsstat som garanterar vård, utbildning och rättsväsende. Detta är dock ingen klassiska liberaler måste motsäga sig, men jag vill ändå påpeka det. Jag är emot skattetrycket på 50%, utan tvekan och menar på att staten många gånger slösar pengar på lyxprojekt och onödigt skit som inte tillhör statens kärnuppdrag. När jag pratar om den "privata sektorn" menar jag intenationellt och inte enbart i Sverige där exempelvis techjättarna håller på att skapa ett ohälsosamt monopol. Kan vi diskutera det jag i sak vill diskutera nu istället för mina åsikter?

Ja, men det är ju lite svårt att diskutera eventuell opposition mot en liberalism om vi inte vet vilken.
Att kalla t ex L eller C för liberaler, när det vill ta hälften av våra pengar, och styra det mesta vi gör, blir ju lätt bisarrt.
Och nej, woke-vänstern är inga liberaler, de vill också styra och ställa över alla andra.
Live and let live, laissez-faire är vad liberaler säger. Vi måste reglera, är vad resten av politikerna säger. Alltså är de inte liberaler, ingen riktig liberal vill bestämma över någon annan än sig själv.
Så vad vill du diskutera, att folk som kallar sig liberaler men ändå vill bestämma över dig är liberaler eller vanliga vänstermuppar?

Och jo, det finns åtskilliga liberaler som inte anser att vi behöver en 'välfärdsstat' som för andras pengar garanterar vård eller utbildning. De flesta klassiska liberaler skulle hävda att detta sköts bättre privat. Förespråkare av en svullen välfärdsstat som med skattepengar sköter allt möjligt som marknaden kunnat fixa, brukar kallas socialliberaler, inte klassiska liberaler.

Och inga naturliga monopol är av ondo, enbart de som finns pga lag, dvs statliga monopol. Ett naturligt monopol hålls nämligen i schack av marknadskrafterna, det lärde man sig på första kursen i ekonomi (såvida man inte läste på Södertörn).

Skulle gissa på att målet faller på deras egna goda värderingar, och inte är genomförbart under rådande förutsättningar. Således sysslar den riktiga vänsteroppositionen med annat, tills att målet blir genomförbart.

Lästips för att få begreppen på plats: https://sv.wikipedia.org/wiki/Klassisk_liberalism

[quote]Den klassiska liberalismen skiljer på stat och samhälle: staten innebär tvång och våld (som ofta anses fullständigt godtyckligt utövat), medan samhället innefattar alla frivilliga överenskommelser. För att upprätthålla individens "negativa" rättigheter, bör den statliga verksamheten begränsas till polis-, militär- och domstolsväsen. En sådan minimal stat brukar benämnas nattväktarstat.[quote]

Passar nog bättre här

Politik: inrikes --> Liberalism och anarkokapitalism
/Moderator

Då är du socialliberal.
En klassiskt liberal har ingen acceptans för att staten plundrar och omfördelar som socialister. Något som du uttryckligen säger att du vill.

Vem har monopol?
Var är du hindrad att starta konkurrerande verksamhet?

(Att grunna på. Hade världens bilindustri ett sådant oligopol att det var omöjligt för en ny konkurrent att etablera sig. Finns Tesla?).

Häv inte ur dig en massa stolliga åsikter om du vill slippa få kommentarer på de. Lite enkel kausalitet förstår du väl iaf.

Det fanns mycket antiimperalism inom vänstern på 70-talet.
Och antiglobalism. Multinationella företag kallades bläckfiskar. (Konservativa var också missnöjda med multinationella företag).
Kvinnorörelse fanns då också. Googla på grupp 8.
Fanns ingen hejd på vansinnigheter.
Det som ändrats med tiden är dock att man inte lika innerligt hatar småföretagare som man då gjorde. Då sågs de som samhällets fiender nr 1.

Skitbeteende av den typen hittar du i alla politiska läger. Det är mer kopplat till individ.

Nja, du saknar lite människokännedom.

* Vänstertomtarna är inte det minsta liberala. Liberalism och socialism är varandras diametrala motsatser. Vänstertomtarna vill inte ta bort offentlig sektor och sänka skatten till 5%.
Tvärtom så kan dom tänka sig att ÖKA offentlig sektor. Ha MER statlig/kommunal verksamhet.

* Men vänstermänniskor liksom konservativa mfl är genuina hycklare.
Dom har inga som helst problem med att profitera på den liberalism dom hatar.
Som du kan se har dom alla mobiltelefoner, datorer, spelkonsoler, stora TV, netflix-abonnemang, osv.
Detta har man inte i vänsterns Nordkorea. Där råder stagnation. En konsekvens av såväl socialism som konservatism.
En hederlig vänstermänniska eller konservativ hade sagt blankt nej till dessa liberalismens frukter.

Nej. Det är enklare än så.
Dom gillar tanken med socialism. Men är för korkade för att förstå konsekvenserna av socialism.
Och så gillar dom de produkter/tjänster som liberalism leder till. Men tror i sin enfald att dom kan få såväl levnadsstandard som varor och tjänster med socialism eller konservatism.

Och dom är direkt ovilliga att ta in information om konsekvenser. Man slår dövörat till då det är negativa konsekvenser.

Lite överdrivet kan man säga att dom vill köra en bil men vill inte höra talas om att man måste tanka bilen och betala bensinen. (Just detta har dom förlikat sig med, då de växt upp med den konsekvensen. Och den är dessutom väldigt påtaglig. Men konsekvenser av förd politik är mer komplex och då kan dom kasta sig ut i förnekelse).

Det är tvärtom. Det är socialism som råder. Bara titta på skattekvoterna i OECD-länderna. De kan du se som ett mått på socialism.
Västvärldens problem nr 1 är för hög grad av socialism.

Det är svårt att hitta ett liberalt land. Men får tala om grader. Och bland de mer liberala länderna hittar du Singapore med en skattekvot på 14%. Fram till år 2000 kan man säga att Sydkorea var lite föredömligt med en social expenditure på endast 5%. Sedan blev man mer socialister och ökade på den till 10%. Så dämpades naturligtvis tillväxten som en konsekvens.
Dock är 10% väldigt mycket bättre än t ex socialistiska Sverige med 28%.

Det du kallar klasskillnader är en konsekvens av liberalism.
Folk får ju bestämma själva hur dom vill göra med sina inkomster. Spara och bli rikare. Eller slösa och vara fattig.
Kan man inte acceptera att folk får bestämma själva, utan vill vara förmyndare, då är man socialist.

Kan du inte acceptera att folk får bestämma själva, och konsekvenserna med det, så är du inte liberal.

Den finns bland socialister och konservativa. (Sk nationalister är en union av dessa).
Båda dessa vill organisera samhället så att stagnation råder. Generellt är dom motståndare till att folket för bestämma själva. Dom kan inte heller acceptera meritokrati. Framförallt inte konservativa. Att någon från en underordnad familj kan bli VD för att stort företag går emot deras gudomliga ordning. (Just detta kommer konservativa att protestera mot. Eftersom det låter illa. Men det är en konsekvens av konservatism).

Socialister drivs dessutom av en genuin missunnsamhet och girighet. Den tror jag inte finns lika mycket hos konservativa. Socialister vill HA värdet av andras arbete och kan inte acceptera andras framgång. En socialist kan inte acceptera att få det bättre om någon annan samtidigt får det ännu bättre.

Då är jag väl Socialliberal då... Om sanningen ska fram är jag faktiskt inte så överdrivet förtjust i att sitta och dela in mig själv i ett fack inom liberalismen utan det enda jag tycker är att vi ska ha ett liberalt samhälle baserad på en stark välfärdsstat då välfärden är en investering i medborgarna. Detta är egentligen inte något speciellt konstigt eftersom också Adam Smith var för återinvesteringar i samhället.

Hur som haver så ja, det finns en massa idioter inom alla politiska åsikter och det är inget unikt för vänstern. Konservativa har också dem en massa stolpskott som tror på både det ena och det andra skitsnacket om New World Order och dylikt. Min poäng är dock att såna som påstår sig vara socialister idag inte ens är socialister utan bara är det till namnet och därmed är de inte heller något hot mot liberalismen. Och min utgångspunkt är alltid att det ska finnas en opposition mot en ideologi så att den inte blir det hegemoniska ideologin i världen.

Det är väl ganska tydligt att det idag är "extremhögern" som utgör opposition mot den förhärskande ideologin, oavsett vad du vill kalla den.

Håller med ovanstående skribent. SD och AFS kan man väl klassa som höger, de är ju i mångt och mycket invandringskritiskafolkpartister. Tror inte man kan säga detsamma om NMR dock, som faktiskt kallar sig för (national)socialister.

Vänstern är en slags kontrollerad opposition. Den hotar inte längre systemet, den bara belyser att systemet inte lever upp till sina ideal och kritiserar detta. Detta hjälper systemet att modifieras och bli "bättre".