Vad skulle havsnivån vara utan alla båtar/fartyg?

Även havsis kan ha en effekt, eftersom vattnets densitet beror av temperatur. Skulle allt vatten värmas och kylas till 4 grader skulle havsytan märkbart sjunka, skulle allt vatten värmas eller kylas från ca fyra grader skull havsytan öka. Havsis kan alltså påverka, beroende på vad som händer med vattnet sedan. Is håller stora volymer av vatten kring 0 grader (eller t.o.m. lägre då saltvatten har en fryspunkt < 0 grader) och om isen försvinner så kan havsnivån först sjunka när vattnet värms upp mot 4 grader, för att sedan öka igen om och när vattnet värms förbi 4 grader. Det är dock mer komplicerat än så, eftersom smältande is sänker salthalten och salthalten är också relevant för densiteten. Det man får göra är att räkna noga och följa diagram över salthalt, temperatur och densitet. Wikipedia har ett diagram i artikeln om sjövatten: https://en.wikipedia.org/wiki/Seawater

Men effekten du avser, Arkimedes princip är givetvis den som mest dominerar. Detta gör att havsis inte kan påverka havsnivån mycket jämfört med andra faktorer. Smältande havsis anses kunna bidra med modesta 4 cm havsnivåhöjning, också detta enligt wiki: https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_level_rise#Sea_ice

Därför att vi för att meningsfullt ens kunna närma oss frågan om fartyg, bör ha någon koll på vad som naturligt påverkar vattennivån. En inte oväsentlig del av alla fartyg är fiskefartyg, som utgör en totalsänkning av allting som utgör deplacement i havet genom att ta upp fisk. Att placera fartyg på vatten, med last, kommer dessutom att avlasta land, vilket implicit leder till en landhöjning. Effekten är löjeväckande, ungefär lika löjeväckande som mängden vatten som trycks undan av fartygen. Vattenytan är heller inte vinkelrät mot lodlinjen mot jordens centrum, utan buktar beroende på lokal gravitation, där landmassa utgör en faktor.

Det går alltså inte att tala om fartygen i isolation, utan vi bör nog hellre ta med lite för mycket än för lite, dvs is, fisk, omförflyttning av massa mellan land och hav (stål ut, fisk in, s.a.s).

Förklara detta litet bättre för mig okunnige! Om man tar upp en massa (x ton) ur havet och genast fryser samma x ton ombord på skeppet kan jag inte se hur det påverkar havsnivån alls!

Om du torkar fisken ombord kan jag eventuellt se hur det skulle kunna temporärt sänka havsytan (nämligen, om du kan förhindra att den avdunstade vätskemängden åter kondenseras och faller ned som regn)!

Eh? Du inser väl att fisken hamnar på landbacken? Eller tror du att all fisk som tas upp konsumeras ombord på fiskeflottan? (En del av fisken kommer tillbaka till havet efter ett tag när den pissas ut av den som äter. Det mesta hamnar dock i atmosfären som CO2 genom respirationen).

Det där densitetsmaximum vid 4 grader gäller bara för färskvatten. Havets saltvatten får ökad densitet ända ned till fryspunkten.

Havsisen har en effekt eftersom is består av i det närmaste saltfritt vatten. Som is trycker den undan en mängd havsvatten som motsvarar dess massa, men om den smälter så blir det färskvatten med lägre densitet, dvs lite större volym än det vatten som trycktes undan tidigare.

Ja, precis. Du besvarar just din egna invändning (och citerar inte stycket där jag själv påpekar det). Fast det gäller inte bara färskvatten, utan en stor del av bräckvatten också, att punkten för högsta densitet ligger ovanför fryspunkten. Vattnet i oceanerna är mer komplicerade på alla möjliga vis därför att vattenkolumnen försöker "sortera sig" efter salthalt och temperatur som både skapar språngskikten och samtidigt leder till transport mellan dessa. Salthalten sjunker med djupet, samtidigt som densiteten ökar och temperaturen sjunker, till om det är 500 meter eller 1000 meter, sedan börjar salthalten krypa uppåt igen, densiteten fortsätter att öka (så klart) medan temperaturen blir rätt stabil och bara sakta sjunker. Resultatet blir att oceanbotten har förbluffande snarlika temperaturer som en insjö med färskvatten. Inte riktigt fyra grader, men någonstans mellan 0 och 4. Så där har vi i praktiken densitetsmaxima för oceanvattnet. Detta förutsätter förstås ett ordentligt djup. Vatten på kontinentalhyllorna är betydligt mer stört av väder och vind. Havsis som smälter har stor effekt på vattnet i regionen och på kort sikt ökar densiteten, för att på längre sikt öka. Nettot blir som sagt (enligt wikipedia) ca 4 cm nivåhöjning om all flytande havsis skulle smälta.

Edit: Fritt ur minnet så avviker stora bräckvattensjöar som Östersjön mer än både insjövatten och havsvatten i bottentemperatur, eftersom snarlikt bottentemperatur nås pga olika principer för insjö- respektive oceanvatten som inte kan appliceras på bräckvatten. Men tag det med lite havssalt, för det är något jag kan fått för mig.