Leva med någon som har kronisk smärta

Vad ska man göra? När man själv är frisk och alert, och har en sambo som ständigt har ryggsmärtor? När varje tillfälle att gå ut tillsammans och göra i princip vad som helst slutar med ingenting och tjafs? Att bara få ut personen leder till att personen måste stå i 20-25 minuter och stretcha ryggen, klaga på ryggen, ha ont i ryggen, vägra gå upp ur sängen för att den har ont i ryggen, vägrar göra någonting. Kan tillägga att sambon ligger hela dagarna i sängen. Jag som är glad och frisk på livet får inte leva ut mina drömmar och ambitioner att göra någonting överhuvudtaget tillsammans. Det blir jag som storhandlar åt båda och sköter hushållet åt båda. Sambon är UNG men pratar om sig själv som gammal. Jag har FULL förståelse för ryggvärk och personen har kollat upp sin rygg utan resultat. "Det sitter i din hjärna" säger fysioterapeuten och den andra säger att nej det är inga nervskador med din rygg. Vad fan ska jag tro? Jag måste anpassa hela min vardag för sambons ryggvärk och den i sin tur verkar inte alls förstå hur mycket jag "offrar" för den här relationen. Hur mycket ska jag behöva vika mig? Vill bara ha ett normalt liv?

Fundera lite hur det är att leva med kronisk ryggsmärta

låter som du har det värre än din partner

När vi träffades fanns det här inte på tapeten. Det var först efter ett tag som det visade sig. Jag har anpassat mina 365 dagar om året till att inte göra någonting tillsammans tack vare detta. Men hur ska jag förhålla mig? Leva såhär i resten av mitt liv? Personen är helt fantastiskt men denna smärta gör att vi har 0 social kontakt med någon utanför vårt hem. Jag kan inte hjälpa sambon och samtidigt inte leva som en fånge? Och nej, förlorade typ alla vänner när jag flyttade ifrån en stad till en annan. Kanske blir svaret "amen träffa nya vänner bara" men verkligheten är att det i princip ingen som vill.

Knepigt. Har ni inte barn är det nog dags att tacka för sig...har ni barn är det ju något helt annat.

Förstår helt att du är medlidande på så många plan tyvärr
men om du pratar med din partner om detta om hur du upplever livet med detta
så borde ni komma på nått som lättar

vad har han för värk ? får han någon som helst hjälp från sjukvården ?

detta handlar om att kämpa , och då tillsammans , för att hitta lösningar och känna styrka tillsammans

nästa gång kan det vara du som drabbas av nått skit

Har du läst hela trådstarten?

Stick fort som satan. Inbillningssjuka blir bara värre med åren. Skicka vederbörande till psykolog och dra sen.

Du verkar otroligt korkad.

Den TS beskriver har detta i sitt huvud, inget annat.

Det låter som om det är dags att du gör ett val. Antingen accepterar du sambons upplevda smärtproblematik eller så dumpar du och skaffar någon bättre. Låter som om hens problem påverkar hela er relation, ungefär som något slags missbruk. Tvi!

Hur länge har det pågått?

Har ni gått vidare och kollat upp den psykologiska biten, verkar ju kunna vara där det krånglar?

Har vederbörande fått röntgat sin rygg?

Det måste man göra då ryggsmärtan är återkommande.

hur vet du det vet du vad smärta är och hur det påverkar sinnet och humör

TS får vara glad om den drabbade inte hängt sej efter några år , om denne inte får hjälp som funkar

ingen vill lida av detta , varken TS eller dennes partner