Vilka jobb är mest tärande på psyket?

Jag har inte haft alla jobb så jag vet inte.

Min mor har aldrig klagat. Men jag minns en gång en enda då hon var lite ledsen för hennes favoritboende hade dött.

Annars jobbade hon största delen av sitt liv på sjukhem. Ett tag på ålderdomshem och det var inte lika hemskt för dit kunde folk komma och mera bo. Sjukhemmet är sista anhalten. Man gör inte mycket för att skapa en trevlig atmosfär, det ser mycket vård ut. Och de som kommer är dåliga. Fast en del har ju mer att kroppen gett upp och skarpa till sinnet. Men många dementa med. De var såpass gamla att ibland hade deras egna barn avlidit eller flyttat till ålderdomshem. Så det fanns väldigt lite släkt. Därför fick personalen sitta med många som dog.

Min mor har aldrig nämnt detta så mycket men vad jag fattar så har hon sett tusen människor dö kanske.

Alltså, jag tycker att se en verkar traumatiserande.

Men det blev väl vardagsmat för henne. Men måste ändå påverkat. Det är ju som en långsam krigszon att se alla dö. För alla dog som kom dit, någon enstaka dog på sjukhus.

Jag är inte avundsjuk på det jobbet.

Allt som involverar, sjukdom, misär och död.

Att jobba på ett barnsjukhus måste vara jäkligt jobbigt.

Varför hatar invandrare soc? Det borde inte vara så jävla svårt. Bara ge bidrag och inte omhänderta barn.

Dessa jobb skulle inte behövas om man inte tog barn. Man vill skapa problem så att man kan få meningslösa jobb.

Har inte träffat på en enda person som det har gått bättre för när de har varit i kontakt med soc. Tro mig jag har träffat massor.

Detta är väldigt blandat, och den yngre generationen som kommer in nu mår riktigt dåligt av att vara bibliotekarie. Många växte upp med bilden av biblioteket som en lugn och tyst plats där grå tanter i tråkiga kläder hjälpte till att hitta var böckerna stod, det var nördarnas och mobboffrens hemvist. De som blir bibliotekarier idag är ofta introverta, känsliga nördar som tänker sig att de kommer jobba på biblioteket de själva växte upp med. Men när de väl kommer ut i verksamheten shockas de av att det är HELT annorlunda. Biblioteken idag är snarare ungdomsgård för samhällets oönskade. De arbetslösa som inte har råd att gå någon annanstans. Psyksjuka och gamlingar som är ensamma. Stinkande hemlösa som vill han någonstans att bajsa och hålla sig varma, skrikiga hotfulla ungdomar, porrsurfande blattar. Gå till Stadsbiblioteket i valfri stad så förstår du vad jag menar - man känner på långt håll på doften vilken stol som är någon uteliggares favvostol. Ställ dig sedan en bit ifrån infodisken så ser du hur illa folk behandlar bibliotekarierna, skriker på dem och kallar dem korkade etc.


Mitt bidrag: bonde. Att vara lantbrukare är väldigt tärande för psyket, för det är långt ifrån alla som klarar den graden av maktlöshet. Du kan jobba arslet av dig och fortfarande aldrig veta säkert hur det kommer gå. T.ex dåligt väder = dålig skörd = halverad inkomst det året. Eller så var det bra skörd det året, men det var bra skörd på många andra håll också vilket ökade tillgången, samtidigt som efterfrågan på den grödan minskat pga en ny hälsotrend som just blossat upp, så du får dålig inkomst iallafall. Håller du djur måste du ständigt vara beredd på vad djurrättsaktivister kan få för sig. Under lågsäsong jobbar du 30-60 timmar i veckan. Under högsäsong jobbar du 60-90 timmar i veckan.

Barnläkare.

Att se de små gå vidare år efter år måste vara tärande.

Döden är absolut. För tidig död utanför ens kontroll en tragedi.

Barnsjuksköterska på neonatalavdelning.

Klarade att jobba en månad. Bland alla dom nyfödda, fanns det två barn som jag aldrig glömmer.

En pojke hade ett hjärtfel och skulle opereras. Jag fick veta att han inte klarade operationen.
En annan pojke hade fosterskador av narkotika och visade svåra tecken på abstinens.

Kan tro att det måste vara absolut värsta yrket, när hundra kunder ringt in om samma sak lär man vara rätt lack. Kan dock tänka mig att det vore betydligt roligare att jobba ute på fältet med installationer.

Tjackluder har nog inte så kul på jobbet.

Jo ett av de värsta i alla fall. Framförallt när det går dåligt och folk säger att de ska polisanmäla en, folk slänger på luren, det blir nej och åter nej. En korkad "coach" ger korkade råd och när man följer dem så går det ännu sämre och coachen kan aldrig ta emot kritik och skäller ännu mer på en.

"läs exakt som det står i manus, då KAN de inte säga nej" nähä, ja just det

Arbeta som uppsökande säljare där någon redan bokat in mötet åt en är nog roligare.