Citat:
Citat:
Vart hittar du de särreglerna?
Man kan absolut ange sitt önskemål i testamente, det anges som exempel i motioner och förarbeten, exempelvis (NJA II 1995 s. 308):
Citat:
Ett förbud mot tagande av biologiskt material efter döden kan lika väl som ett medgivande också antecknas i ett testamente.
Utgångspunkten för att genomföra en transplantation är den avlidnes vilja, vilket framgår av 3 § transplantationslagen. Har man villkorat donationen till en person och i övrigt motsatt sig donation saknar man rätt att att transplantera organet till någon annan. Om du vill donera ett livsnödvändigt organ till en anhörig så riskerar rimligtvis den anhörige att avlida. Skulle en läkare vägra genomföra transplantationen till en anhörig skulle man alltså låta denne avlida utan något rimligt skäl.
Doktrinen stödjer även den mina påståenden, Charlotte Lönnheim skriver i kommentar till rättdatabasen Karnov till 3 § transplantationslagen:
Citat:
Den avlidnes medgivande kan vara generellt eller avse ingrepp endast för något visst ändamål eller vara begränsat på annat sätt. Ett skriftligt medgivande kan ges formen av ett donationskort. Det kan även lämnas i ett brev eller annat meddelande. En person kan också ge uttryck för sin inställning till donation av biologiskt material genom anmälan till Socialstyrelsens Donationsregister,
Återigen, din anhörigs läkare är antingen ute och cyklar eller så har denne missuppfattat frågan.