Arkivarie eller jurist?

Har länge velat bli arkivarie men när jag gick ut gymnasiet såg arbetsmarknaden riktigt skitig ut och jag satsade på annat istället. Läser femte terminen på juristprogrammet nu men jag har rätt mediokra betyg och utbildningen får det mest att kännas som att jag är totalt dum i huvudet. Funderar därmed på att ta studieuppehåll och läsa arkivvetenskap och se om det passar så väl som jag tänker att det kanske gör.

Samtidigt verkar det som att arbetsmarknaden för arkivarier fortfarande är skakig och det känns dumt att bara hoppa av eftersom juristprogrammet ändå är en rätt säker utbildning. Också ganska stor skillnad i lönekuvertet även om det kanske inte är det jag bryr mig mest om.

Någon som vet hur det ser ut numera för arkivarier? Hur lång tid tar det att etablera sig på arbetsmarknaden? Också läst att datavetenskap är meriterande, hur mycket bör man kunna liksom? För programmering etc har jag inget intresse av whatsoever.

Kan du inte läsa arkiv- och informationsvetenskap på distans från Mittuniversitetet parallellt med att du slutför dina studier till jurist? Tänker att det blir en bra kombination då du sen kan söka både jobb som arkivarie eller jurist inom arkivområdet. Kompetens inom GDPR är ju t.ex. eftertraktat och det tangerar ju både juridiken och arkivvetenskapen.

Arkivarie? Vilket mossigt yrke, det kan ju inte finnas något behov av det? Hört talas om datorer och internet? En skallig gubbe som går omkring och lägger in pappersmappar behövs väl inte 2020?

Om du har mediokra betyg på juristlinjen så är det nog rätt kört tyvärr. Du kanske kan få jobb som arbetsförmedlare eller nåt sånt, men just jurist kanske inte ör din grej, eftersom de bara anlitar folk med toppbetyg.

satsa på något du kan få jobb på istället.

Arkivarie handlar kanske inte om att rent fysiskt hålla på med pappersmappar så det är klart det finns behov av det.

Man behöver inte heller ha toppbetyg för att arbeta som jurist finns gott om jobb även för dom utan.


Satsa på något du har intresse för, det verkar som att dina juridikstudier föll mycket på att du faktiskt inte är särskilt intresserad av det.

Sen får du tänka på att du bor i Sverige, nästan all arbetsmarknad är skakig.

fel o fel. riktiga juristjobb måste du vara topp 10% för o få jobb.

arkivarie lär ju knappast finnas kvar, typ som att söka jobb som riddare.

nä sök något du kan få jobb på o slösa inte bort ditt csn på skit. tacka mig senare.

Av dom två, skulle jag helt klart välja jurist. Mycket bredare möjligheter, och även bättre lön. Arkivarie är ju en oerhört begränsad sektor.

Jag har en vän (nu är hans berättelser säkert inte hela sanningen, men ändå) som är utbildad både som bibliotekarie och arkivarie. Trots det har han haft oerhört svårt att få jobb. Han har fått typ lite timmar på ett bibliotek, med att tömma lådan med återlämningsböcker och sortera dem, sätta upp böcker, fixa med beställda böcker och sådant. Några pass i lånedisken, men nästan inte det heller, utan han hålls mest i en källare.

Och som arkivarie har han enbart fått jobb som praktikant genom arbetsförmedlingen (med sitt vanliga försörjningsstöd som "lön"). Då fick han typ ta bort gem och gummisnoddar och lägga in dokument i mappar, enligt vissa principer. Dessutom var han förbjuden att LÄSA dokumenten som han arkiverade (!), och det är ju just det han tycker är kul med arkiv - att få läsa olika dokument. Helt galet.

Så jag säger jurist. Jag tror du kommer att ångra dig annars, om det inte är så att du är OERHÖRT tillbakadragen, och är nöjd med att sitta av din arbetsdag ensam i en källare.

Är flera år sen på att svara, men arkivarieyrket är extremt eftertraktat och behövs. Handlar inte bara om att ta hand om dokument, utan handlar även om att bevara historia både i dåtid och nutid. 4 av 10 kommuner i Sverige saknar arkivarier, så det finns absolut gott om jobb. Snacka inte om saker du inte har någon aning om. Har du hört talas e-arkiv?

Med juristutbildning får man jobb - men väldigt många har inte skuggan av en chans att få adekvata juristjobb.

Känns lite sent att hoppa av kanske, men om du verkligen vill det kommer det gå bra ändå. Men kan du inte jobba som arkivarie/registrator/på diariet som jurist? De behöver också personer med juridisk kompetens om bland annat GDPR, allmänna handlingar (om det är offentligt), och sekretess.

Först hänger det på att få tingsmeriting, och där går det helt och hållet på betyg - vilket jag tycker är bra och rättvist. Så så långt kommer man i alla fall om man är flitig och ambitiös och tillräckligt intelligent. Därefter ligger hela juristvärlden i princip öppen, men här kommer personligheten in. De som tjänar bra som jurister och blir kända - vare sig det är som åklagare, domare eller advokater - är de som har mycket självförtroende och är rappa i käften. Man måste kunna vara övertygande, måste kunna "ta" olika typer av juridiska motparter.

På tidigt 1980-tal examninerades det mellan 500 o 600 jur kander. Idag tar minst 1,200 examen varje år.

Sen finns ett antal kvasijuristutbildningar - linköping umeå känner jag till - på vilka du aldrig kan bli
advokat domare eller kronofogde. Vet dock en kvinna som gått ut programmet i linköping o som jobbar 100% med hyresfrågor o är duktig på detta - jobbat många år - men det gäller att komma in jobbsystemet o det har hon lyckats med.

Som det ser ut verkar det finnas 10% tingsnotarieplatser till de som examinerats med riktig examen.

Relativt sett var det många många fler på 1980 talet o på 1950-talet fick alla examinerade som ville en tingsnotarietjänst.

O på studie- eller hemorten lyckas väldigt få bli tingsnotarie.

Det är ju likadant som för läkare: nästan alla måste åka iväg någonstans och göra AT. Men det hör till och kan till och med bli en viktig erfarenhet. Min kusse gjorde AT i en sjukstuga i Lappland någonstans, hon fick - som nyexaminerad och ensam, d.v.s. ibland ingen annan läkare utan bara en sjuksköterska till hjälp - ta hand om allvarliga sjukdomstillstånd, olyckshändelser, förlossningar och allt möjligt man kan tänka sig. Men hon säger att det var jättenyttigt; hennes gamla kursare som fick AT på något stort sjukhus fick typ inte göra mer än lyfta på ett bandage (lätt överdrivet).