Kan berätta min story med Kirby (då svenska G3) lite kort. (ca 10 år sedan)
Jag hade vart arbetslös några månader efter slutat gymnasiet, och börjat bli riktigt desperat efter ett jobb. Jag, som så många andra, kom på intervju hos Svenska G3.
Det var det typiska säljsnacket i kombination med en demonstration av dammsugaren.
Jag måste erkänna att jag föll lite för deras koncept. Maskinen var ju trots allt bra, men jag
minns att jag tänkte "ingen kommer vilja köpa en dammsugare för 30,000kr!"
Men jag var som sagt arbetslös och hade endå inget bättre och tänkte att Äeh vafan, jag testar.
Jag minns att jag även blev lite stött av att de ville att man skulle sälja till släkt och vänner.
Så dessa höll jag faktiskt utanför, övade mest hos några närmre släktingar på dessa Demonstrationer man då skulle göra.
Min absolut första demo så var jag ganska nervös, men jag tänkte att jag gör som jag lärt mig.
Jag sög upp massa skit på dessa hepafilter lappar man hade, fyllde hela golvet. Lyckades också med konststycket att blåsa omkring allt när jag satte på utblåset (pinsamt). Jag själv tyckte att demon gick ganska kasst och sa inte mycket alls (mest pga nervositet tror jag), men paret jag var hos tittade noggrant utan att varesig visa intresse eller ointresse. Eller så iaf upplevde jag det. Det sista man skulle visa var kvalsterbajset i sängen, med svarta tygfilter.
Jag följde hela demon såsom jag lärt mig och sa sen att vi kan kolla på lite papper i köket.
Jag tappade nästan hakan när de helt utan bråk eller prat tittade på varandra och var överens om att dom skulle ha den. Jag kommer inte ihåg allt som sas, men det gick lekande lätt att sälja den första maskinen till ett helt okänt par.
Jag fick förstås direkt mersmak, det var endå ca 3000-4000 kr i provision på den sålda maskinen.
Först hade jag tänkt "Kan han så borde jag kunna". Nu lät det "Kan jag sälja en kan jag sälja fler".
Jag försökte minnas allt jag gjort den där demon, och göra nästa och nästa igen likadant.
Mitt koncept var att inte prata särskilt mycket och att vara ödmjuk, vilket faktiskt fungerade. Då och då sålde man maskinerna, och jag har även lyckats med ett par "2 in a day".
Sedan gick månaderna, folk kom, började och stack för att aldrig komma tillbaka igen på Svenska G3. Vissa var jätte entusiastiska i kanske 2 veckor, sen var de borta.
Det finns så mycket konstigheter som hände det här ca 12 månaderna jag arbetade där. Att jag kan omöjligt komma på allt nu. Hur som helst, de sista 5 månaderna tröt arbetsmoralen vecka för vecka, kanske pga de extremt långta timmarna man la ner i arbetet, och hur man frös på vintrarna när man knackade dörr för inbokning av demos. All vaken tid la man på jobbet i stort sett. Kvällar o helger var ju då folk var hemma, och dessa demos ville man ju inte missa. Övrig tid bokade man demos eller sov.
Första månaden hade jag inte en dag ledigt. Helt SJUKT när jag tänker tillbaka på det. Men man var lixom inne i ett slags hjärntvättat rus, så man kände inte av utmattningen förrens månader senare.
Efter ett tag blev man så less på att göra demos, man visade mindre och mindre smuts och försökte prata in maskinen istället. Efter månader av precis likadana demos håller man på att bli knäpp. Minns att jag faktiskt somnade, eller iaf praktiskt taget somnade under demos. Jag måste ha verkat helt knarkad för mina ögon gick nog helt i kors och jag pratade nog helt flummigt.
Nu i efterhand kan jag faktiskt inte fatta att jag stod ut så länge som man endå gjorde, det känns som en overklig period. Dessutom leva med den ständiga osäkerheten om man kommer klara månaden, det var ju 100% provision och jag hade egen lägenhet att betala. Vissa månader tjänade jag riktigt bra, speciellt i början. Det var faktiskt otroliga pengar för mig som precis kommit ut från gymnasiet som fattig arbetslös. Min bästa månad gav 25000 kr efter skatt.
Det var dessa guldmånader man kämpade för och längtade tillbaka till de månader det gick dåligt, och de pengar man tjänade de bra månaderna fick man lägga undan till de dåliga så det jämnade nog ut sig. Jag tror dessutom att min chef fifflade mycket med skatten, eller jag är rätt övertygad om det till och med.
Men jag kan säga att jag lärde mig mycket om människor i väldigt tidig ålder, och det ångrar jag inte. Samt att jag faktiskt visat för mig själv att det GICK att sälja sådana där maskiner genom att bara vara sjysst också. Det finns mycket skit med Kirby och dess återförsäljare, mycket av det stämmer förstås, en del stämmer inte. Det snackas om att det är ett "pyramidföretag" hela tiden, men hallå, det är väl faktiskt varenda företag i stort sett. Det är alltid den högst upp som gör minst och tjänar mest. Iaf ofta. Men ja, jag tyckte det var surt att veta att man bara fick en endå så liten del av dessa pengar. Jag fick berättat för mig att maskinen kostar ca 4000 kr att köpa in, komplett. Så säljs den för 37000 kr, så det är 29000 kr som går vidare i pyramiden, till folk som "inte gör nåt" för pengarna. Jag tycker på ett vis synd om de som Fortfarande arbetar med detta, oavsett som chefer eller säljare. Dom är fortfarande kvar i den där egenskapade hjärntvätten, mår man lite dåligt fanns det massa knep att "coacha" sig själv, cd's, kassetter, video osv. 1 år för mig det känns ok, som erfarenhet osv, men tänk de som "vaknar upp" efter att ha pysslat med detta i 10 år.
Visst jag är fortfarande övertygad om att maskinen är bra, och det den är bäst på är mattor då munstycket vibrerar och trots att den suger rätt dåligt får den pga vibrationen upp skräp man annars inte får upp med en vanliga dammsugare. Vanliga plastmunstycket för golv är ett riktigt najs munstyckte som också klår de tunga metallmunstycken man som standard får med en vanliga dammsugare. Men NEJ den är inte värd 37000 kr, givetvis. Och lånen via Kirby har hög effektiv ränta. + Den låter som fan och är tung, trillar osv. De som kan ha en Kirby är de som har stoora villor med mycket heltäckningsmatta, det är egentligen den enda rätta kunden enligt mig. Då kommer den lilla egna däcktmotorn till sin rätta, den kör ju själv med en lätt tryckning på skaftet.
Min slutkläm får väl endå bli att hålla sig undan från att arbeta med detta, det gör uppenbarligen mer skada än nytta och det är nog det man får se till i slutändan.