Citat:
Ursprungligen postat av
NollFemNollFem
1 § Denna lag gäller köp av lös egendom.
Finns ingen särskild lag som reglerar köp av tjänster två näringsidkare emellan. Avtalet (för ett sådant finns väl?) är det som i första hand reglerar förhållandet.
Men du har ändå delvis rätt iom att KöpL ändock kan ge vägledning trots att den inte är direkt tillämplig.
Det är helt rätt. Jag missade den detaljen, men jag tror ändå att den kan ge vägledning som påpekas.
Då är det helt enkelt den mer generella avtalslagen som fungerar som en fall back-lag som är relevant lagrum och dess
paragraf 36:
Citat:
36 § Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.
Man skulle kunna hävda att en konkurs omfattas av "senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt" och att det är oskäligt att tvingas leverera en tjänst till ett konkursbo där ens fordran kommer att bli oprioriterad (dvs. obetald).
Men som har påpekats, det finns väsentliga saker att fundera på:
Hur ser det ingångna avtalet ut? Finns det på papper till att börja med?
Har någon form av delbetalning redan skett?
Det hjälper inte heller att avtalslagen skrevs ungefär samtidigt som Titanic förliste och att mycket av dess nuvarande bestämmelser är formade kring praxis.
Ingen här kommer att kunna ge ett glasklart svar, mer än att din vän i alla fall inte utan vidare ska utföra sin tjänst utan någon form av säkerhet.