Bygg/anläggning: Hur bli självlärd?

Hur blir man bäst självlärd inom bygg- och anläggningsarbeten? Den typ av kunskap jag vill ha gäller hur grund för vägar och byggnader bör se ut beroende på vilken belastning man räknar med, samt hur byggnader bör vara utformade för att säkert kunna bära upp sin vikt.

Finns det tumregler, formler, standardmallar? Jag kan nog inte gå nån lärarledd utbildining (om det inte finns snabbkurser). Räcker det att plöja kurslitteratur för ingenjörsutbildingar? Vilka bygg/anläggningsutbildningar har gott anseende?

Jag har lyckats få bra kontakter i ett u-land med stor utvecklingspotential. En viktig del (en stor del av kostnaden) i alla slags projekt är bygginvesteringar, främst i infrastruktur som vägar, lager, lastningsstationer och liknande. Det är alltid viktigt att hålla ned kostnaderna eftersom de potentiella intäkterna är små och osäkra. Det håller inte att anlita västliga ingenjörer för 1000 kr/timmen!

Det beror på vad det är för yp av byggnationer som du syftar på, är det saker som är i klass med öresundsbron så får du nog gå en kurs på ett universitet i arkitektur. Om det bara är enkla gunnebostaket så kan man faktiskt lära sig själv utan större ansträgning.

Du kan skaffa en bra fysikbok som går igenom tryck och tyngd, eller inredningsböcker. Annars jobbar du som snickare i ett halvår och lär dig vad man ska tänka på i praktiken och vilket material som håller bäst osv.

I mitt tycke simpla infrastrukturgrejer, som vägar, lager och lastplatser.

Jag har frågor av typen: Vad finns det för vanliga metoder att lägga en grund eller hålla uppe ett tak? Vilka krav ställs av att t.ex. tunga lastbilar bromsar in dagligen på en viss plats? Måste marken vara täckt av betong för att klara att bära tomma containrar (blir det billigare att återkommande reparera asfalterad mark, än att en gång bygga skitdyr betongbeläggning)?

Visst, men jag är rädd att det blir alldeles för teoretiskt.

Och det blir alldeles för detaljerat, jag har inte tid för sånt.

Beskrivningar av hur verkliga konstruktioner har genomförts och motiveringar för varför vore guld värt. De får gärna vara flera decennier gamla.

Köp boken "Infrastruktur för nybörjaren" den ska vara rätt bra och lättläst.

En bra projektering från grunden blir lönsam i slutändan eftersom det är mycket dyrare att rätta till saker som blir fel efter vägen jämfört med att bygga rätt från början.

Är det på nivån grusväg från punkt A till punkt B räcker det nog med ett gäng lokala infödingar med hacka och spade, men ska du ge dig in på att lägga asfalt eller betong och dimensionera större vägnät gör du nog bäst i att anlita erfarna ingenjörer och företag med den utrustning som krävs.

Dina uppdragsgivare uppskattar säkert billiga lösningar, men du uppskattar nog å andra sidan inte att bli offentligt avrättad för att dina lösningar var värdelösa och orsakade flera människors död.

Jag rekommenderar litteratur:
Börje Rehnström - Laster
Börje Rehnström - Geokonstruktioner enligt partialkoefficientmetoden
Tore Dahlberg - Teknisk hållfasthetslära
Sen behöver du nån bok i grundläggande statik också.

Sen måste du ha reglerna för konstruktionshänvisningarna och då får jag väl hänvisa till Eurocodes eftersom BKR är omodern men funkar ändå.
Konstruktionsteknik böcker får du leta efter, vi har våra egna för våran högskola men det kanske finns några universella men sök på lund, kth och chalmers går säkert att beställa därifrån.

Det kan väl vara en hjälp om du kombinerar det med praktisk kunskap. Känner du ingen i branschen. Prova att göra ritningar på en väg eller ett tak och sedan tar du reda på de bästa lösningarna.

Tack för det!

Humor, kul!

Min kontakt med ämnet infrastruktursanläggning består i att göra ekonomisk planering för projekt i ett utvecklingsland. Vad jag än föreslår så är det upp till investeraren att fatta beslut och de vet att jag inte är ingejör. De kommer att konsultera västliga ingenjörsfirmor, men de vill ha så mycket av förarbetet gjort som möjligt, och då är det billigara att anlita mig, som också har gjort studier om intäktspotentialen, fastän det här med byggkostnader är främmande mark för mig.

Landets BNP/capita är bara ca 1% av Sveriges. Landets ekonomi är inte mycket större än Uppsalas! Bygger man en väg så passerar bara ett par lastbilar i timmen, en bråkdel av vad som skulle passerat på motsvarande väg i Sverige. Därför MÅSTE kostnaderna reduceras till en bråkdel också, annars blir projektet inte av. En plan på en rejält byggd väg som håller i 30 år blir ingen väg, för den än för tokdyr. Hellre grusväg än ingen väg. Hellre ständigt lappande och lagande än ingen väg. Ingenjörens instinktiva vilja att bygga evigt beundrade pyramider får stå tillbaka...

När redan räntan på lånet överstiger alla bruttointäkter, så är investeringen uppenbart inte lönsamt. Man måste utgå från de förväntade intäkterna, och se vilken halvmesyr till investering som det tillåter. Samtidigt är det naturligtvis nödvändigt att undvika fusk. Jag har sett asfalterade vägar som förvandlats till månlandskap på bara ett par år. Antagligen därför att man grundat dåligt, eftersom andra vägstreckor klarat sig betydligt längre. Bättre ekonomi och vägkvalitet hade det nog uppnåtts med en grusväg och köra en hyvel då och då. Det intensiva regnandet varje år sliter på ett speciellt sätt och kräver särskild hänsyn

Exempel på ideer till radikala besparingar:

För att bygga en hamn "måste" man gräva en flera kilometer lång kanal under vattnet för att fartyg ska gå säkra från grundstötning. Men man kan slippa det mesta av det dyra jobbet genom utnyttja tidvattnet! Man gräver bara en fördjupning intill kaj där fartygen står när det lastas. Fartygen får sen komma och gå när tidvattnet är högt. Högvattnet räcker för att fartygen ska gå på säkert djup, det är bara under lastning, som tar för lång tid för tidvattensvängnigarna, som de behöver artificiellt djup att sjunka ned i med vattennivån.

För att en gaffeltruck ska kunna hantera containrar på normalt sätt så måste det mesta av den dyrt beläggda ytan vvara tom för att gaffeltrucken ska kunna köra med containerarna. Dock kan man lägga containrarna direkt framför varandra i flera led. Ibland måste då gaffeltrucken flytta omkring flera containerar innan den önskade kan kommas åt, men tidförlusten är oviktig när det bar hanteras ett par containrar i timmen. Det ekonomiskt viktigaste är att spara på den dyra betongbeläggningen. Genom att använda en kran istället för gaffeltruck så bhövs nästan ingen tom plats alls, och containrarna kan staplas i högre stackar. Avgörande där är huruvida man kan hitta en billig begagnad kran, kanske från ett mindre containerfartyg färdigt för skrotning.

En mur tillåter betydande besparingar i materialkostnader om den byggs med åtskilliga dekorativa öppningar. Genomskinligheten ökar snarast säkerheten efter som tjuvar och stöldgods inte kan gömma sig bakom en sån mur. Dessutom kan man låta muren bestå av separata segment, ett par meter breda, som kan lyftas ur/på plats med en gafffeltruck. Det gör det enklare och billigarea att expandera det inneslutna området i framtiden, vilket gör att man kan börja mindre och därmed sänka startkostnaderna. Vid behov så gör man nya betonghål i marken och flyttar dit murseggmenten.

Ideer som de ovan kan dock lätt gå fel. Det gäller att ha bra teknisk information. Det handlar om lite jobbiga beslut att väga olika nackdelar mot varandra och välja det minst dåliga.