Repetera gymnasiematte

I höst ska jag börja på en civilingenjörsutbildning, och innan dess hade jag tänkt försöka repetera matten från gymnasiet. När jag börjar plugga så kommer det vara över två år sen jag räknade matte senast, så kunskaperna behöver verkligen borstas av. I gymnasiet läste jag t.o.m. Matte E och fick följande betyg:

Matte A-C: MVG
Matte D: VG
Matte E: G

Så jag har hittills inte haft några större problem, fast jag blev lite less mot slutet. Vilket tror ni är bästa sättet att repetera? Jag sökte in förra året, men påbörjade aldrig utbildningen. Då fick jag ett repetitionshäfte, men det kom inte förrän antagning var helt klar, och det var ganska sent vad jag kokmer ihåg. Vet även att jag fick hem erbjudande från KTH om att gå nån distanskurs på nätet, men jag är lite skeptisk mot nätutbildning. Någon som har bra erfarenheter? Jag funderade på att läsa nån sommarkurs ett tag, men det är jag väl lite sent ute för nu.

Jag kan bara tala av egen erfarenhet: läste 5 poäng KTH-internetmatte och den hjälpte mig inte det minsta, skulle förberett mig genom att köpa den riktiga kurslitteraturen och börja läsa i förhand istället.

Men i slutändan verkar det som att förkunskaper inte spelar så stor roll. Högskolematten är väldigt intelligensberoende. Spelar ingen roll om du har dödkoll på alla integrering/deriveringsregler, all trigonometri och komplexa tal, är du inte påtagligt mycket mera matematiskt lagd än de flesta kommer du ändå få det jävligt hårt eller misslyckas. Så: förbered dig hyfsat mycket och kör hårt!

Jag var underkänd i Ma E på gymnasiet, något som jag nu försöker reparera. Jag har två kapitel kvar att göra innan den 4:e juni eller något. Jag har inga problem med matte om jag bara följer med från början och största anlednigen till att jag blev underkänd var att jag helt enkelt inte pallade bry mig där och då. Låt säg att jag nu mot all förmodan fixar ett G i Ma E och kommer in på civ ing datateknik i höst, kommer jag vara helt fucked där ändå? Jag har en hel del luckor i min matematik, saker som jag helt enkelt snappade upp. Har jag någon chans eller är det lika bra att gå med i Främlingslegionen direkt?

Kolla in www.edukator.se om du är lite desperat och vill betala några tusingar för en femdagarskurs!

Nej, det är långt ifrån säkert att du är "fucked". Allt beror på hur du är lagd. Du kommer att få ligga i rätt bra för att ha en chans dock. Jag hade samtliga rätt på alla matematik-NP i gymnasiet. "Fucked" blev jag inte på högskolan, men det var bedrövligt jobbigt, fick plugga så till den milda grad att jag gick ner mig i en depression. Förutsätt INTE att du kommer ha tid med några sidosysslor alls under det första året. Plugg långt in på nätterna och fyra timmars sömn typ..

Titta på detta kanske: http://www.mai.liu.se/TM/repetition/repetition.pdf

Är detta verkligen sant? Jag har MVG i Ma A-C, Fy A-B och ligger på MVG i Ma D-E - men det är snarare på gammalt hederligt hårt arbete jag lyckats uppnå detta än att jag skulle vara speciellt över normalbegåvning på matematik/logik. Kommer jag vara helt fucked om jag börjar på civ ing teoretisk fysik eller typ elektroteknik?? Går det bara massa glasögonormade logikgenier där??

tror fan eg inte man behöver repetera särskillt mkt, skulle vara allmänt lite grundläggande algebra. Finns en del i min klass som fortfarande gör misstaget att sätta (a+b)^2=a^2+b^2 etc. Sånna saker ska sitta men annars tror jag du kommer läsa såpass mkt att det inte spelar nån roll vad du kunde i gymnasiet.

Det där är såklart väldigt olika från person till person. Jag upplever inte att folket här (teknisk fysik) är särskilt mycket mer än normalbegåvade. Förståelse är inte ett måste men underlättar naturligtvis avsevärt

På första matteföreläsningen sa föreläsaren ungefär "Till att börja med kommer vi att gå igenom all matematik ni lärt er under 12 skolår. Detta tar ungefär 1 vecka", och sen öppnade han med att bevisa att (-1)*(-1) = 1


Det kan imho vara värt att lägga ner lite extra tid på de första mattekurserna, det du lär dig där kommer att tillämpas i nästan alla fortsatta kurser.

Nej, det är ju precis det jag försöker säga. Det är ingen idé att du håller dig ifrån att söka i tron att du kommer vara fucked. Du måste pröva. Kanske får du det lätt för dig! Jag talar bara av min egen erfarenhet. Det jag vet såhär efter drygt 100p är att: hälften av de som gick i min nollegrupp pallade inte för trycket eller gick bet på kurser och hoppade av. Några tidigt, andra efter ett drygt år. För några dagar sen träffade jag en av dem i tunnelbanan. Han hade sadlat om och börjat på läkarlinjen istället. "En lång, fet, utdragen semester" var hans kommentar. "Inget stirrande på formler i 20 timmar sträck man inte fattar, plugga åtta timmar om dagen så är det lugnt..."

Edit, kanske ska lägga till att jag går Elektro på KTH.

Min bedömning är att det är förmågan att memorera som till stor del avgör ifall du tar dig igenom matten. Grundmatten som lärs ut på våra tekniska högskolor är enligt mig till stor del meningslös - eller åtminstone får ta för stor plats i utbildningsplanen. Kan du bara lära dig ett tiotal trigonometriska regler och lika många gränsvärden så är ett stort hinder avklarat. Sen nöter du in resten med extentor. Så gör minst 75% av alla som tar sig genom utbildningen, och fem år efter examen kan de inte taylorutveckla om så deras liv hänger på det. Däremot ska du kanske inte välja teknisk fysik eller teknisk matematik ifall du inte verkligen gillar matte, men det finns gott om andra program.

Edit: Var tänkte du plugga?

Jag? Lunds Tekniska Högskola.