Myten om hög inflation.

Den dagen du kan komma med någon substans bakom dina personangrepp och slagord kommer jag naturligtvis att beakta det.

Men så fort det börjar handla om att du skall konkretisera dina påståenden blir det alltid så att du är då för trött på diskussionen.

Varför har då bankerna en in/upp-låning?
Om dom nu kan skapa pengar ur tomma intet så är det bara att göra det i stället för att låna pengarna.
(Den här frågan är väldigt rolig för alla som förstår hur det fungerar. Men svammelmakarna får ett sammanbrott).

Jag är mycket väl införstådd i hur det fungerar. Och brukar förklara mekanismerna i grunden några ggr per år här.
Nu kunde man då tänka sig att folk då skull säga "aha, är det så det fungerar". Någon kanske gör det, men det finns ett ihärdigt gäng som kastar sig ut i förnekelse, kan inte komma med sakliga kommentarer utan producerar mest slagord och personangrepp.

Om folk säger att låntagaren och banken skuldästter sig mot varandra så stämmer det.
Ett sådan påstående skulle jag inte invända mot.

Men påstående är att bankerna skapar pengar ur tomma intet (och behöver inte låna in/upp lika mycket som de lånar ut). Och då har jag skäl att invända.
Och som i det här fallet när det påstås att bankerna skulle börja tjäna mer pengar om räntan höjs.
Med lika stor in och utlåning så finns inget skäl alls att räntenettot ändras. Eller att vinsten påverkas.

Om du kan visa att jag ljuger eller far med osanning får du gärna göra det.
(Rekommendation: Återge exakt vad felet är. Visa att det är fel med fakta och logik. Gör inte så att du länkar en textmassa och blint påstå att denna visar att jag har fel. Då har du inte visat något. Och vill du visa något som har med "skapar pengar" att göra måste du på ett entydigt sätt definiera vad "skapar pengar" skall betyda. Detta handlar om operationer som kan hanteras matematiskt/logiskt).

Vad var då felaktigheten?

Det dräller runt en massa folk (på det här forumet och annorstädes) som påstår att vi har högre eller till och med mycket högre inflation än vad som rapporteras av SCB. Egna påhittade inflationstal man slänger sig med varierar vanligtvis från 5 %, till 10 %. Ibland till och med ännu högre. Alltför sällan synar folk dessa knäppskallar men nu är det dags. Det är nämligen rent löjligt att vi skulle ha ens 5 % procent inflation och det är totalt omöjligt att vi skulle ha 10 % inflation. Detta innebär att SCB också måste ljuga om tillväxten. Antingen det eller så har vi genomlevt en depression utan historisk jämförelse. Och jag tänker inte på Corona här.

För att göra lite jämförelser skulle 10 år med första siffran innebära att vi just genomlevt en värre ekonomisk katastrof än stora depressionen. Om vi antar 2 % tillväxt så faller BNP inflationsjusterat nästan 30 % på tio år om inflationen är 5 %. Den andra foliehattssiffran, som är i rymdödleterritorium, skulle innebära aldrig tidigare skådad ekonomisk domedag. Med samma tillväxt på 2 % skulle inflationsjusterad BNP sjunkit nästan 60 % under 10 år om vi hade 10 % inflation. Värre än Hiroshima 1945.

För att göra det extra komisk kombinerar dessa dårar gärna sina inflationskonspirationsteorier med teorier om bubblor i det mesta. Det är bubblor i fastigheter, börsen är en enda bubbla, konst är bubbla, och råvaror är bubbla. Allt är bubblor utom guld och bitcoin.

Allt blir dyrare och sämre pga inflation enligt foliehattarna trots att vi idag får enormt mycket mer för pengarna. En smartphone för 1000 kr kan göra samma saker som prylar från en hel elektronikaffär gjorde på 2000-talets början. För en bråkdel av priset. Trots högre bensinskatt kör vi längre än nånsin per krona. Råvaror är ned 20 % senaste 30 åren mätt i dollar. Etc. Etc.

Frågeställningar
1) Hur mycket ljuger SCB om inflationen enligt forumets inflationsmytomaner? 5 % ? 10 % ? Ännu mer? Kanske har vi hyperinflation?
2) Ljuger SCB om tillväxten och i så fall varför? Om de inte ljuger genomlever vi en superdepression som myndigheterna mörklägger?
3) Hur kan vi ha en bostadsbubbla (eller bubbla på börsen) om vi har hög inflation? Är det inte bara inflationen som gör att priserna stiger?
4) Hur har dessa myter blivit så spridda? Är det Cornucopia och liknande foliehattar som populariserat de?

Då är vi överens om att inflation är ett ganska svårt begrepp att mäta och att man med KPI försöker komma nära även om det har sina brister.

Du nämner några brister och jag nämner några brister.

Eftersom det finns ett antal brister är "KPI-inflation" inte de facto till 100 % samma sak som inflation. Det är ett bristfälligt försök att mäta inflation.

Ja, det finns ett problem med det.

De exempel du tar upp viktas ned pga teknisk utveckling. Då är det rimligt att vikta ned dessa.

Om en vara vi verkligen vill ha blir dyrare så att vi tvingas välja ett billigare men sämre alternativ istället (gå istället för att åka bil) så ser det ut som att prisförändringen har minskat när den i själva verket har ökat.

Det är inte vad folk köper som är det väsentliga. Det är vad folk vill köpa som är det väsentliga.

Jag har gett dig källor, jag har överbevisat dig om och om igen och ändå finner jag att du skriver samma felaktigheter om och om igen. Saknar du förmåga att ta till dig ny kunskap?

Vad fan pratar du om för inlåning? Du kan ju inte bara skriva inlåning och tro att detta skulle vara något bevis på att banker inte skapar pengar.

Jag får väl anta att du pratar om säkerställda obligationer när du pratar om inlåning/upplåning? Efter de har skapat ett nytt lån så får de en tillgång och en skuld motsvarande de nya pengarna de har skapat. (En skuld till låntagaren och en tillgång i form av de nya pengarna)

Denna skuld som uppkommer (vid bolån) kan paketeras i en säkerställd obligation och när denna säljs så blir det "inlåning" men det är egentligen inte "inlåning" utan upplåning som kommer efter de har skapat nya pengar.

Som riksbanken skriver så skapar bankerna pengarna ur tomma intet. Om du är av en annan åsikt än riksbanken så får du fan argumentera för den. Inte bara luddigt om någon "inlåning" utan du får då precisera hur och varför denna inlåning sker och till vad.

Svammel.... Du invänder alltså mot riksbanken som i så fall har fel?

Varför börjar du svamla om ränta? Har jag skrivit något om ränta? Seriöst var har riksbanken fel när de säger att banker skapar dessa pengar ur tomma intet? Kom igen nu. Förklara eller sluta skriv.

Jag gav dig en vetenskaplig artikel av en ansedd nationalekonom som empiriskt bevisar att banker skapar pengar ur tomma intet. Jag gav dig en källa där riksbanken säger att banker skapar pengar ur tomma intet. En källa där Englands riksbank säger att banker skapar pengar ur tomma intet.

Att du påstår att banker inte skapar nya pengar. Det är felaktigheten. Men du får en chans att motbevisa detta så fram med källor/bevis att banker inte skapar pengar.

Vi har haft denna diskussion innan och du vet att du har fel om det nu är samma person som skriver men jag tror inte det då språkbruket samt kunskapsnivån verkar vara lägre än normalt.

Eftersom bara privatkonsumtion ingår så exkluderas mycket av kostnaderna för vård, skola och omsorg. Det gör ju att KPI ökar mindre eftersom inflationen är relativt hög i dessa sektorer som utgör en stor del av svensk ekonomi.

Man undrar ju också var SCB får vissa av sina prisuppgifter ifrån. Enligt KPI-statistiken så har hemförsäkring "bara" stigit med ca 70 procent de senaste 20 åren. Min premie har dock höjts med nästan 200 procent och jag är kund hos ett av de största bolagen. Har inte sett någon kvalitetsförbättring. Skulle vara intressant om någon annan kunde bekräfta min observation.

Jag har gett dig källor, jag har överbevisat dig om och om igen och ändå finner jag att du skriver samma felaktigheter om och om igen. Saknar du förmåga att ta till dig ny kunskap?

Nej, du har bara relaterat texter på slagordsnivå. Mer eller mindre flum.

Visa transaktionerna/operationerna som görs.


Om du inte ens förstår begrepp som förekommer i bankernas balansräkning borde du inte vara så stöddig. Hur kan du då göra anspråk på att begripa något.

Frågan jag ställde är obesvarad (som alltid).

Frågan är dessutom väldigt relevant för diskussionen. Du läste väl vad jag svarade på. Väl?
Om du inte gjorde det så bör du gå tillbaka och göra det. Och inte komma med svammel-kommentarer när jag refererar dit.


Emitterade obligationer brukar gå under upplåning. Men det må vara. Jag har inga som helst problem med att vi kallar bankens samtliga skulder till allmänheten för inlåning.


Varför går du inte igenom operationerna. Och visar att vare sig låntagare eller bank någon sekund är i obalans med skulder och tillgångar.


Jag har tidigare gått igenom precis alla transaktioner som sker när en låntagare lånar. Men då springer du och gömmer dig. För något svar kommer inte.


Se här hur du svarar när jag blir konkret och du inte kan vara kvar på slagordsnivå.


Återigen, läste du vad jag svarade på??

Det verkar inte så för hade du gjort det så hade inte inte frågat så enfaldigt.
Förstår du inte att du går in i en diskussion med ett kontext?
Svara på frågan. Om du kan?


Nej, det är inget vetenskaplig artikel.

Sedan kan man inte tala om att någon bevisar detta. Det är bara väldigt väl kända operationer som genomförs.

Låntagare och bank skuldsätter sig mot varandra. Det är vad som händer. Men det verkar du ha enorma svårigheter att ta emot.

Eller menar du på allvar att någon av låntagare och bank går med på att de får mer på skuldsidan än tillgångssidan?
(Det här kommer jag aldrig att få svar på. Det är alldeles för konkret).


Ja, jag har redovisat precis hur tagande av lån sker. Och du har levererat 0 kommentarer på det.


Jag har redovisat transaktionerna som sker och visat att båda sidors balansräkning påverkas lika.

Hur skulle jag då kunna veta att jag har fel?
Det är ju precis tvärtom.

Har du gjort motsvarande?
NEJ.

Så här skrev jag i ett svar tidigare i tråden, till en som (troligen) hade fått för sig att bankerna bara lånade ut och inte lånade in/upp. Och därmed skulle börja tjäna grovt om räntan steg:

Nej det hittas inte på några pengar. Den som tror det kan (för första gången i sitt liv) ta och titta i en banks balansräkning och grunna över varför bankerna har lika stor in/upp-låning som utlåning.

Då fick FredrichvonHayek en psykos. Och menade att jag hade fel. Tydligen hittar bankerna på pengar i hans värld. Och inte bara hans.

Tyvärr kan FredrichvonHayek inte konkretisera sig, utan bemöter allt konkret med "Svammel".

Men frågan kan ju vara lite intressant för en del. Jag brukar gå igenom hur det fungerar lite då och då. Och det kan vara dags igen. En del menar att inflation är ökning i penningmängd så detta kan vara relevant för tråden. (DrunkenZealot skyndade till med sin vanliga harang med personangrepp. Någon text med substans är inte aktuell för hen).


Antag att jag går in på banken och ber att få låna 10000 kr. Och banken går med på det.
När jag går ut därifrån har jag en skuld till banken på 10000 kr och en fordran på banken på 10000kr. (den senare manifesteras som 10000 mer på mitt transaktionskonto).
Min balansräkning har alltså ökat med 10000 på båda sidor.

För banken har också deras balansräkning ökat med 10000 kr på båda sidor. På tillgångssidan har dom sin fordran på 10000 kr på mig. Och på skuldsidan har dom skulden till mig på 10000 kr som redovisas på mitt transaktionskonto.

Här säger nu FredrichvonHayek att banken har hittat på pengar. Var är dessa påhittade pengar nu?
Och när hittades dom på?
Och vems balansräkning ligger de påhittade pengarna i? Och på vilken sida?

Den som vill hjälpa FredrichvonHayek får gärna göra det. (Jag tvivlar ju på att hen kommer klara av att komma med något sakligt svar).

Viktningen är volymbaserad. Håller du inte med om att man bör vikta ned det som köps mindre och mindre.
Eller skall KPI bestämmas av varor som vi inte köper?
Grunna på den frågan en stund.