Hur har halterna i maten förändrats sedan 1986?
[..]
Idag 25 år efter olyckan är cesium-137, som har en halveringstid på 30 år, den enda isotop som fortfarande har effekt i det svenska ekosystemet. Halterna är dock mycket låga i livsmedel som säljs i butik och ligger oftast långt under gränsvärdet. Den som köper all sin mat i handeln får normalt i sig mindre än 300 Bq/år. Exempelvis har halterna i mjölk från mejerier inom de mest drabbade områdena sjunkit från 20-30 Bq/l strax efter olyckan till mindre än 1 Bq/l 2010.
Cesium i ren
Rennäringen drabbades särskilt hårt av nedfallet. Renarnas basföda består till stor del av lavar som mycket lätt ansamlar radioaktiva ämnen, i detta fall cesium-134 och 137. Ett halvt år efter olyckan var cesiumhalten i renkött mycket hög och i november 1986 blev 27 000 av 36 000 slaktade renar kasserade på grund av detta.
Fortfarande (2009) har renar i vissa områden och under vissa perioder halter över det gällande gränsvärdet 1 500 Bq cesium137/kg.
[..]
Cesium i älg
Halterna i älgkött har följts i Gävleområdet sedan 1986. Åren efter 1986 hade nästan hälften av älgarna halter över 1 500 Bq cesium-137/kg, men under senare år har normalt bara enstaka älgar så höga halter. De högsta uppmätta halterna är fortfarande över 3 000 Bq/kg. Dock har under den senaste tioårsperioden halterna i älgkött från Gävle egentligen inte minskat. Om jaktlaget delar köttet, så att alla får kött från flera olika älgar, får en person sannolikt i sig kött som i genomsnitt ligger under 1 500 Bq/kg även i nedfallsdrabbade områden.
Cesium i vildsvin
Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt undersökte 2013 cesiumhalter i vildsvin. [..]
Vildsvinskött som kan innehålla förhöjda halter av cesium-137 kommer från de områden som drabbades av radioaktivt nedfall från olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986. Det gäller framför allt områden i Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs och Södermanlands län. Resultaten visar att av 17 skjutna vildsvin i Uppsala och Västmanland län, låg sex stycken över gränsvärdet på 1500 Bq/kg. [..]
Cesium i fisk
Insjöfisk från drabbade områden kan fortfarande ha cesiumhalter över 1 500 Bq/kg. Halten i fisken halveras dock relativt fort. Abborre i en sjö i Gävletrakten hade de första åren efter olyckan mycket höga halter cesium-137 och fortfarande 2005 var innehållet nära 5 000 Bq/kg.
Stor fisk har högre halter än mindre och det är stora skillnader mellan olika sjöar. Det kan vara bra att känna till hur läget är i de sjöar man i huvudsak tar mat- fisk ifrån om man äter mycket fisk från sjöar inom nedfallsdrabbade områden.
Cesium i svamp
Svampar har, jämfört med växter och djur, extremt hög förmåga att ansamla radioaktivt cesium. Medan halterna av cesium har minskat i de flesta livsmedel har de varit relativt konstanta eller till och med ökat i vissa svamparter.
[..]
Det är ingen fara att äta svamp om den är plockad i områden där det radioaktiva nedfallet var litet.
Den som äter mycket vilt, bär och svamp bör välja svamparter som inte tar upp så mycket cesium. Om svampen är plockad där nedfallet var stort bör man inte heller äta alltför stora mängder av den.
[..]
Cesium i frukt och bär
Halterna i frukt och bär ligger normalt sett långt under 1 500 Bq/kg. Inom områden med
liknande nedfall efter Tjernobylolyckan är halterna i allmänhet högre i hjortron och tranbär än
i blåbär och lingon. Detta kan bero på olika växtplatsers förhållanden, där näringsfattiga
myrmarker gör att cesium-137 är lättillgängligt.
Cesium i mjölk
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer förändringarna av halten cesium i mejerimjölk och
särskilt i mjölk från de områden som drabbades mest av Tjernobylnedfallet. Dagens halter är
obetydliga och minskar stadigt. 2008 var stråldosen till en genomsnittlig mjölkkonsument
(som konsumerar 150 liter per år) drygt 0,0002 mSv från cesium-137. Detta kan jämföras med
bakgrundsstrålningen, som är cirka 2,2 mSv/år i Sverige (se faktaruta).
Livsmedel i handeln - matkorgar
Den matkorgsundersökning som utförts av SSI (nuvarande SSM) och Livsmedelsverket 1994,
visar att intaget av cesium-137 minskat, inte bara för genomsnittsbefolkningen utan också för
dem som bor i de värst drabbade områdena. Intaget av cesium-137 var högst i Västerbottens
inland med ett intag på i genomsnitt 815 Bq/år. För hela den svenska befolkningen var
genomsnittsintaget 274 Bq/år. Dessa värden kan jämföras med årsintaget 50 000 Bq som ger
en dos på 0,7 mSv.
Helkroppsmätning av cesium
[..]
Det cesium som finns i befolkningen i Sverige i dag kommer främst från mat och dryck och är
ett resultat av Tjernobylolyckan. När cesium kommer in i kroppen fördelas det jämnt i
muskelvävnaderna och utsöndras sedan, så att mängden cesium i kroppen halveras på några
månader om inget nytt tillförs genom maten.
Högre halter hos människor i nedfallsdrabbade områden
Människor som bor i områden med mycket nedfall efter Tjernobylolyckan har högre halter i
kroppen än den övriga befolkningen. De högre halterna beror förmodligen på att vissa grupper
äter mer lokala produkter från skog och sjö, som viltkött, fisk och svamp, där halterna kan
vara höga.
Renskötande samer har särskilt höga nivåer av cesium-137 efter Tjernobylolyckan. De högsta
halterna uppmättes ett till två år efter nedfallet och var nästan hundra gånger högre hos renskötarna än hos undersökta stadsbor i Lund och Stockholm. Den stora skillnaden beror på att samerna äter mycket renkött, fisk, svamp och vilda bär.
[..]
https://www.livsmedelsverket.se/glob...fter-25-ar.pdf
