Min morfar blev jagad av näcken.

Det måste ha varit en nybörjarnäck som inte ännu lärt sig ett korrekt näckbeteende. I de medeltida balladerna brukade näcken föra bort dumma flickor, men då handlade han alltid med förslagenhet och list. Han behövde inte springa efter kvinnorna, när de själva steg upp i hans åkdon, som i Näcken bortför jungfrun.

https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A...3%B6r_jungfrun
https://litteraturbanken.se/presenta...roITryckC.html

I bondesamhällets sägner, som till största delen tecknats ner under 1900-talet, är näcken inte så begiven på unga damer. Berättelserna handlar oftast om hans fiolspel och att man kunde lära musicerandets konst av honom (alltid riskabelt) samt att han orsakade drunkning, och att det därför var viktigt att på olika sätt "binda" honom när man badade.

Vi som aldrig sett en näck i verkligheten tänker naturligtvis på Ernst Josephsons målning (en antisemit skulle naturligtvis understryka att konstnären var jude, men det räcker med att konstatera att han led av syfilis och schizofreni). Men i folksägnerna är näcken nästan alltid påklädd, ofta i gråa kläder och röd luva. Och inte är han så värst ung och slank heller.

https://www.isof.se/om-oss/for-dig-i...-folktron.html

Näcken var nästan alltid en man. Idag tänker vi oss kanske honom främst som en vacker, naken man som förtrollar kvinnor med sitt fiolspel och lurar ner dem i vattnet för att dränka dem. Det är också så han ofta avbildas i romantisk konst och litteratur. Och visst kunde näcken vara naken, men så vidare vacker var han inte. Ofta uppträdde han som en gammal gubbe med långt grönt eller vitt hår och skägg och klädd i grått med en röd luva. Men han kunde byta skepnad. Ibland förvandlade han sig till en man i bekantskapskretsen, han kunde till exempel uppträda som en kvinnas fästman och på så sätt lura henne. I de fall han syntes som hund, häst eller katt var han vit eller svart. Han kunde också förvandlas till andra djur som gädda, gris, kalv eller till ett föremål, till exempel en timmerstock eller en guldkedja.

https://blogs.abo.fi/etnologi/2018/0...urar-i-backen/
https://kulturminnet.wordpress.com/2...-del-6-nacken/
http://runeberg.org/nylsedbruk/0129.html
https://books.google.fi/books?id=H6AuAAAAYAAJ&pg=PA60#v

Det är för djävligt att näcken ska lura med sig barn ner i vattendrag så de drunknar!

Bäckahästen gör likadant, lurar barn är de hittat en fin häst att rida på och springer sedan ner till sjön och dränker dem.

Brunnsgubben är också ett as som kan haffa åt sig ungar så de trillar ner i brunnen och drunknar.

Slutsats: Det är bäst att se efter sina barn så de inte drunknar i sjöar, brunnar eller träffar farliga hästar.

Detta gjorde min dag
Tack för den härliga kommentarer. Ett skratt förlänger livet sägs det

Brunnsgubben var en så kallad fikt - ett väsen som man enbart hittat på för att skrämma / uppfostra barn med. Glinen skulle lära sig att hålla sig borta från brunnen, och därför fick de höra varningar för Brunnsgubben som skulle ta dem. Till skillnad från näcken förekom gubben inte i ballader eller sägner, det finns i folkminnesarkiven inga (eller i varje fall ytterst få) noteringar att folk sett honom.

https://sagobygden.blog/tag/brunnsgubben
https://kulturminnet.wordpress.com/2...8-brunnsgubben
https://digi.kansalliskirjasto.fi/te...93829?page=337

Gubben nämns också i denna tråd.

(FB) Vilka varelser skrämde dig som barn?

Det kanske var en blottare.

Jag har inte hunnit läsa igenom hela tråden, så denna fråga kanske blivit besvarad redan: varför var din morfar så övertygad om att det var Näcken?

Det lukar ju för övrigt pedofil lång väg om historien. Frågade du någonsin om det hade förekommit andra attacker mot barn i närområdet?

Behöver inte ens skriva inlägg längre, tack för din hjälp.

Men eftersom det är den sexuella demonen som är orsaken till det här.

Gud bevara landet från vilddjuret och vilddjurstecknet.

Nej, det blev han inte.

Det finns inte något sådant sagoväsen.