Ni utan sociala medier, hur fungerar vardagen för er?

Fungerar alldeles utmärkt. Träffar jag någon ute på krogen så känns det skönt dagen efter att inte ha bytt något för intresset är borta.

Har ej sociala medier. Skulle inte kalla mig lycklig, men skulle säga att jag känner mig lugnare och skönt att inte veta vad andra håller på med för något temporärt, obetydligt eller mest irriterande, i sina liv och kamper på sociala medier.

Sociala medier är ju enormt ofritt också. Massa rövslickeri, handhjärtan och skvallrande som inte leder till någonting bra, någonsin.

Om ni inte kan lägga ner sociala medier, så kan ni ju satsa på att bli avstängda permanent. Det är ungefär 100 gånger lättare att bli permanent avstängd på sociala medier än att få en varning på flashback.

Du kan ha typ whatsapp, om det bara är för att kunna messa eller snacka med någon.

Jag lessnade på sociala medier när jag kom till insikt att ingen brydde sig egentligen vad jag skrev. Det enda som verkade väcka intresse var om dåvarande flickvän (Väldigt attraktiv) var med på bild. Vad jag skrev eller lade upp annat var ointressant.

Då började jag förstå att jag som person, vad jag har att säga eller visa är ointressant. Detta även för släkt och vänner. Nu tänker jag inte mig själv som en särskilt uppmärksamhetssökande person, men den där insikten eller kvittot på precis hur ointressant jag är var inte kul ändå. Så nej tack till det, jag behöver inte bli påmind om min tråkighet.

Tacka vet jag helgon.net. Där hade man mycket kul.

Jag minns en tjej som byggde en tortyrstol i kommunens regi. Nån aktivitet för arbetslösa.
Det var en stol full med små spikar där hon fantiserade om att placera sitt offer.
Hon fick massa likes.
Helgon är nog dött idag.

Under en period klarade jag mig inte utan helgon.
Numera använder jag endast sociala medier för forskningsändamål.

Bra.

Har LinkedIn men det är väl diskuterbart om det räknas som social media. Ju fler appar och hemsidor jag raderar och slutar använda ju lugnare blir jag i mitt liv. En gång i tiden för inte så länge sedan hoppade jag frenetiskt mellan massa olika appar och hemsidor för att jag ville ha koll på vad som hände överallt.

Nu kollar jag SVT på morgonen och snokar runt på Flashback. Ibland reddit om jag blir riktigt uttråkad.

Har inte sociala medier och visst kan det bli problem. Blocket har urvattnats av Facebook, men lånar min kompis konto om jag behöver köpa något. Sedan är jag med i en förening som bara uppdaterar verksamheten på Facebook. Jag har hatat det från dag ett. De talar nu om att göra en egen hemsida, så jag kommer få sitta med det jobbet, men det kommer kännas bra att alla kan kolla in den.

Annars så kan folk få mitt telefonnummer, det är inte speciellt hemligt. Har mitt hemnummer faktiskt sökbart.

Har inte Facebook, Twitter, Instagram eller liknande - har inte haft aktiva konton där utom kortvarigt och för många år sedan. Jag använder inte sociala medier för att organisera vardagen eller för att "styra upp" när man tänker träffa släkt, vänner och bekanta och så, den typen av kommunikation sköter jag med mail eller telefon, ibland även via brev när det inte är så bråttom. Eller öga mot öga, förstås.

Jag har heller ingen som helst lust att ha mitt vardagsliv lagrat i stor stil på mobiltelefonen, jag använder den som ett verktyg - inte som en extra kroppsdel, en förlängnng av min egen person. Ja, jag är old school på det sättet...

Jag hade Facebook för den fick man på köpet med Messenger, som jag var tvungen att ha för vissa kontakter.

Men så började vissa kollegor önska bli "vän" med en.
Jag har noll gemensamt med dem, jag vill inte vara "vän" med dem men tydligen är det extremt oartigt att inte bevilja vänstatusar eller, ännu värre, neka dem.
Jag har noll intresse att delge andra vad jag gör, jag värderar mitt privatliv högt.
Jag ger fan i andra, andra ska ge fan i mig.

Messenger har jag fortfarande kvar, men Facebook inaktiverade jag, går visst inte att radera sitt konto.

Sedan har jag Twitter, men postar inte alls där, dock följer jag vissa intressantare konton, samt att jag allmänt gillar hur icke pk det är där.

Introverta känner sig inte ensamma, men extroverta känner sig väldigt ensamma utan sociala medier. Jag använder bara sociala medier för meddelanden och lite annat.