Kan någon vara delvis en människa?

Abortlagen gör skillnad på ofödda barn i olika veckor. Det finns tre nivåer:

1) Upp till vecka 18. Fri aborträtt. Barnet har inga rättigheter alls.

2) Vecka 19 till vecka 22. Begeänsad aborträtt med tillstånd. Barnet har visst skydd i lagen men inte fullständigt.

3) Efter vecka 22. Barnets liv sla alltid räddas när detta är möjligt även när moderns liv står på spel. Barnet har fulla rättigheter till skydd.

Det är kattegori 2 som ger mig huvudbry. Att aborträtten ämfinns tyder på att man inte fullt ut ser barnet som en människa.

Att aborträtten är begränsad tyder dock på att man delvis ser det som en människa.

Kan något sådant existera? Något som delvis men inte helt är en människa?

Om foster hade några rättigheter skulle potentiella föräldrar gallras och som ett resultat av denna process en majoritet av världens befolkning steriliseras.

Ja om man har en kropp som en människa men saknar medvetande i alla former. En död människa är väl delvis en människa men ändå mer ett objekt än en person.
Tycker du en död människa är en människa eller är det ett lik? Är du helt likgiltig till de perspektivet?

En person som ligger i koma har ungefär lika mycket medvetande som ett foster i vecka 19 till 22. Ska vi har rätt att avrätta människor som ligger i koma då dom saknar medventande?

Hur är definitionen här om medvetande? Personer i koma kan ju fortfarande drömma men hur är det med foster?

Inga ofödda har samma rättigheter som födda. Från lawline.se:

Det korta svaret är: Man kan inte i juridisk mening mörda eller dräpa ett foster. Inte heller kan man vålla ett fosters död. Däremot kan omständigheten att kvinnan vid tidpunkten för mordet, dråpet eller misshandeln var gravid utgöra en försvårande omständighet vid brottsrubricering, straffmätning och skadeståndsbedömning.

https://lawline.se/answers/de-ofoddas-avsaknad-av-ratt

Alltså det förekommer platser där abort är tillåtet obegränsat fram till födelsen. Barn slaktas - OBS bokstavligen SLAKTAS ena dagen - men nästa dag kunde barnet ha fötts - och då haft juridisk rätt att leva. Det går inte försvara. Och särskilt inte med så många som står i kö för att få adoptera.

Det har du en poäng i. Men vad är då egentligen rätt ordning att ta tag i den saken? Börja med förbud mot abort innan man vet att ALLA dessa barn faktiskt får en bra chans i livet? Eller tvärtom, verkligen se till att man vet att VARTENDA nytt barn är önskat och välkommet iaf någonstans? Och så måste vi väl vara SÄKRA på att inte en enda tonårig tjej (också barn btw!) blir så desperat över en oönskad graviditet att de riskerar livet (och ofta förlorar det) i illegala aborter hos kvackare, eller för egen del med en strumpstickor.

Föreställ dig fasan i att vara far till en flicka som dött på det sättet.

Människan måste lära sig att det finns konsekvenser av handlingar -
Om jag hade en dotter som blivit gravid - (det har jag ju) Om hon skulle blitt förtvivlad hade jag gjort vad jag kunnat, så klart.

Och hur tänker du man någonsin kan veta i förväg hur en människas liv kommer bli?

Det kan man inte. Men jag konstaterar att många länder med abortförbud fullkomligt skiter i hur det går för 15-åriga tjejer med oönskade graviditeter, och att det inte alls är ovanligt att dessa dör i illegala aborter.

Om man verkligen bryr sig om mänskligt liv kan detta helt enkelt inte vara rätt sätt. Imho. 15-åriga tjejers liv är ju också värt något.

TS ställer egentligen två skilda frågor:

1. Kan någon vara delvis en människa?

Om vi bortser från genteknikens framtida möjligheter så är svaret på frågan nej. Barn till människor är också människor och föräldrar till människor är också människor. Människor bildar därför en sluten klass där en varelse antingen hör till klassen eller också inte.

2. Har alla människor en oinskränkt rätt att leva?

Vi behöver skilja på positiva rättigheter som kräver en aktiv handling från någon annan och negativa rättigheter som inte kräver en aktiv handling från någon annan.

Vi har som regel en negativ rättighet att få leva genom att ingen annan har rätt att slå ihjäl oss.

Vi har som regel inte någon positiv rättighet att få leva. Blir jag sjuk och dör i mitt hem så kan ingen ställas till svars för att jag dör, än mindre om jag blir gammal och dör av ålderdom. Även om jag är inlagd på sjukhus så kan två läkare tillsammans besluta om att avsluta en livsuppehållande behandling med följd att jag kvävs till döds utan att det bryter mot mina rättigheter.

En abort innebär i princip att mamman tillsammans med en läkare bestämmer sig för att avsluta den livsuppehållande behandlingen av ett foster. När navelsträngen klipps av så dör fostret därför att det inte klarar sig på egen hand. Inte heller detta bryter mot fostrets negativa rättigheter. Vi har ingen absolut rätt att bli försörjda av andra.

Jag anser det är fel ställa moder mot barn på det viset.
Detta är urgammalt - och varför har man haft sådana rigorösa ceremonier kring äktenskap?
I våra trakter skulle en flicka lära sig allt i ett hushåll, och hon skulle ha en brudkista full med finaste hantverk. En pojke måste visa att han hade något att komma med för att försörja en familj. Och visa att han hade ärliga avsikter - fria till flickans familj.
Sen gick man igenom en lång kedja med steg , från att först kallat sig käresta - blivit trolovad - förlovad - friat - tagit ut lysning - och slutligen giftermål. Stora bröllop kunde det vara när två familjer skulle förenas. Det är klart man tog mycket seriösare på livet förr.

Det finns andra seder i andra kulturer - men överallt är och har det varit en stor och viktig sak.