Amortera versus Investera

Eftersom det i en annan tråd om vad vi tjänar diskuterades huruvida man ska amortera eller investera så startar jag den här tråden.

För att klargöra, jag säger absolut inte att man inte ska amortera, såvida man är väldigt lågt belånad, vilket jag inte riktigt känner för att ta reda på var denna gräns dras.

Man ska däremot aldrig amortera för mycket. Och absolut aldrig, som det dryftades i den tråden, maximera sin amortering eller amortera klart huset innan man börjar investera på börsen.

Varför?

1. För att avkastningen på börsen är så mycket högre än vad räntekostnaden på lånet är. Börsen går i snitt upp 8% varje år. Dessutom får du avkastning på redan investerat belopp. Exempel: Första året investerar du 10.000 kronor. Börsen går upp 8%. Inför år två har du därmed 10.800 i ingående kapital. Andra året investerar du 10.000 kronor till. Du har då investerat totalt 20.800. Avkastningen det året är 8% 22.664 kronor. Du har därmed ett kapital på 22.664 kronor. Förenklat räknat.
Men lånet då? Ja, du amorterar så lite som möjligt. Min ränta ligger på 1,42%. Men lånet växer inte. Det är ingen "avkastning" på lånet.

2. Tid är pengar. Jag citerar någon löst: "Den bästa tiden att börja investera på börsen är igår. Den näst bästa tiden är idag".

Exempel:
Stig och Görel är båda 25 år.
Stig börjar investera i denna ålder. Han investerar 5.000 dollar om året. För det är vad exemplet jag snott från nätet skriver.
Han gör detta tills han är 35 år.
När Greta och Stig är 35 år så börjar istället hon investera 5.000 dollar om året tills hon går i pension vid 60 års ålder.

De får båda 8% avkastning på sina pengar.

Vem har störst kapital när de är 60?

Rätt svar är Stig.
På hans 55.000 dollar investerade har ett kapital på totalt 615.580 dollar
Görel har investerar totalt 130.000 dollar med ett totalt kapital på 431.754 dollar.

Det är varför man säger att tid är pengar.
Ränta på ränta är världens åttonde underverk, sade Einstein.

Källa:
http://www.darwinsfinance.com/start-...today-amazing/

Och med 615.000 dollar i kapital så behöver du inte amortera ett jävla jota på ett vanligt hus.


3. Investera halva din lön och du är ekonomiskt fri inom 10-14 år beroende på vilken levnadstandard du vill ha.
Och vid den är tidpunkten så har du amorterat av så pass mycket på huset genom att amortera så lite som möjligt så du kommer förmodligen inte behöva göra det längre med bankens godkännande.

Det är nu du lever på utdelningen på dina aktier i bolag som höjer utdelningen med 5-14% om året. Och den löneökningen får du inte på kollektivavtalen i SAF-LO.
Och orkar man inte engagera sig i aktier och leta bra utdelare så har du kapitalet i fonder och säljer 4-5% av innehavet på årsbasis.



Har jag missat något eller räknat fel någonstans så kommentera gärna.
Vore trevligt med en klistrad tråd (nudge-nudge till mods) om man hur man blir rik som kontrast till de nuvarande klistrade som bara handlar om lån och socialbidrag och sånt förgörande.

Det intressanta i sammanhanget blir ju varför bankerna är så intresserade av att du ska amortera. Med kickback på fonder och aktier borde ju även de proklamera investeringar istället för amorteringar.

Det är väl dels att det är lagkrav på amortering. Dels att de är rädda att du ska bli tipsad om Avanza, Nordnet och Savr så de mister dig som investeringskund.

Den sista satsen i meningen är väl mest en gissning

Jo fast amorteringskravet kommer väl av något? Att du inte ska vara överbelånad, ha likviditet för att klara något? Eller på ren svenska inte sitta i skiten. Vilket du inte gör om amorteringen istället förräntas i investeringar...
Vilket bara visar att amorteringskravet är satt av en icke ekonom utan förståelse

Du tänker så ja. Ja, det är ju lite märkligt. Men samtidigt så är det otäckt många som inte kan hantera vare sig stora eller små summor pengar. Som spenderar pengar på skräp istället.

Min bror påpekade detta när han ansökte om bolån angående amortering. Han förhandlade till sig en lägre ränta och amortering med att säga att mellanskillnaden skulle investeras i börsen och till buffert. Banktjänstekvinnan var positivt överraskad av resonemanget.

Låter ju enkelt och bra om man får 8% avkastning. De jag känner som investerar har ett snitt på börsen som går från -5% till +15%, om alla nu är ärliga med sina förluster. Det är en aning prestige att blotta hur framgångsrik man är.

I slutändan blir det gambling där man ska chansa på olika marknader och att få en bra vinst (minus avgifter och skatter). Har vänner som vunnit mer på att tippa på fotboll och satsat större summor på "säkra" matcher, tex när Barcelona spelar på hemmaplan mot skit lag, så är oddset 1.20 på vinst.

Har du fått fram någon mer statistik på hur mycket folk vinner/förlorar på börsen? Gemene man ligger nog inte på närmare 10% vinst 😊

Det är så mycket fel i det du skriver. Börsen går upp 7-8% i snitt, det betyder inte att allas kapital växer med den procentsatsen. Däremot så är börsen det i särklass bästa och effektivaste sättet att få pengarna att växa. Precis som TS skriver, det handlar främst om tid. Och det är där det skiter sig för de som går minus. Så fort de ser att kapitalet minskar, och att det kanske gör det i 9 av 12 månader under ett år, får dessa att dra sig ur. De har inte psyket till att pusha in sitt månadssparande ytterligare en gång och se att det minskar. För sårar du i stabila aktier eller indexfonder så är det en tidsfråga innan den väder uppåt.
Spelmarknaden är raka motsatsen mot börsen. Över tid vinner spelbolaget, annars hade de gått i konkurs.

Nu blev det väldigt off topic, så för att förhålla mig till ämnet:
TS, kan bara instämma. Så länge räntan är så låg som den är ska pengarna hamna på börsen istället. Den dagen ränta stiger så att kostnaden påverkar ens ekonomi, då kan det vara dags att omfördela budgeten och lägga större summor på amorteringen istället.
Någon skrev att bankerna borde uppmuntra investerande istället. Det kommer aldrig hända eftersom det inte skulle fungera. Amortering på lånet vet de att de kommer få in från kunden, men de kan aldrig vara säkra på att låntagaren kliver ut på börsen eftersom de inte kan tvinga till detta. Banken hade stått som ägare till 85% på varje bostad i Sverige och det hade blivit kaos.

Det viktigaste av allt är att man gör något av dessa båda.

För mig är det en självklarhet att det är bättre att ha bostaden belånad till 50% och 50% av bostadens värde på börsen redan från när man köper bostaden.

Men det är många många många där ute som prioritetar att vara skuldfria mycket högre än att ha bostadslån ha pengarna på börsen istället.

Jag har betalat runt 1% i ränta på bolånen senaste fem åren och snittat 12% värdeökning om året på mina tämligen lågriskade aktieplaceringar.

Det är inget fel att ha stora lån om man har stora tillgångar som är större än lånen men Jante gillar inte det tänket!

En sak jag missade att ta med i trådstarten är ju att det är billigt att vara rik.
Har du 3 miljoner i kapital hos avanza så kan d7 få 0,79% ränta på bolånet.

Jag gissar att det är något liknande som gör att du kan ha så pass låg ränta

Typ ja, men vem som helst kan få en ränta på säg 1,3% nu.

TS har rätt i allt. En sak att tänka på är dock att räkna på realränta och realavkastning snarare än bankränta, alltså inflationsjusterade siffror. En annan sak är att resonera kring riskjusterad avkastning.

Stockholmsbörsens snitt får ju ställas emot dess riskprofil och inflationsjusteras innan den ställs mot realräntan för att se vad den _faktiska_ skillnaden i respektive alternativinvesteringsscenario. Alltså amortering kontra investering.

8% till hög risk jämfört med 1,5% till obefintlig risk kan mycket väl mötas på mitten på ett sätt du kanske inte tänkt på från början.

Att spara små summor över lång tid är en taktik som alltid misslyckas då det krävs extremt hög självdisciplin. Men ser såklart fint ut att räkna på.