Ljudinspelning som bevis i rättegång?

Som titeln lyder kan man använda ljudinspelning som bevis på rättegång om man exempelvis blivit misshandlad och man hör personen vara aggressiv? Vad är fördelar och nackdelar med ljudinspelning och kan de märka om det är redigerat?

Det fungerar ju vid våldtäkt så why not.
Och man kan märka om den är redigerad/klippt förhållandevis enkelt.

Fördelen är ju att den kan peka på att någon ljuger.

i våldtäksfallet jag tänkte på så hör man att hon säger nej jag vill inte, och då är det rimligt att anta att förövaren hörde det, även om han påstår något annat.

Du har ju redan postat en tråd om det här. Det bästa du kan göra om du vill ha hjälp är att faktiskt berätta exakt vad som hänt.

Just nu kan jag i princip bara svara: Ja, du kan använda ljudinspelning som bevis. Man kan använda vad man vill som bevis eftersom vi har fri bevisföring i Sverige.

Ja, man märker om en ljudinspelning är redigerad - och egenredigerade ljudinspelningar är usla som bevis.

Vill du använda ljudinspelningen så överlämna den oredigerad till polisen som utreder - ge notering på vilka tider på inspelningen som du anser är viktiga för ditt fall.
Utredaren kommer att plocka ut de delar som är viktiga för bevisningen och de presenteras för åklagare och ev domstol.

Ja, det kan man. NFC undersöker vid behov ljudfilen (för att konstatera sannolikheten för att det är GM som pratar, risken för att det är redigerat osv).

Det är bara att lämna till polisen. Du sköter inte din egna bevisning i brottmål, förutom i mycket specifika fall.

Kan man återskapa den ursprungliga ljudfilen efter att bitar har klippts bort? Eller är den informationen helt borta?

Det går inte att svara på den frågan utan mer information.

Fast om man plockar fram en ljudinspelning inför hovrätten efter att den varit dold under tingsrättens förhandling, om den skickas till en advokat kommer hen då skicka den till NFC innan den går till hovrätten eller hur funkar det?

Man ger den till polisen/åklagaren som för bedöma dess relevans. Anser åklagaren att den har bevisvärde skickar de den till NFC vid behov.

Bedömer åklagaren att den inte ska tas upp kan du prata med ditt målsägandebiträde som kan lägga fram den som bevisning, givet att ni biträtt åtalet. Har man inte tagit upp bevisningen i tingsrätten är det inte säkert att hovrätten godkänner den heller, utan då måste man ha haft ett skäl till varför den inte lagts fram tidigare.

Fast nu pratar jag om den tilltalade inte målsägande.

Då överlämnas det till försvarsadvokaten. Försvararen har då egentligen fyra alternativ:

1. Bedöma att bevisningen inte är till fördel för klienten och således inte åberopa den.
2. Begära komplettering från åklagaren. Åklagaren kan då antingen acceptera och skicka till NFC, eller avslå begäran (se då punkt 4). Detta har problemet att om bevisningen, efter granskning hos NFC, visar sig vara till nackdel för klienten kan försvararen inte "återkalla" bevisningen.
3. Begära kompletteringen från domstolen. Detta har problemet att om bevisningen, efter granskning hos NFC, visar sig vara till nackdel för klienten kan försvararen inte "återkalla" bevisningen.
4. Ge in materialet till NFC direkt. Detta har fördelen att försvararen kan strunta i att åberopa bevisningen om en visar sig vara till nackdel för klienten, men har nackdelen att försvararen/klienten får betala för NFCs tjänster på konsultbasis.

Fast kan försvarsadvokaten inte använda den direkt utan måste allting gå via NFC först?

Separat fråga: När är det försent att bifoga extra bevismaterial till hovrätten? Finns det något speciellt datum eller något man ska hålla utkik för eller gäller det tills dagen förhandlingen inleds?