Varför köper vi (amatörer) aktier?

Fatta inte vad du menar. Man handlar aktier för att tjäna pengar, eller har jag fel?

Jag tror att TS undrar varför hen ska lägga ner sjukt mycket tid på aktier, när hans fonder har gått nästan lika bra. Det är omöjligt nästan att slå marknaden, säger hen.

Och visst har TS rätt. Det ÄR svårt att slå index. Det många som pysslar med aktier hoppas på är ju att ändå kunna slå index. Det är som att köpa en lott. Vi vet att chansen är liten. Men kanske, kanske ändå. Vi drivs av hoppet.

Har marknaden varit förlåtande? Det är få bolag som rusat och andra som tappat hårt, snarare motsatsen till förlåtande marknad.

Som svar på frågan så är det ju helt enkelt ett intresse som rör saken. Ingen som inte också gillar dobbel lägger pengar i bolag de inte är bekanta med. Fonder är säkra genom etiska åttaganden, aktier är en struktur och förförståelse.

Rena aktier utgör ca 5% av mitt sparande. Mest för att det är kul med tex en utdelningsportfölj och känslan när de pengarna rullar in vår och höst.

Men visst.. fonderna går ju bättre. Helt klart.

Men det är heller inget kul att snacka fonder över en öl. Då vill man snacka enskilda papper.

Jag har en fond som jag har haft i så där 5 år som går sjukt bra. Det är en högriskfond och det är jag medveten om, men oj så den har gått bra på 5 år.

Men senaste tiden har jag också köpt aktier för första gången och började med Tesla och vad kan jag säga. Brutal uppgång.
Köpte ett tag också i Apple och kommer nog mycket snart köpa tillbaka dom aktierna på grund av troligen kraftig uppgång.

Även Tesla kommer se en stor uppgång snart (som om de inte redan gjort det)

Finns stora pengar att tjäna i aktier om man köper rätt samt att man inte har FOMO och köper när det är en stor uppgång utan istället köper när aktien står som lägst. Då rider man hela vågen upp och drar in alla pengar.

Där det finns pengar, där kommer dårarna flockas.

Under min livstid har det varit onlinepokern som kom först, sen kom onlinecasinot och nu aktiemarknaden. Kanske något där emellan också.
Gemensamt för allt det här är att det hetsas och skryts om vinsterna samtidigt som förlusterna tigs ihjäl. När sen en beroendetorsk går bankrutt kommer nästa och skryter om sin senaste erövring. Alla tävlar om nästa stora vinst, nästa stora kick. För det gäller att kunna skryta och få ryggdunkningar.

Dom som är duktiga är oftast långsiktiga, dom inser att "jag har gått plus 200% i år" innebär att personen i fråga antingen haft galet flyt, tagit enorma risker, ljuger eller har insiderinfo. Oavsett så kommer "Mr 200%" vara försvunnen inom ett år eller två pga "otur" som denne kommer kalla det för sina kompisar.

Det finns såklart även dom som är duktiga och kan daytradea, eller såna som bara har riktigt bra koll, men dom är få. Och jag är verkligen inte en av dessa.

Att investera i aktier utan en edge är som att spela på lotteri, bara det att oddsen är mindre dåliga än trisslotten du köper på ICA. Men rent krasst kommer du mest troligt gå sämre än index.

90% av alla ska hålla sig till fonder.

Köp stora bolag och investera med lång horisont.

Använd 2-10 procent av portföljen max under ett år för att leka med lite börsprodukter med hävstång och inför utdelningar och kvartalsrapporter. Var beredd på att hoppa av snabbt.

Mycket tid behöver man egentligen inte lägga alls.

Det är kul och man kan med lite tur tjäna sig en slant. Vad inte begriper däremot är varför man köper aktier och sedan inte bryr sig det minsta om bolagen. En kompis berättade nyligen småstolt om sin portfölj. Ericsson, HQ och nåt bolag jag inte minns namnet på. Han blev lite deppig när jag berättade att HQ gick i graven för många år sedan och det blev inte bättre när vi kollade upp det tredje bolaget som också hade konkat.

Nu fanns såklart aktierna kvar i depån, men värdet på dom var såklart 0kr

Säger inte statistiken att typ 99% av alla amatörer som handlar aktier aldrig slår indexfondernas avkastning.

Är inne på samma som dig TS.
Det är kul och intressant med aktiemarknaden, men det är precis som vilket casino som helst egentligen, det blir ett beroende och visst kan man vara duktig.

Frågan är om det är värt det när kraschen kommer och man ev råkat tabba sig.

Aktier tog upp för mycket av mitt liv, blev ett beroende och påverkade mig dygnet runt för det blev som ett missbruk.
Alla klarar det inte och vet man med sig att det inte är värt det, kör fonder och lev ditt liv istället.

Vilka tillgångar syftar du på här? Hyreshus?

Man brukade säga 0 - 100.000 på sparkonto

100.000 - 1.000.000 i fonder

Över 1.000.000 i aktier


Sedan dess är räntan noll men förvaltningsavgifterna äter i kapitalet och har man 1 miljon i dyra fonder betalar man tiotusentals kronor i avgifter.

Det kan vara värt att lägga lite egentid på det när det dessutom är kul.