Var det inte roligare att äga bil förr i tiden?

Alphaville, alla dagar i veckan.

Förr i tiden var det roligare att ha bil. På 1980-talet sommarjobbade man en sommar och hade sedan råd med både körkort och bil. Ett körkort kostade ett par veckolöner på ett magert betalt sommarjobb på den tiden. När man fixat lappen var det dags för den första skrotbilen. Nybesiktigad skulle den dock vara så att man åtminstone juridiskt sett kunde köra lagligt i ett år. Det var alltid sommar på 1980-talet så att man kunde puttra runt i sakta mak med sidorutan nedvevad och med vänster armbåge utstickande i öppningen. Bensinen var så billig att man kunde tanka fullt utan att röra en min även om man var pank.

Idag leasar man sin första bil för sanslösa belopp, eller hämtar ut en tjänstebil om man har sådana förmåner på jobbet. Kan man inte leasa eller kvittera ut tjänstebil måste man jobba i 5 år för att ha råd med en bättre begagnad kärra. Skrotbilar i hyfsat skick finns inte att få tag i på grund av en massa förbud och regleringar. Alla bila ser likadana ut så nöjet att försöka sticka ut och framhäva sin personlighet med ett udda märke finns inte kvar. Grannen frågar om det är en Kia när man kommer hem för första gången med sin nya BMW.

Ja, det var allt jag ville säga. Frågeställningen är om ni håller med mig eller ej. Om ni inte begriper vad jag vill säga får ni gärna be om ett förtydligande.

Varför skulle en 18-åring med ny lapp spisa Alphaville? Du måste kunna lämna dina egna dunkla begär utanför när du gör din analys.
Men först måste jag ta reda på vad som är dagens Ford Escort.

Det är snarare biltillverkarna som har problem när man limmar på så många plastsjok på plåten att det inte går att se skillnad på bilarna längre.

På 1980-talet kunde man se, höra och lukta skillnad mellan en VW Scirocco och en Opel Manta på 5 kilometers håll. Man visste också, baserat på bilmodellen, vilken typ av människa som satt bakom ratten och vilken musik han lyssnade på. Idag ser alla bilar ut som en Kia och man vet på förhand att föraren lyssnar på eurodisco via någon reklamstation på radio.

Den kategori som i 18-årsåldern står i begrepp att köpa sin första bil idag har ungefär samma utbud som på 80-talet. Dessa har knappast som alternativ att hämta ut en tjänstebil, ytterst få arbeten som 18-åringar har innefattar någon löneförmån i den stilen. Ej heller leasas bilar, det sker kanske några år senare när "skrotbilen" inte duger längre, den skillnaden kan onekligen sägas vara korrekt, privatleasing var ett okänt begrepp för 30-40 år sedan.
Var verkligen bensinen så mycket billigare då? Ställt i förhållande till pbb exempelvis.
Vad är det för regleringar och förbud som skulle tänkas sätta käppar i hjulen numera?

Bilarna är mindre egna till utseendet numera, men inte beror det på det ni skriver i alla fall.

Vilka bilar har pålimmade plastsjok som döljer identiteten?

Förr i tiden var det roligare att ha bil. På 1980-talet sommarjobbade man en sommar och hade sedan råd med både körkort och bil. Ett körkort kostade ett par veckolöner på ett magert betalt sommarjobb på den tiden. När man fixat lappen var det dags för den första skrotbilen. Nybesiktigad skulle den dock vara så att man åtminstone juridiskt sett kunde köra lagligt i ett år. Det var alltid sommar på 1980-talet så att man kunde puttra runt i sakta mak med sidorutan nedvevad och med vänster armbåge utstickande i öppningen. Bensinen var så billig att man kunde tanka fullt utan att röra en min även om man var pank.

Idag leasar man sin första bil för sanslösa belopp, eller hämtar ut en tjänstebil om man har sådana förmåner på jobbet. Kan man inte leasa eller kvittera ut tjänstebil måste man jobba i 5 år för att ha råd med en bättre begagnad kärra. Skrotbilar i hyfsat skick finns inte att få tag i på grund av en massa förbud och regleringar. Alla bila ser likadana ut så nöjet att försöka sticka ut och framhäva sin personlighet med ett udda märke finns inte kvar. Grannen frågar om det är en Kia när man kommer hem för första gången med sin nya BMW.

Ja, det var allt jag ville säga. Frågeställningen är om ni håller med mig eller ej. Om ni inte begriper vad jag vill säga får ni gärna be om ett förtydligande.

Vilka bilar har pålimmade plastsjok som döljer identiteten?

Njoo bilarna var ju trevligare att titta på förr nu ser dom alla lika tråkiga ut och är plast.

Förr kunde man få igång bilen med enkla verktyg i dag ringer man bärgare.

åker du i en bil från 60 talet är det roligare än en ny bli men den nya är bekväm det är inte en gammal bil.

En nyare bil behöver man inte skruva på så ofta och är pålitlig en gammal bil är det ett pillande med och inte så pålitlig.

En ny bil sjunker i värde en gammal bil ökar i värde för varje år.

Jag har årsmodellerna 1942 till 68 några åker jag gott i och är pålitliga men får pillas med och om jag skulle åka långt med dom? Svaret är nej då lånar jag hellre en bekants bil som är i mina ögon nästan ny bekväm bil som är en volvo 945 93, var så goda att jubla och skratta åt mej nu det bjuder jag på för så är det!

OK, men ta The Cure, Siamese Twins, då på repeat och samtidigt skära sig i armarna så att mascaran rinner nerför kinderna. Någonting mer deprimerande än att försöka efterlikna 1980-talets fräcka Ford Escort med en modern bilmodell kan jag inte tänka mig.

Hur skulle det gå till förresten? Ska man leasa en Volvo S30 och köpa ett Escort-kit på Biltema bestående av plastpaneler och en flaska lim och sedan bygga sin egen Escort?