Förstår inte "vill ha kvinnorna"?

Rubriken är en prafras på de nya begrepet "kansek mannen" Dvs mannen som inte vill ha ett förhållande utan bara en yrlig bekasntskap utan krav.

https://www.svd.se/grat-i-taxin-hon-...-att-radda-man

https://www.aftonbladet.se/nyheter/k...t-patetisk-typ

Vi ser ju i dom här atiklarna hur förfatarna rationlisera och på alla möjlig märkliga sätt vill förklara varför männen inte vill ha en relation med dom.

Men förstår dom här kvinnorna inte att dom sattsatt för högt? Förstår dom inte att männen dom dejtar inte är intreserade i första hand eftersom dom frusterade kvinnorna inte är tillräckligt atraktiva?

Männen dom borde satsat på, och som ligger på deras egen nivå, är ju incels som skulle vara överlyckliga om dom fick dela säng med kvinnorna.

Borde snygga till din ts lite

Men ontopic

Kvinnor har lyxen att inte behöva försöka . De har 10 random killar på 1 minut att välja bland. Enda gången detta gäller för killar är om de är bögar

Enkelt, kvinnor som dom där vet inte vad de vill ha, medans det som de tror de vill ha är i princip omöjliga eftersom kraven är för höga, särskilt med tanke på deras egna "marknadsvärde", de vägrar att arbeta på sina egna brister eller försöka något själva, istället är det alla andras fel. Speciellt gäller det här kvinnor som läst på högskola/universitet. det är extremt sällsynt att en kvinna vill "gifta ned sig" i vad de anser är den sociala hierarkin. En rik manlig VD kan gifta sig med en kassörska medans en kvinnlig VD aldrig skulle gifta sig med t ex en lagerarbetare eller lastbilschaffis. Möjligtvis när de börjar komma upp i 35+ och snubben är en s.k "boytoy" på 10-20 år yngre, men då är det ju enbart som trofé.

80% av männen är inte ens aktuella att fundera över för de här kvinnorna...
De 20% som är kvar har fler möjligheter än att bilda familj med 35-årig journalist med fallande fertilitet.

De kanske är kära i männen de vill ha, men inte kan få fullt ut? Du vet kärlek? Då vill man verkligen ha den man är kär i och har inte ögon för någon annan.

Att mannen är tveksam till förhållande med kvinnan betyder snarare att kvinnan inte är så mycket att hänga i julgranen.

Det är inte svårare än så. Men den sanningen är för plågsam, så dörför måste man skylla på män i vanlig ordning.

Det som går som en röd tråd i Johannas och andra "starka" kvinnors resonemang är ju narcissism. Dem verkar både ointresserade och oförmögna att se mäns behov. Där klämmer skon. JFs stundande klimakterie är inte mäns fel.

Sen är ju JFs artikel full av hittepå, "när jag växte upp hade män tolkningsföreträde i allt" detta mitt under brinnande nyfeminism. Men så är det med narcissister, allt är andras fel och inget ansvar har man själv. Torka ut Johanna!

De klart de finns en rejäl dos avundsjuka när dom ser att män i deras egen ålder är lika eller till och med attraktiva för unga kvinnor nu jämför med för 5 år sedan. Klar dom vill rationalisera och motivera detta på olika sätt.

Men att "vill ha" kvinnorna kan va så aningslösa om sina egna brister frampetar mej ändå.Och framför allt borde dom förstå att som siktar för högt. Männen för kvinnor i deras låga klass finns ju vill dom inte bli utnyttjade borde dom ta en av dessa.

Kärlek?

Nej, det finns inte.
Det finns en antal tillfälliga förhöjda tillstånd, men det har inte med kärlek att göra. Det är en hittepåprodukt som utnyttjas av film och sagovärlden utnyttjar den stenhårt för att flickor älskar tanken på att hitta sin drömprins som de sen kan leva lyckliga i alla sina dagar med, men den riktiga världen funkar inte så.
Den har beskrivits redan sen antikens grekland och filosofiskt har den delats upp i fyra delar:
Eros, Agape, fili (Philia) och Libido.

I modern tid handlar det om att söka förälskelsen som kick och så fort den dalar, går man vidare och söker nästa. Det går att spåra dessa ämnen som orsakar obalanserna i hjärnan:
Dopamin, Adrenalin, Noradrenalin, Serotonin och Oxytocin

Då var kärlen inte den "äkta", så man får leta vidare. Förälskelsen brukar gå över efter mellan en månad och 18 månader. Sen får man ersätta den med något annat.

Den arketypiska berättelsen om att kyssa många grodor, minns du va?
Där har du det.

Jo, jag vet hur det ser ut med den kemiska delen av lust, förälskelse och kärlek. Vid "lust" är det könshormonerna som styr: östrogen och testosteron. Vid förälskelse är det dopaminet och noradrenalinet som regerar. Vid kärlek har oxytocin och vasopressin en avgörande effekt. Kolla gärna upp U*f El*ervik, *=l (professor i organisk Kemi) som beskriver "kärlekens kemi".

Kärlek finns, både i känsla och i kemi. Kolla som sagt upp professor Ulf.

Jag har själv upplevt kärlek några gånger i mitt liv. Den skiljer sig radikalt från förälskelse skulle jag vilja påstå. vid förälskelse kan man ju inte ens jobba utan att tänka på den person man är förälskad i. Man kan knappt äta, knappt sova. Vill bara vara med personen hela tiden. Det är för fan ren lycka när förälskelsen går över i den lugnare fasen kärlek... Efter sisådär 18 månader som du skriver. Alternativt dör ut tidigare än så, om den man är förälskad i inte vill ha en... Då får man i princip "abstinens" efter objektet för sin förälskelse i några veckor till månader, men sedan klingar det av och känslorna dör ut.

Men kärlek... Oj! Då känner man ju genuint att man vill den andra väl. Man känner fortsatt sexuell lust till den andra, men det kommer även en massa andra känslor in (iaf. för min del). Jag vill beskydda den andra, ta hand om denna, vill att den ska ha det bra i sitt liv (som jag väldigt gärna vill att den ska dela med mig), jag blir varm och glad i själ och hjärta när jag ser min kärlek, men jag kan ändå jobba och göra annat utan att konstant tänka på min kärlek. Personen har en speciell plats i ens hjärta och man vill ha barn med personen, man ser sig själv åldras med personen. Väldigt varm, lugn och go känsla.

Den besvärande gränspsykotiska förälskelsen är ju bara en relativt besvärlig väg till den varma fina, ljusa känslan kärlek. Visst: förälskelsen kan väl ha sina ljuspunkter, den också. Om båda är lika förälskade, så man kan dela detta gränspsykotiska tillstånd med varandra. Men annars tycker jag att förälskelse är rätt otrevligt, om du frågar mig.

Jag har som sagt varit kär några få gånger i mitt liv. Det är väldigt vackert.
Om lust är som en cool svettig rockkonsert, så är förälskelse som en favoritlåt som man vill ha på repeat hemma hela tiden och inte får nog av. Så är kärlek som en ljuvt klassiskt stycke som alltid känns varmt och bra att lyssna på och som bara blir bättre och bättre med åren.

Så jodå, kärlek finns. Jag har som sagt själv upplevt kärlek några få gånger i mitt liv. väldigt unik och häftig känsla.

Känner du inte kärlek för din fru?

Johanna har ju rykte om sig att föredra "svarta män" så varför gnäller hon? Sådan finns väl hur många som helst.
Starka kvinnor är knepiga kvinnor, de har later, är jobbiga att leva nära inpå. Man förstår att tindermännen bara är ute för att samla på sig så många knull som möjligt med så lite underkastelse som möjligt.

En kompis har en kompromisslös krävande, petimeter, pedant, puritan. Men snygg. Jag har en snäll, glad, lite rund kvinna varm och god. Men sådan finns väl inte längre och de få som blir lediga går åt ultrasnabbt om de blir lediga.
.

Jag tror att TS talar om anledningen till att kvinnor blir kära i just män som de inte kan få.

Jag tolkar det som att TS beskriver undermedvetna processer hos kvinnor. Inte att kvinnor medvetet tänker så.