När avskaffades arvsskuld?

Jag sällar mig till de övriga som inte kan svaret på TS fråga, men vill poängtera att svenskar bosatta utomlands bör se upp. Sedan 2015 finns en EU-lag som säger att arvslagen i det land man bor i är den som gäller. Exempelvis är det möjligt att ärva en skuld i Spanien m.fl. länder. Obehagliga överraskningar kan således inträffa för många av de svenskar som är bosatta i t.ex. Spanien.

Well, det är just för tidiga skiften som ställer till det i de fallen. Jag har jobbat på Kronofogden och hanterat en del dödsbon. Det händer då och då att arvingarna säljer av fastigheter och värdepapper och sen glatt delar pengarna med varandra. När sen skatten kommer, ofta mer än ett år senare, så drar man kortet att "vi kan inte behöva betala dödsboets skulder". Helt okunniga om hur man förvaltar ett dödsbo. Ett skifte har ingen juridisk vikt på om ett dödsbo är avslutat.

Arvingar är inte tvungna att stå för reavinstskatt. Men om man tömmer boets tillgångar innan dessa är betalda så blir man tvingade att återförs medel till boet så att boet kan betala.

en mycket intressant fråga.
Kom at tänka på att man kan fortfarande ärva föräldrarnas skulder i Tyskland.
I så fall så kan man gör att arvsavstående.
https://stockholm.diplo.de/se-sv/service/arv/1682770

Undrar om denna möjlighet fanns i det gamla Sverige.

Även i Tyskland är det möjligt att skippa arvet om det är mer skulder än tillgångar i dödsboet.

Skillnaden är att i Tyskland så kan du ärva både tillgångar och skulder - skulderna behöver inte justeras först.

Det kan t ex vara bra om den som ärver inte kan skaka fram eller ta lån för en fastighet som är belånad. I Tyskland hade personen kunnat ärva både skuld och fastighet.

Dödsboet är den avlidnes tillgångar och inte släktingars. Hur kan man inte förstå det? Kan du inte berätta om ditt liv? Arbetar du? Går du i skolan? Institution?

Frågan är väl snarare om det någonsin varit så.
Vad står det i Kristoffers lagbok?

I Södermannalagens ärvdabalk kan man läsa följande:

V. Om gäld efter död man.

Nu finnes gäld efter en död man; då skola hans arvingar vara skyldiga att gälda gälden av den egendom, som finnes efter honom, förrän de dela den mellan sig. Skifta de egendomen, förrän den dödes gäld är gäldad, då skola arvingarna hava gäldat gälden inom fyra månader, sedan skifte har skett. Händer det, att de icke hava gäldat inom den tid, som nu är sagt, och skifta de egendomen förr, då är den säker till tre marker, som icke har gäldat; han böte en mark till konungen, en till målsäganden och en till hundaret. Då är envar av dem, som skulle gälda, målsägande för sig; den skall taga målsägandens mark, som kräver gälden och väcker käromål därom.
§ 1. Nu vilja de neka till gälden; är det mindre än fyrtio marker, styrke de det med två vittnen och tolv mäns ed. Är det fyrtio marker, då styrke de det med tretolftsed. Nu har gäldsumman lånats ut med vittnen av ännu levande män eller med brev; då skall den hava vitsord, som kräver den återgäldad, och ej den, som vill neka till gälden.

Se även https://archive.org/details/Soderman...2up?q=Vm+giald.

Edit. Kan tillägga att min avskrift är från Svenska landskapslagar, tredje serien, Södermannalagen och Hälsingelagen, tolkade och förklarade av Åke Holmbäck och Elias Wessén, Hugo Gebers Förlag, Stockholm, 1940.

Det där är väl ungefär samma som vi har idag - skulderna betalas med tillgångar ur dödsboet innan det skiftas.

I Hälsingelagens ärvdabalk kan man läsa följande, under XIV. Om böter för lägersmål, och hur ett barn skall styrka, att en man är hans fader, och huru arv tages efter frillobarn, och om gäld efter död man.

§ 3. Finns gäld efter en död, har ingen rätt att skifta arvet, förrän gälden är avsatt, som han var skyldig att gälda. Räcka ej penningarna till, då falle bort lika mycket av mark som av mark. Det är svårt att taga penningar, där inga finnas, och arvingarna skola vara fria från ansvar. Envar som ärver en annan må ärva både lett och ljuvt. Nekar han till gälden, då styrke han detta, så som lagen säger.

Alltså, hälsingar kunde inte bli skuldsatta via arv.

Problemet är ibland att skulderna kan vara större än tillgångarna när man räknar med reavinstskatten. Då kan man inte skifta t.ex. fastigheter till arvingarna eftersom dödsboet egentligen skall försättas i konkurs. För äldre fastigheter gäller vanligtvis att reavinstskatten är så hög att en femtedel av fastighetens försäljningsvärde går åt i vinstskatt. Det är inte ovanligt att husen är belånade så mycket det går pga att pensionerna är låga och man får låna till dyra högräntelån på huset för att överleva.